En kompis hade nyligen en liten tioårig scout vid dörren som sålde hemstöpta ljus. Hon beställde. Pris under hundra kr. Vid betalningen frågade hon om han hade växel.

Han svarar: "På förra stället fick jag en hundring" hur fräckt som helst.

Jag kallar det otillbörlig påtryckning vid hemförsäljning.

Vid leveransen dinglade han demonstrativt med en plastpåse clementiner och godis. Sa: "Titta vad jag har fått av dom andra".

Otillbörlig påtryckning... IGEN.

----

Inför påsk får man underliga besök vid dörren. Har för länge sedan slutat öppna för dem. Kvittar om jag är hemma, här öppnas inte. Vill inte bli utsatt för tiggeri. För det är vad barn ägnar sig åt numera.

En påsk för sexton år sen bodde vi så att man från köket såg ut på gården vem som närmade sig. Där kom en liten delegation med påskkärringar. Vi öppnade inte. Det ringde frenetiskt en lång stund.

Vad gör dom då...???

Ställer sig med näsorna tryckta mot fönstret och tittar in på oss. Rätt i ansiktet. Då ilsknade jag till, öppnade dörren och gav en lektion :

1) Man tittar inte in i fönstret hos folk!

2) Jag är inte tvungen att öppna bara för att någon ringer på dörren!

3) Om någon inte öppnar betyder det att man INTE VILL.

Det var ingen som kom sig för att tigga i det läget, om jag säger så.

---

När jag var liten ritade vi FINA påskkort med mycken möda nedlagd. Vi förberedde oss i en vecka och hade korgarna fulla. Ringde på. Delade ut GRATIS och sa Glad Påsk. Det hände att man fick en karamell. ALDRIG PENGAR. Ingen av oss väntade sig något. Vi var uppfostrade att AV VÄNLIGHET ÖNSKA FOLK GLAD PÅSK. Det var allt. På Lucia sjöng vi FÖR ATT DET VAR ROLIGT.

På den tiden fanns små skyltar med "Bettleri undanbedes" uppsatta vid dörrarna. Med fog. Då fanns riktiga tiggare som husmödrarna varnade varann för. De skyltarna rörde inte oss ungar, vi tiggde ju inte.

---

Ungarna på vår trakt ritar aldrig numera. Dom kommer med tiggarkorgen där de samlar pengar och godis (vete fasen om det duger med frukt heller...). Utan att ge något igen.

Ibland har någon fått ark ur målarböcker så att de kunnat fylla fälten med färg. En gång kom en kille med en sådan där han bara dragit kritan runt runt över hela arket. Tio sekunders verk. Och sträckte fram. Den och korgen....!!!

Ny lektion från mig... "Vad är detta???"... osv...

Nä, finns det ingen som uppfostrar ungarna idag? Vill föräldrar att deras ungar drar omkring som tiggare och utpressare? Vill man ha giriga och fräcka barn? Varför reagerar inte folk vid dörren som jag och lär ut att samhället inte accepterar det här beteendet? Ska dessa ungar växa upp till morgondagens företagsledare och politiker?

 

Vita

3 december 2007 21:01

Jag har lite samma problem med den här amerikanska helgen som har importerats på hösten när ungar kommer och ringer på med någon variant av "Trick or Treat". Jag firar inte sånt där brukar jag säga, vänligt men bestämt, och stänga dörren. Allhelgonahelgen har inget med godis eller bus att göra för mig iaf.

 

margus

4 december 2007 07:51

Vilket bra förslag, Vita!
En utmärkt lösning på DEN helgen. Lite svårare att tillämpa på påsk och lucia kanske... Det är ju inget tvång att fira dessa helger heller. Hmmm... svårare om fönstren är fulla av påskkärringar å sånt, men försöka duger.
Viktigast är att inte uppmuntra detta tiggeri, för vad ger det för signaler...?

 

Elisabeth

4 december 2007 18:59

Ja, precis så säger jag också: Vi firar inte Halloween och så stänger jag dörren. På påsk o dyl tiggarhelger så öppnar jag inte nu för tiden. Det är bara hundarna som skäller och ser konfunderade ut när man struntar i dörren. Bra träning för skälliga hundar kanske, att låta någon ringa på dörren ett antal gånger utan att man bryr sig (men det var ett annat ämne det...)

http://www.belara.net

 

margus

5 december 2007 21:08

Så skönt att vi är flera som reagerar avvisande. Där sa Elisabeth nåt... om hundarna. Kom an tiggarungar och ring på... he he;)

 

Erika

6 december 2007 09:51

Minns Jehovas vittne när dom gick runt förr. Det här skedde omkring sent 60-tal. Inne hos grannen ringde dom på dörren, vi visste att hon ej var hemma. Det slutade med att dom gick runt och tittade in genom fönstren för att se om det verkligen inte var någon hemma. Det där såg verkligen illa ut, med tanke på det religiösa dom var ute och predikade om.
Men dom enligt mig är som dom är, varken mer eller mindre.

http://crystalwinter.blogspot.com

 

Erika

6 december 2007 09:57

På min dörr sitter ett egenhändigt utskrivet halvt A-4 ark där jag omtalar att religiösa samfund och andra försäljare inte ska bemöda sig med att ringa på den dörren. Gör dom ändå det så kan dom stå där till dom storknar och ringklockan sluta fungera.

Är så trött på allt som ringer på dörren och ska sälja. Är det inte ritade tavlor så är det en blomsterkvast man får uppkört mellan ögonen eller annat tiggeri.Eller damen som ständigt går omkring med sin bibel, och ska omvända allt och alla. Tack men nej tack!

http://crystalwinter.blogspot.com

 

margus

6 december 2007 20:57

Vi har faktiskt någon gång köpt nån BRA tavla från kringvandrande s.k "studenter" fast vi INTE tror ett enda dugg på att de skulle vara "egenhändigt gjorda". Det är alldeles för olika stilar på deras verk.

Minns också Jehova. De var här senast 1994 när vi var nyinflyttade. En dam skulle kliva in i trädgården, såg inte ett lågt hönsnät, stod på öronen och skrapade nylonstrumpan, he he.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Bloggen gör uppehåll. För inre tjänst. På egen tid. För att skapa energi. Ska bara ta in. Uppleva. Njuta. Bearbeta. Inte omedelbart omvandla för utgivning till offentligheten. Tid för motion och träning. Frisk luft. Vila och eftertanke. Sjukdom...

  Två och en halv mil. Rätt bra cykeltur, menar jag. Så duktiga är Husbonden och jag numera. Vi går eller cyklar var eller varannan dag. Och har väldigt roligt. Med kilometermätaren blev det ännu roligare... Vi har gått närmare två mil också, och ...

  Den första valvbron i Fåglum byggdes troligen under 1800-talets första hälft. Den hade två större valv och ett mindre där överloppsvatten släpptes fram vid flod. På strömsidan fanns en så kallad klyvare gjord av uppstaplade stenar. 1923 revs de...

  Öbrona är namnet på en liten stenvalvsbro i Fötene, Södra Härene socken, Vårgårda kommun. Den är byggd över Öbrodiket som rinner till ån Nossan. Vem blir inte fascinerad av dessa vackra gamla stenvalvsbroar som syns lite varstans och ännu fun...

  Mitt i redigeringen av sommarens minnesresor hamnade vår "trösksafari". Vi gav oss ut för att njuta av tilldragelsen när startskottet gick. ALLA var ute med gott humör och alla upptänkliga vagnar och kärror. Jag tog några bilder från evenemanget...