Fågelperspektiv

Alla inlägg under mars 2007

Av Margus - 31 mars 2007 07:44

... är fågelbarn en mycket kort tid, den tid då de är kvar i boet. Bara ligga och sova, matas, växa och titta ut på omgivningen från skyddad plats.
Från den dag de tar språnget ut i det okända blir livet i ett enda slag annorlunda. I naturen lurar faror från första stund; katter, rovfåglar, hundar, väder och vind.
Det gäller att snabbt lära sig flyga, att finna mat och kunna äta själv. Föräldrarna finns där som stöd ett litet tag men raskt ska de bli självständiga.
Tamfåglar slipper faror och hot. Allt serveras på bestämda tider. Livet leker. Det är gott att som "Monstret Människa" leverera skydd och säkerhet. Ordet trygghetsnarkomani har lanserats som ett fult tillmäle. Husbonden och jag tycker att trygghet är ett fint ord.

Av Margus - 30 mars 2007 23:12

Sätter i kväll in gamla bilder och är inne på mitt femte 300-bildersalbum. Bilden på ”min” häst Pojken från 1967 är särskilt känslosam.
Jag hälsade på efter långt uppehåll och fick höra att hans sista stund var kommen. Han var 27 år, magrade, var blind på ena ögat och hade öroninflammation. Bondefamiljen sörjde.
Pojken och jag hade haft en underbar tid i sex år - hela min tonårstid. Jag hade kört honom i vårbruk och höskörd. Vi hade vältat, harvat, räfsat, kört mjölkflaskor och hölass. På lediga stunder red jag honom som min egen och lärde mig hästskötsel ur farfars soldatinstruktion från kavalleriet.
Bilden togs dagen före slakt. Vi gick en avskedspromenad - bara han och jag - på våra favoritstigar, helt utan träns eller grimma. Jag styrde honom genom att hålla handen runt underkäken. Vi gick ner till båtbryggan och fiskeläget, vi gick på stora vägen. Han gick så stilla och fint vid min sida trots möten med bilar. Vi kommunicerade och hade ömsesidig tillit.
Ett fint minne av min käre kloke vän och läromästare. Vilken tur att bilden finns.

Av Margus - 29 mars 2007 23:22

och Husbonden var ensam om första glimten.
Lärkan drillar högt i skyn, morkullan sträcker över huset sen ett par dagar tillbaka och krokusen blommar praktfullt i rabatten.

Av Margus - 29 mars 2007 23:14

Hos Helmuts senaste kull vilar nu understundom och helt ogenerat en måsfink (den bruna t.v är måsfinken.). Det var likadant vid förra kullen. Vi oroades av den framfusiga finken och sökte få bort den, men gav upp. Helmut tycktes inte ta illa vid sig, kanske var de vänner. Måsfinkar är mycket sociala och vänliga så vi var inte bekymrade på allvar. Helmut (som är en hona) fick ju hjälp med ruvningen men hur skulle det gå med matningen när måsfinken låg på kanarieungarna. Tja, det gick bra, tre ungar är självständiga nu.
I eftermiddags låg inte mindre än fyra nya sebrafinkbarn i nämnda bo. De blir så trötta i början och tycker om att vila sig då och då.

Idag ville nyutflugna kanariebarnet Greta Garbo sova hos mamma Orange som ligger på fyra ägg i nytt rede. Kusin Nacki tittade in, undrade om hon fick ta över boet. Det fick hon inte! Greta vaknade och tiggde ivrigt efter mat. Mamma fick nog, flög ut för att äta och duscha. Skönt med egen kupé, tyckte Greta och la sig på äggen för att vila tills mamma kom åter.
Underbart med fredliga och sociala fågelarter.

Av Margus - 29 mars 2007 22:03

...kan göra en vansinnig. Stereon har tystnat. Är det en protest mot P1-förändringarna? Något simpelt som en säkring? Ljudet är hursomhelst väck. Orkar inte leta fel
Vår dvd-spelare funkade bra förut men nu måste man stänga av parabolboxen för att programmera. Kan bero på den ”trådlösa länk” vi skaffat för att se parabol på övervåningen… Blir trött och avstår från att spela in.
Nu bråkar tv:n också. Den slår självsvåldigt över till fel ”källa” då och då utan att vi fattar varför. Vi begriper aldrig vilken ”källa” vi tittar på. Blir det bild så tittar vi och är nöjda. Har slutat ställa in allt ordentligt och noga. Ingen idé.
Väninnan har nyligen genomlidit en långdragen process med hemmets dvd-spelare. Ja, det blev nog fler apparater än de tänkt sig men… vad ska folk göra i sin desperation? Manualen var fel och tv-handlar’n okunnig.
All denna teknik...(suck). Prylarna ska begripas, servas och daltas med. Vem orkar på allvar ta det till sig. Efter några försök tröttnar man på den tekniska vokabulären – ofta på engelska eller dåligt översatt norska, på obefintlig service eller kunskap och på att manualen gäller ”fel” modell eller har fel instruktioner. Åter till urtiden, alltså = ’försök och misstag’. Är det tecken på återgång i utvecklingen?

Av Margus - 29 mars 2007 08:59

...är över oss. Dom dräller in, oranga och röda kuvert om vartannat från diverse institutioner som byter namn stup i ett. Häromdagen kom nåt från Collectum som sånär åkte i soporna då jag slänger allt som liknar låneerbjudanden och lotterier. Hejdade mig en sekund. Anade att det kunde vara nåt som bytt namn. Jajamän. Collectum hette nyss Alecta, som tidigare hette SPP... Blir man trött eller?
Jag saknar intresse för spekulationscirkusen och har bara det allra nödvändigaste, en hållning jag delar med många. Ändå förföljer det oss. Fattar nada. Här stoppas allt i pärm för att nån gång (två bokade tider redan uppskjutna) få hjälp på min bank med saken.
Men varför måste just pensionbeskeden vara så långa? De passar ju inte i vanliga pärmar utan att justeras på längden. Bara pensionsbeskeden!

Luttrad stoppade jag ännu ett besked från Collectum i ”åtgärdslådan”. Kändes bekant men orkade inte ana oråd. Slet upp kuvertet, sa jaha och ner i lådan. När räkningar skulle betalas upptäcktes att nämnda besked inte var till mig. Det skulle till min namne i andra ändan av Byhålan, vi är fyra med samma namn. Hallå Posten, vad har vi adresserna för?

I går ägnades några timmar i solen. Man vet ju inte hur länge det varar. Somnade skönt och fick lite färg på nosen.

Av Margus - 28 mars 2007 18:25

... bilägges denna bild från Dammen. Något att se fram mot om det händelsevis blir lite aprilväder snart.

Av Margus - 28 mars 2007 18:15

...och tar sig fram för egen maskin. Greta är betydligt tuffare än Minnie-Mini i en tidigare kull. Minnie var ynkligt liten och fick lyftas tillbaka upp i ett bo för att växa till sig. Hon bara satt och pep efter mat. Greta är tuffare. Hon flyger de sträckor som behövs för att jaga föräldrarna och landar burdust på mammas rygg för att påkalla uppmärksamhet. Hoppar HÖGT som en trana framför mamma och flaxar med vingarna. Minnie var mer stillsam.
Nu plockar vi bort de kanariebon som inte används. Några honor har börjat om på tredje kullen. Tveksamt om dom fullföljer men för övrigt får det räcka. Nu väntar en välförtjänt vila.
När alla kanariebarnen är säkra på vingarna öppnar vi till utevoljären där både barn och föräldrar ska stärka sig under sommaren med solbad och dusch i strilande regn.
Gloria (Estefan), Panacotta och Musse (Mustapha) är några av de jämåriga som kom ut samtidigt. Alla (nästan) får namn efter exteriöra kännetecken. Greta för solbrillornas skull.

HEJ, OCH VÄLKOMMEN !

      

  Visa presentation

Avdelningar i bloggen

Så var det då... denna dag

Sök i bloggen

ARKIV från start 14 mars 2007

Ti On To Fr
     
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14 15 16 17 18
19 20 21 22 23 24 25
26
27
28 29 30 31
<<<
Mars 2007 >>>

   Underbar video från YouTube

  

Bra historiebok på internet

Mina länkar

Antal besök

Följ bloggen


Skapa flashcards