GOTT NYTT ÅR 2009 önskas bloggosfären !

Helst utan nyårsraketer för redan nu ser det väl ut så här från en avlägsen plats i rymden. En jord som firar att den överlevt ännu ett år. Hemskt när man tänker så.

Viktigast under 2008 var nog tv-serien om Klass 9A. Den har satt spår som kommer att leda till utveckling.

Dystrast var förstås finanskrisen med alla varsel. Men… ska man se det positivt så KAN krisen leda till att marknadsfundamentalisterna fått sig en knäpp och att vi i framtiden får se mer politisk styrning i ekonomin. Att man inte kan släppa dessa krafter helt otyglade står helt klart.

Önskningar för 2009 är att jobben kan räddas, att staten köper Volvo och att den rödgröna alliansen håller.

Löften…??? Haha, förra året lovade jag trosviss att sluta röka under första halvåret. Då dog pappa. Inte sjutton kan man sluta röka då. Sen blev årets alla sysslor och planer förskjutna med ett halvår. Så… nya tag då, det är allt jag lovar. Man vet ju aldrig vad som står för dörren...

Rimfrosten ligger ännu tät över nejden. Och så här ’uschliga’ ser våra voljärer ut nu. Inte vackert precis. Dom som annars smälter in i miljön med nästan osynliga nät.

Nu har fåglarnas utgångsluckor stängts för i vinter. Vi måste spara energi och dessutom har deras utflykter inte varit så vidlyftiga den senaste tiden. Kanarierna börjar få annat att tänka på så snart julen är över.

Vägarna har torkat upp så pass att jag kom iväg på min runda idag, ackompanjerad av ett lätt rassel när trädens rimfrostnubbar släppte för att landa på marken med ett ljust plingande. Det blev så vitt och grant. Inte behöver man snö då.

Frisörskan talade under nyårsklippningen om  värk och stresshantering idag. Det är nyttigt att tala med sina medmänniskor om det som bekymrar en. Det är synd om präster och kuratorer som inte kan göra så. Och för den delen psykologer, läkare eller vårdpersonal. Hur skulle det se ut om t.ex ens läkare började prata om sina egna problem…

Nu är årskrönikornas tid i medierna. Tänk vad tiden går… Som lokalredaktör har jag bara ljusa minnen av det jobbet. Det var lättjobbat, allt hade ju redan hänt och avhandlats tidigare. Bara att bläddra i läggen, välja ut och skriva korta texter. Fast det fick göras på övertid när dagens nyheter var avklarade, det skulle ju ut en vanlig tidning också. Så där låg man på knä på redaktionsgolvet och bläddrade i arkivläggen till sena natten.

Vad var nu viktigast under 2008…? Har redan glömt vad dom pratade om i kvällens Rapportkrönika… ja, så håller det på.

Bloggens läsare önskas ett GOTT SLUT på 2008

utan raketer!

Hur mycket ska vi stackars 40-talister tvingas jobba egentligen? Inte nog med att man varit i farten sedan 16-årsåldern, man jagas av försäkringskassan vid sjukdom och nu ska man tvingas gå kvar på jobbet tills man blir över 70. Det blir 54 år i arbetslivet det! Fk får mycket att göra om man ska jaga alla dessa i takt med sjukdomar som stöter till…

Tacka sjutton för att det blir färre unga som arbetar när de går allt längre i skolan innan de kommer ut i förvärvslivet! Om just dom ska ha rätt till pension vid 65 är en relevant fråga. Den som börjar jobba vid 25 efter olika långa utbildningar borde arbeta till 74-årsdagen för att motsvara vad en 40-talist gjort och gör (med dagens pension vid 65).

Ilsknade till när folkhälsominister Maria Larsson (kd) i dagens DN säger sig vilja ha valfrihet för äldre att jobba till 72-årsdagen. För vilken gång i ordningen hör vi detta? Jaja, det är lömskt att vifta med valfrihet. Vi har anledning räkna med att det blir tvång.

Men… varför i hela friden talar ingen om RÄTTVISA i denna fråga…??? Med dagens pensionsregler jobbar en 40-talist 49 år. Ska samma person tvingas gå kvar till 72 har denne jobbat i hela 56 år av sitt liv. Medan en ung person som startaT vid 25 bara jobbar 47 år. ÄR DET RÄTTVISA…???? Jag bara undrar???

Så här borde det vara:

16 – 65 år = 49 års arbete

19 – 68 år = 49 års arbete

22 – 71 år = 49 års arbete

25 – 74 år = 49 års arbete

För att blanda bort korten snackar Maria Larsson om att valfriheten också skulle gälla successiv nedtrappning från 61 års ålder. Varning …!!! Se upp…!!! Vad jag såg var det INGET återinförande av deltidspensionen som hon önskade. Och det är det viktiga.

Vi har väl redan nu fullständig frihet att sluta jobba när vi vill i det här landet. För den som har råd alltså! Vi har väl inget tvångsarbete här i landet? Den som har råd lägger ner när dom vill. Snick, snack. Snacka om arbetslivets längd istället, Maria Larsson!

Nu läser man att missnöjda svenskar säljer sina julklappar på Blocket och Tradera. Hela 27 procent kan tänka sig att göra så, enligt Synovates undersökning. Redan på julafton, direkt efter julklappsutdelningen var annonserandet igång. Folk hann alltså inte mer än få presenterna förrän man ville göra sig av med dem för pengar. Fy för den lede, som mormor sa. Vad är det för mening med alltihop?

Satt den griniga ungen redan vid datorn för att annonsera medan mormor åt julgröten eller såg midnattsmässan? Man undrar.

Chockad är jag väl inte, för snart finns inget som förvånar . Men detta hade i alla fall inte ens jag snuddat vid. Vi ägnar oss inte åt julklappar i familjen. Det la jag ner i tonåren för att jag blev så stressad av hela julklapperiet.

Att sälja gåvor man fått är nästan ett helgerån. Här har anhöriga, för det är ju dem vi får julklappar från, lagt ner både tid och pengar för att överraska och glädja en kär person, ett barn, barnbarn eller syskon… Och så är vi bortskämda svenskar missnöjda! Så missnöjda att vi säljer grejerna. Det som annonseras ut är inte vilken skit som helst, det är dyrbara mobiltelefoner, mp3-spelare, datorer, vinterjackor… you name it. Det hela är så sjukt att jag mår illa.

Ett typiskt i-landsproblem. Tänk så många fattiga som skulle bli glada för minsta lilla sak. Nu borde det väl ändå färdigklappat för välfärdsländerna. Eller kunde man sluta ge klappar till sina griniga ungar och skänka till fattiga istället. Fyyyy skäms.

Inte trodde vi att Mammas Lille Prins skulle bli till sådan glädje. Han kom till oss enbart som kompis till våran Hanna som behövde sällskap. Utan tanke på avel. När vi nu på hans ålders höst summerar spåren han lämnat före kastreringen gläds jag extra mycket. Han är inte bara pappa till 17 barn, han är nu också morfar (9 barnbarn), farfar två gånger om (4 resp. 8 barnbarn) och morfarsfar (6 barnbarnsbarn). Inalles 44 individer bär hans gener i sitt blod. Modershjärtat sväller av stolthet. Och Ulrik själv har inte en aning. Han är bara glad ändå.

Huuuu, brrr… rimfrostdimman ligger som ett tjockt täcke över oss. Den isiga luften står still. Marken är glaserad och …livsfarlig att beträda. Här gås inga promenader. Man går i dvala. Och nu faller mörkret igen. Det vart morgon och det vart afton den fjärde dagen.

Julens rester suckar tungt i Lilla Huset. Jansson sjunger på sista versen. Vi har tragglat oss igenom julmaten. Skinkan är skivad för infrysning. Husbonden har ensam (så gott som) haft ansvaret för åtgången, ja… med lite hjälp av golvpersonalen då. Samma med syltan…

Julafton är väl ok. Ugnsbakad julskinka, doften fyller Lilla Huset och blandas med utslagna hyacinter och varm glögg. Men Dagen Efter gäller ruelse. Undrar: vad ska det vara bra för? Hårdsmält och salt. Man blir däst, längtar efter sött. Och stinn som en tunna tröstäts choklad ’en masse’. Inte bra. Inte bra alls. Allt kan man ju faktiskt äta året runt, var sak för sig, men på julen ska allt intas samtidigt. Nu gäller kokt torsk och vanlig potatis, kokta morötter å sånt.

Snart stundar ljusare tider, nya hoppfullheter står på lur. Kanariesången ekar ut från fågelhuset i arla morgonstund när det fortfarande är mörkt både ute och där inne. Deras häckningssäsong närmar sig med stora steg… det HÖRS. Knepig blandning med kanariesång därinne och nattens sista kattuggleskrik på utsidan. Sparvhöken jagar vildfåglarna.

Vår hemsida har fått en ny plats. Har skaffat egen domän, en .SE-adress. Där ska en ny hemsida växa fram när ork, lust och inte minst kunskap räcker till för detta. Tills vidare ligger där en entrésida som länkar vidare till den redan klara hemsidan på första domänen. En nöjaktig lösning. Men… gud så mycket att lära sig! Har ingen aning om vilka hemsidesbyggarprogram som funkar bäst. Hur kan man veta det…? Man måste ju pröva först. Vilket kämpa.

Alla dessa helger… med dagar som går i varann. Tittar i almanackan flera gånger om dan för att förgäves hålla reda på vilken dag det är. Lyckas inte. Så snart jag släpper almanackan med blicken är jag vilsen igen. Dvala var ordet.

Jag köper inte kvällens krystade redogörelse i Rapport om att "julhandeln inte slog tidigare rekord, men ändå översteg vad man i november trodde att den inte skulle nå upp till"...! Detta följt av ett urval kryptiska intervjuer med butiksförsäljare och –kunder som skulle stödja Rapports lösa antaganden. Inga fakta alls. Inga siffror. Uttalanden till intet förpliktande. Dels om julhandeln före jul och dels om mellandagsrean.

Man märker tydligt att "någon" vill frisera verkligheten så att vi inte ska förstå hur illa julhandeln varit. Vi har ju själv sett och hört hur tomma stadens gator och butiker varit före jul. Vi är väl inte dummare än så. Men när krisen står för dörren rycker det psykologiska försvaret ut. Själv är jag skeptisk och väntar tills julhandeln presenteras i kalla siffror. Och är skeptisk då med.

------------

Jag köper inte heller sexifieringen av vårt svenska nationalhelgon Selma Lagerlöf. Det spekuleras friskt i hennes bevarade korrespondens som nu tolkas och citeras av var man i bloggar och media. Tolkningarna varierar med vilken inställning man har från början. Besviken och bestört erfor jag att svt:s satsning lanserades med erotiken som huvudtema.

För det första vill jag inte veta vad kändisar eller nationalhelgon har eller har haft för sexualitet. Är mer intresserad av vad de åstadkommit. För det andra vet vi egentligen inte alls. Att spekulera i starka kärleksuttryck för hundra år sen kan bli hur fel som helst.

När nu vårt nationalhelgon skulle berövas sin gloria och granskas under kjolarna liknar dramaserien inget annat än ärekränkning. Den rubriceringen omfattar bland annat förtal av döda har jag hört.

Selma Lagerlöfs starka personlighet har väl i all sin dar varit långt intressantare än vad som eventuellt förevarit mellan lakanen för ett sekel sedan. Den så kallade "satsningen" hade varit värd minst ett avsnitt till om hur Selma återerövrade gården Mårbacka.

Julskinkan bakades idag, provsmakades och befanns lyckad. Vi äter den varma nybakta skinkan tillsammans med tunnbröd, en särdeles lyckad sed som Husbonden medfört till Lilla Huset.

Kylen är fylld. Granen är tänd, hyacinterna är framme, nötter och fikon likaså. Vi har gått i ide. Vederbörligt julpynt är på plats och allt kändes välkommet. Upptäckte att vi faktiskt har juldukar så det räcker. Men Stora Julstressen är portförbjuden i Lilla Huset, så det så.

I lokaltidningens artikel om paret som firade 50-årig bröllopsdag sa maken om hustrun: "Hon är bra på att laga mat, duktig att baka och städa"…!!!! Då blev jag ledsen… å hennes vägnar.

- Tänk att efter 50 år tillsammans bli nedvärderad till hushållerska, fräste jag. Så skulle jag verkligen INTE vilja bli omnämnd. Hoppas att jag har andra och viktigare kvaliteter som lyser igenom. Städerska vill jag då inte bli ihågkommen som!

- Det är ingen risk, log Husbonden finurligt.

Så vi tar det lugnt. Mycket lugnt. Sover en stund mellan varven för att hjärnan ska vila så jag kan återvända till mitt normala spirituella jag (hehe). Årets julafton blir den första i mitt snart 60-åriga liv som firas utan pappa. Det känns tomt och fel, men är något man måste igenom. Första året är alltid värst.

Njuter av det för mig nya ordet "staycation" som står för en period då någon eller en familj stannar hemma och slappnar av hemma istället för att resa. Något som uppnått hög popularitet i nuvarande svåra tider. Hoppas att många på det viset ska upptäcka värdet av sina egna hem.

Oroas av nye vd:n för Sveriges Radio, Mats Svegfors, som sagt att den stora andelen äldre lyssnare i P1 kanske beror på att kanalen har många gamla medarbetare…!!

- Ja, tacka för det, säger jag. Någon måste ju göra program för oss mogna lyssnare. Tror jag får skriva till honom om saken när jag piggat på mig.

Bloggens läsare tillönskas en riktigt lugn och fridfull jul.