Fågelperspektiv

Alla inlägg under januari 2014

Av Margus - 30 januari 2014 21:51

         

Mycket ris att släpa till brasan blev det. Så blir det alltid när man fäller träd. Det är minsann inte bara veden som ska jobbas med. Ordspråket att ”veden värmer nio gånger” (fällning, kvistning, framdragning, kapning, klyvning, stapling, inkörning, hämtning, och eldning) får utökas till elva gånger med släpning av ris samt eldning av detta. Så är det.

Vilka kronor en del träd har, framför allt aspar! Många, långa och kraftfulla grenar. Som fastnar i andra träd när de faller. Och ställer till det. Men vilket härligt brak det blir! Filmade och spelade in ljud.

Vi hade såklart hjälp som vanligt. Det är bara smala tanor som vi tar på egen hand. Men dessa var stora, höga och tjocka. Träden föll dit de skulle, men ett fastnade på vägen ner. Slog liksom armarna om ett par andra träd. Läget var låst för en stund. Lite dramatik. Det ska loss - utan att någon hamnar under. Yxa, kofot och list fick tillgripas när sågen satt fastkilad. Sex aspar och en fura fälldes i Parken, denna sista vecka av januari.


ANNONS
Av Margus - 27 januari 2014 23:14

Plötsligt fanns jag inte! Inte Husbonden heller. Och inte fann vi varann 'därute' heller, hehe.

Husbonden ville plötsligt ha eget facebook-konto. Med eget flöde på sånt han gillar. Okej, vi skred till verket… Att installera fb-konto via hans apple-mobil var onödigt pilligt. Och det såg minsann inte ut på iPhonen som på min android. Men det gick.

Fast leta vänner, blev bökigt. Särskilt oss själva :-D Inget såg ut som jag var van vid. Och inte fick vi ”bli vänner” . I samma stund som han hittat mig, försvann jag från listan, och var sen blockerad (?) i flera dygn. Även han var borta från listan på alla med samma namn.

Försökte Facebook skilja äkta makar åt, eller vad var det fråga om…?? Dramatik vid köksbordet!

Turligt nog hade jag försökt sända ett Fb-meddelande till honom – medan ”han fanns” vilket inte heller godkändes. Med hjälp av den aviseringen kunde jag 'hitta honom' igen. Och plötsligt fanns där en knapp för vänskap. Simsalabim, så fann vi varann igen. Friden har lägrat sig, vi är "vänner" – även i cyberspace :-)  Sen ska vi väl få ordning på resten också…

ANNONS
Av Margus - 26 januari 2014 23:09

Tre hela dagar försvann. Tre hela dagar i dimmor. En kraftig huvudvärk som vandrade olika spår i skallen, ömsom ytligt, ömsom på djupet, dunkande och med blixtar för ögonen. Tabletter hjälpte ej. Det var väldigt många år sedan jag hade ont i skallen.

Ispåse hela kvällarna. Lindrade något för stunden. Solglasögon fördunklade ljusintrycken så det gick att se lite på tv. Lite knepigt med två glasögon samtidigt, ett par för tv:n + solglas… Inget av dem satt ordentligt ;-) Likadant när jag skulle lösa sudoku, ett par läsglas + ett par solglas. Husbonden fnissade åt åsynen…

Idag lättade värken något, tänkte mig lite frisk luft. Med solglasögon på. Insåg snabbt att jag inte ville möta någon sådär – på en söndag. Det skulle definitivt ge fel signaler. Nöjde mig då med att strosa lätt mellan uthusen i parken istället. Med svarta brillor. Skönt med egen park då!

Allt medan ljuset långsamt kommer åter i naturen. "Dara länger säk i bägge ännar".

Av Margus - 26 januari 2014 22:45

Nej, Maria Lundqvist var verkligen inte fin mot Lasse Åberg när hon försökte pressa honom att visa känslor i Stjärnorna på slottet. Hon såg precis lika elak ut som hennes egna mobbare som hon beskrev på ”sin dag” när de med 'rytmtillbehör' kom dunkande emot henne i barnaåren. Precis lika häxaktigt intrikat såg hon ut när hon försökte pressa Åberg. Det VAR mobbing: Nå hur känner du då? Känner du eufori nån gång? Hur känner du dig när du är ledsen, arg… osv… Hon pressade och pressade. Ville aldrig sluta.

Kanhända var hon producentens ’duktiga flicka’ som skulle leverera lite känslo-tv… vad vet jag? Lasse är alldeles för erfaren för att gå på det. Han bjuder inte på det. Punkt. Den blick han gav henne sa – ordlöst - precis vad han ansåg om tilltaget. Maria kom ingen vart. Han fick henne istället att framstå så elak hon verkligen var – just då. Kanske var hon avundsjuk för att han haft samma partner hela livet…? Nu var jag elak, också ;-) Ja, man undrar ju vad som driver mobbare…

Jag hyser de starkaste sympatier för Lasse Åberg. En del av mig känner lätt igen den tysta, återhållna sidan. Lyssnaren, iakttagaren. Har man bjudit in Lasse Åberg får man finna sig i att han kommer. Som han är!

Av Margus - 23 januari 2014 23:35

När bokföringen äntligen drogs igång gick programmet plötsligt inte att öppna. Total låsning. Djupa suckar blandat med fasansfulla scenarier för några minuter. Snabbt beslut: Bort med hela skiten. Installera på nytt. Tur man inte dröjde, för det hjälpte! Livet är mer spännande än nödvändigt, om man frågar mig.

Sista behandlingen hos sjukgymnasten gjord. Pirrandet i ena armen är borta. Liksom yrseln pga. nacknerv i kläm. Hoppas slippa återkomma – på ett tag i alla fall. Passade även på att ”göra två flugor på smällen” med blodprover på labbet: Uppföljning av genomförd dosjustering på medicinområdet som ska till sjukhuset. Lustigt nog var det samtidigt dags för prover inför nytt läkarbesök på vårdcentralen - för hjälp med blodtrycket. Allt gick att ta samtidigt. Kändes riktigt rationellt och effektivt!

         

Så var det dags för tvåveckorsinköp på Maxi. Svårt få tag i gammal hederlig sopskyffel i plåt. Fanns bara i plast med gummilist framtill, vilken är dödsdömd på förhand. Avvaktar. Nu kom ormen (bild) från i julas med hem. (Krokodilerna var slut… snyft.) Köpte på oss en del nybakt bröd som ska testas. Välfyllda brödhyllor och bageri är såå imponerande.



En titt in till Dotera och barna’ med semlor blev det också. Stella (2,5) bjöd på kaffe från sin lilla spis, vispade ihop liten kaka, samt diskade använda koppar med ens… Hon är mycket aktiv vid spisen nu, berättas det. Man såg att handlaget redan var invant ;-) Lille Oliver (0,5) mest skrattade och log. Och pottränas med god framgång, vid samma tidiga ålder som syrran.

Och bäst som vi satt där ringde en gammal vän från tiden i västgötaspetsklubben. Tillfälligt i närheten för parning av tik och tänkte hälsa på. Vilket avtalades, så när vi kom hem stod hon strax på trappen. Lilla löptiken kutade runt och spejade på både marsvin och akvarium medan vi tog kaffe och mackor. Riktigt kul efter ett tioårigt uppehåll. Undertecknat 'hjärnsläpp' glömde ta bild på hunden... För detta var jag alltför hungrig efter utflykten;-)

Av Margus - 21 januari 2014 23:53

- Hör här, en högtidsstund väntar oss! mässade jag, med andäktig stämma. Exalterad efter ett glädjande mail. Svävande på moln, liksom. Lilla Husets idol inom räckhåll.

- Håkan Juholt kommer till Grannbyn! Vi är inbjudna! Socialdemokraterna har lockat hit honom.

Affischen har hängt på kylskåpet sedan dess. Som om vi skulle glömma… Idag for vi sta’ med lätta sinnen.

       

Håkan Juholt är inte knäckt. Han fortsätter som innan partiledartiden sina resor kors och tvärs genom landet. Genuint ärlig, inifrån och ut, i sin övertygelse. En tänkare – ideolog - med förmågan att nå ut. Eftertraktad inom rörelsen, alla vill höra och se honom. Nu var det vår tur, på tågturnén mellan Kalmar, Malmö, Norrköping, Stockholm och några till som jag glömt. Alla behöver peppning i dessa dystra tider när moderaterna trasat sönder både välfärd och klimat i landet.

         

Härmed intygas att Juholt lät precis som på TV, och många kom fram i pausen för att få visdomsord på vägen. Några lät sig även fotograferas med honom. Och visst köpte vi boken om honom. Klart vi ska ha en bok med Håkan Juholt i bokhyllan, när vi nu ändå har mött honom. Ett par minnesord i den skrev han också, tänk bara det... Så barnslig man kan bli ibland, gamla mänskan. Lite som i Lena Nymans sketch om Tellemar… ”Vi har talat med Håkan Juholt!”

Av Margus - 19 januari 2014 21:15

Just nu är det minus 4 på utsidan. Känns som minus 9, skriver SMHI. Lätt att instämma i. Minst.

I morgon bitti ska det visst bli minus 7, och då ska det tydligen kännas som minus 13. Fy tusan.

Alltihop beror på det envetna isiga drag som ligger i luften hela tiden. Blåst alltså, men inga rejäla byar, utan ett försåtligt långdraget segt isigt drag som går genom både kropp och välisolerade hus. Det bara pressar sig in, på nåt vis. Man får vara glad att en tredjedel av januari redan gått och att det inte är värre... än.

Vi gjorde oss så tappra vi kunde och genomförde en promenad på 1,5 timme. Men i morgon vete tusan hur det ska lösas... Tar nog motionscykeln och gångbanan på övervåningen i lätt korsdrag. Det har funkat i en vecka nu.


Pensionbeskeden duggar tätt från det statliga Monopolspelet där 'bromsarna' slagit till rejält. Det blir kännbart för många i år. Det är för sjutton inte klokt att pensionärer, med redan låga inkomster, ska drabbas av högre skatt än de som jobbar! Måtte vi få en ny regering som kan sänka skatten för pensionärerna - till rättvisa nivåer.


På tal om detta gick den nya intervjuserien "Nyfiken på partiledaren" ikväll, med vänsterns Jonas Sjöstedt. Missade själva intervjun som jag får kolla på Play. Analysen efteråt var ovanligt djuplodande och seriös... och lång. Vilket är hoppfullt. Sådana där brukar man riva av lite slarvigt på fem sekunder annars. Detta bådar gott. Såvitt jag förstår lyckades Jonas förankra sin ideologi från djupet av sitt innersta. Och det behövs som ledning för vilsna sökare. Ser fram mot den serien. Säkert välgörande att en psykolog ställer frågorna i en hel timme, istället för en hysterisk journalist. Bra grepp från SVT.



Av Margus - 17 januari 2014 23:46

Inget På Spåret för oss i kväll. Vi bröt vanan och hamnade tämligen ur spår. Flummade istället sta’ på filmvisning om lantbrukets historia. Man undrar hur en film om ”Lant- & jordbruk under 1900-talet” kan locka så många på bästa tv-tid en fredag kväll med snålblåst. Visserligen i lantbruksbygd, men ändå… 80 pers. tänkte som vi och bygdegården blev fullknôkad i hast. Också LRF-avdelningen förvånades över anstormningen, men trollade fort fram fler stolar. Även korv och kaffe räckte till. 

Det märks att det är retrotider. Vi är alla lika vilsna över de stressiga tider vi lever i, utan vare sig eftertanke eller framförhållning. Ingen vet vart vi är på väg, men fort går det… 'Framtiden har inget facit', precis som titeln på den skrift som delades ut. Bondens villkor stod förstås i centrum. Jag hade redan glömt hur maffigt Bondetåget 1985 var… och så pass nyligen ändå.

Här satt vi och njöt av bilder från förr med tröskning på gammalt vis, skogsbruk med häst, hästtransporter med säckar till silorna, och ”mjölken från ko till butik”. Mjölkhanteringen var ett evigt slit från början till slut. Från lagårdens mjölkning, kylning och transporter, till Mjölkcentralens invägning, provtagning, diskning och tillverkning av ost och smör. Allt gjordes för hand 1920-30. Ofattbart. Man blir aldrig fullärd.

Filmen omfattade tre delar ā 40 minuter vardera. Pauser emellan och mycket snack. Sorlet steg högt i tak, allt högre för varje paus… fast vi avvek efter del 2.

På tal om film så kom med posten en himla trevlig folder om vår nygamla biograf på Byn – NöjesStjärnan, digitaliserad, kanveta. Ideellt driven i föreningsform har den återupplivats och håller igång med imponerande program. Vi går ju aldrig gå på bio, men man vet aldrig… Är så innerligt glad och stolt över att biografen finns – och fungerar på nytt. Foldern är riktigt lockande. Bifogades även tom popcornbägare, att medtagas för fyllning på plats…

HEJ, OCH VÄLKOMMEN !

      

  Visa presentation

KLICKA PÅ BILDERNA FÖR ATT GÖRA DEM STÖRRE

Här kan du se mina videoklipp

 Välkommen in till hemsidan

Avdelningar i bloggen

Så var det då... denna dag

Sök i bloggen

ARKIV från start 14 mars 2007

   

     

Ti On To Fr
   
1
2
3
4
5
6
7 8 9 10 11
12
13 14 15 16 17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< Januari 2014 >>>

   Underbar video från YouTube

  

Bra historiebok på internet

 

Mina länkar

      

Följ bloggen


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se