Fågelperspektiv

Alla inlägg under juni 2014

Av Margus - 30 juni 2014 22:17

Två nya bebisar på hemmafronten… I dammen. Tänk, så glad man kan bli av ett par fiskyngel. De nya större fiskarna har just lärt sig att komma på inkallning… Vi plongar den vackraste melodi som kan frambringas på matplåtburken. Och vips kommer de förväntansfullt seglande från dammens bortersta vrår. Två gånger per dag. Kontakt är upprättad!

Sen står vi där en stund och umgås på distans. Räknar in dem, studerar hur de mår, olika beteenden och lynne. Och plötsligt fick vi se nåt bekant… ett par fiskbarn som måste blivit alstrade förra året av de gamla fiskarna, de som någon åt upp i vintras. Ynglen har alltså överlevt vintern, så små de var. Fantastiskt glädjande. Förstår inte hur tokig och blödig man blivit på gamla dar.  

          

Fiskbarn har vi inte haft på år och dag. Fiskar äter nämligen upp sin egen rom… tokigt, men så är det. Tidigare år hade vi massor av nya fiskbarn varje år. Guldfiskar föds svarta och övergår successivt till rött eller gult under sitt första år. Den där spräckligheten kände man igen direkt.


Ny hackspettbebis har vi också sett. Tur att föräldrarna hade fler ungar att ägna sig åt när skatan så snöpligt berövade dem en. Mamman var tillbaka i trädgården med ny pojke som matades med solrosfrön. Hon hämtade i fågelbordet, kilade fast i en trädstam, hackade ut innehållet vilket stoppades i ungens näbb. Glädje!

Hos Nils-Georg blir det inga ungar. Hon tryckte hårt över sina ägg under lördagens hällregn. Det bara vräkte ner, såpass att Husbonden i halvlek fick hämta plexiglasskiva och lägga ovanpå voljären. Dagen efter när det torkat upp ville jag se hur det var fatt därinne. Endast ett ägg kvar… Inget att spilla kvinnokraft på under så vanskliga omständigheter, tänkte jag och tog bort även det. N-G verkade lättad över att känna sig som folk igen. Det hade varit en pärs därute i blötan, förstod vi. Plexit ligger kvar ifall hon vill börja om.


ANNONS
Av Margus - 29 juni 2014 23:02

Alldeles nyss förundrades man över att barnbarnet (Stella, då 1,5 år) kunde äta själv. Helt plötsligt sitter de och trycker i sig korv och bröd som vilken vuxen som helst;-) Åren går fort och barnens utveckling går ännu snabbare.

Morfar och jag anslöt till ännu ett barnkalas (Stella tre år och Oliver ett) med 14 barn och 20 vuxna. Livat och lugnt samtidigt, om jag säger så. Mitt i stimmet är det skönt att bara studera ungarna i deras lekar.

Det var kö vid Stellas spis och där bakades både kaka och glasspinnar (!) i ugn. Plattorna var upptagna med karotter. Luckor öppnades och stängdes, verksamheten var febril. Ett slags teamwork anades mitt i röran. Men det svänger fort… Plötsligt blir man bjuden på ’nybakad kaka’ för att bums uppmanas lägga den tillbaka. Stella hade mycket att stå i med kamraterna men hann med en kram till överraskad Morfar – som blev särskilt glad över spontan puss på hand:-)

     

De små människorna åt vid eget bord, lugnt och fint. Stella följde intresserat tårtljuständningen och sjöng med i hela ”Ja må dom leva…” Har tydligen varit på många kalas…

Presenterna var för många för att klaras på en dag, fick ske i etapper under två dagar! Tankar bland gästerna hördes om att barnen egentligen får för mycket numera, men… ”man vill ju inte komma tomhänt heller”. Så det har blivit..

Vi bidrog med kassaapparat och pall. Den förstnämnda blev enligt modern en formidabel succé. Särskilt över nästan äkta sedlar som medföljde. Vi valde en stabil modell från Lär och Lek i Malmö med hopp om hållbarhet.

Modern som också fyller nu fick traditionsenligt (andra året) hemmaknuten blomsterbukett* från vår trädgård. I år med elva sorter och så hög att vi fick skippa cellofanet – det räckte inte till. Florist blir jag aldrig, men kul är att välja och ordna :-) En lyckad dag som berikade livet.


* Buketten innehöll stjärnflocka, spirea, temynta, randgräs, daglilja, vit malva, gullnattljus, salvia, bergklint, studentnejlika och daggkåpa.

ANNONS
Av Margus - 29 juni 2014 01:08

Hade egentligen annat på hjärtat idag, men WIFI trilskades. Inget funkade. Fick dra ur strömmen och starta om wifi på mobilerna, den ena efter den andra. Det tog timmar av frustration och inget begrep man av vad orsaken var. Nu är det emellertid över och natten långt framskriden.

För övrigt har jag aldrig sett Brasilien spela så dåligt som i kvällens VM-match mot Chile. De trillade, halkade, snavade, passade dåligt, tappade boll och jag vet inte allt. Sen blev det förlängning efter 1-1 och därpå straffläggning (dvs rena lottot) som Brasilien vann med ett nödrop. Det blir patetiskt när alla experter och fotbollsintresserade säger att "det var då för bra att Brasilien blev kvar i slutspelen - för VM-ets skull. Men det v a r synd om Chile". Underförstått att Chile var bättre och mer värd en fortsättning medan Brasilien inte var värda detta för sitt e g e t spels skull - utan för d e n  g o d a  s t ä m n i n g e n s  s k u l l... Stort spettacolo, säger jag.

Av Margus - 27 juni 2014 23:33

Åskvädren väller in från västkusten. Klockan sex i morse blixtrade det till i närheten. Vid middagstid var det dags igen. Samt i kvällningen när jag stod i duschen. Vedhögarna - ja, det som är kvar av dem – betäcktes med presenningar inför regnperioden. Rädda vad som räddas kan. Husbonden fick in en del tidigare, men så fanns det sånt som behövde torkas längre. Inte regnas på!

     

Fågelhuset är städat. Vi fick ett infall idag. Lagom efter att kanarieungarna lärt sig flyga ut och in. Och lagom innan risfågelungarna lämnar holkarna. De vuxna fåglarna kan det här med städning nu. De flyger ut och håller sig undan medan det pågår. När det är klart hoppar de nyfiket in och gläds åt förändringen. Alla djur och fåglar gillar rena och städade miljöer. Det märks på marsvinen också.

Av Margus - 27 juni 2014 23:12

Man är så himla glad för alla vilda fågelungar som kommit ut. Hackspettarna har hörts i Parken och även gjort nedslag vid utfodringen ifall, ifall… Vi matar sporadiskt om sommaren, för att inte tappa kontakten helt. Tack o lov har fåglarna annat att äta än att hänga här, men så ibland tittar de in.

Hackspettarna tjoade glatt och jag rusade in efter jordnötter. Fyllde stapeln och gissa om jag blev glad när jag idag kunde fota matningen inifrån kontoret. Genom fönstret, på långt håll och in under grenverkets grönska. Efter åskvädret dök de upp genomblöta och ruggiga. Och hungriga. Ungen tiggde och väntade tålmodigt. Mamma hackspett matade flitigt och jag fick flera bilder, mörka och eländiga… men dock.

     

När jag nästa gång kikade ut låg det något konstigt på gräset. En stolt och reslig skata promenerade förbi. Innan jag kommit ut passerades fönstret en gång till när ’den svartvita fågelsnapparen’ nöp tag i det som måste vara en fågel. Den försvann när jag knackade på rutan och jag fick fart under galoscherna.

Hacksspettungen låg med näbbet i marken, men rörde sig. Jag tog varsamt om den för att flytta in i ett buskage. Den höll stenhårt tag i gräset och skrek ut sitt hackspettslarm, "kieä, kieä, kieä"... utan uppehåll. Lade in den fort under pionerna. Undan skatans blick. Ungen såg inte alltför skadad ut och vingarna kunde röras. Kanske piggar han på sig efter chocken, eller så dör han. Jag kunde inget göra.

Nästa stund jag tittade till den låg den på sidan. Inget liv vid beröring. Död. Den ’svartvita fågelsnapparen’ måste ha knäckt nacken på ungen. Ett riktigt sorgligt slut på min tidigare glädje över matningen. Undrar om mamman var med när det hände. Stackars föräldrar, stackars unge, stackars alla därute inför alla faror. Hoppas paret har fler ungar i skogen. Suck…

Av Margus - 27 juni 2014 22:25

Plötsligt slog det mig… Nils-Georg har inte setts på några dagar. Nils-Georg är en kanariehona (!) och sist sågs hon med bomaterial i näbbet. Honorna vill liksom inte sluta häcka när de kommit igång. Vet inte sitt eget bästa.

Vi antog att hon byggt någonstans i utevoljären. Letandet inleddes. Buskage röjdes – man måste ju kunna se dem. Till slut gav jag upp. Inriktade mig på att hitta henne död istället. Gav upp igen. När vi diskuterade ärendet sågs Tore komma ut från ett litet buskage intill nätet där jag redan lyft på grenarna.

       

Tore är hennes kavaljer. ”Aha… du ska se att hon ligger där” sa jag… Gick in igen. Lyfte på grenar, petade i gräset och se… där låg hon och betraktade mig med sin vassaste blick. När hon avvek konstaterades tre ägg – som hon får behålla. Hon har bara fått en endaste unge hittills. Stor lycka. Nils-Georg var funnen och vid liv! Från att ha varit saknad, befarad död och nästan begraven uppstod hon igen. Halleluja!

Platsen var särdeles välfunnen. Först ett tak av nedhängande stefanandra-grenar där bladen liksom lappar över varann. Sedan ännu ett tak av vildvin som slingrar sig allt tätare ovanpå voljären. Det ska nog klara en del regnskurar också, hoppas man.

Av Margus - 24 juni 2014 23:34

Det var en sån där dag. När molnen var som allra vackrast.

 

Och det var en sån där natt. När allt liksom blir självlysande.

 

Vilken natt som är just midsommarnatten har man snart inte koll på när midsommarafton inte längre ligger på själva midsommarafton, utan lite varstans. Midsommartid är det emellertid. Och klockan var exakt 23:00.


Av Margus - 23 juni 2014 22:17

Till grannkommunen Vara idag. Fotografen och journalistkollegan ställer ut bilder på Bibilioteket där. Jättefina bilder från hennes jobb på Kompassen, ett korttidshem för barn och ungdomar med särskilda behov. Elisabeth Källblad är skicklig och ambitiös. Roliga, stämningsfulla, beskrivande och vackra bilder som skildrar såväl glädje och lek som allvar och vila. För övrigt ett mycket trevligt rum för utställningar, ifall man nu skulle få idéer…

       

Trevligt att stifta bekantskap med Vara Bibliotek, med många fina utrymmen och lösningar. Bildfreak som jag är blev jag bara tvungen att fota en av bibliotekets tavlor med mysigt sovrum som motiv (konstnärens namn gick inte att utläsa).

     

Likaledes blev jag "bara tvungen" att fota gammeldags vallmo och blåklint i ett sädesfält - precis som i forna da'r. Husbonden befalldes tvärnit där vid vägkanten. Hade bara mobilen med, men bilderna blev förvånansvärt bra – duktig mobil!

Husbonden tuggade loss en fyllning i munnen (… kola). När jag hämtade ut mina mediciner på Apoteket fick han akuttid till tandläkaren i morgon.


HEJ, OCH VÄLKOMMEN !

      

  Visa presentation

KLICKA PÅ BILDERNA FÖR ATT GÖRA DEM STÖRRE

Här kan du se mina videoklipp

 Välkommen in till hemsidan

Avdelningar i bloggen

Så var det då... denna dag

Sök i bloggen

ARKIV från start 14 mars 2007

   

     

Ti On To Fr
           
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21 22
23 24
25
26
27
28
29
30
<<< Juni 2014 >>>

   Underbar video från YouTube

  

Bra historiebok på internet

 

Mina länkar

      

Följ bloggen


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se