Fågelperspektiv

Alla inlägg under april 2007

Av Margus - 30 april 2007 20:15

... önskas bloggens läsare med vårt älsklingsträd/-buske häggmispeln (amelanchier canadensis). Underbar med skira häggblommor på bar kvist som snart står fint till de första bladen i rosabrunt vilka via sommargrönska växlar till eldgult om hösten. Då med ätliga blå bär som älskas av framför allt trastarna. (A. canadensis växer vidare och spretigare än a. spicata som har mer upprätt växtsätt.)


Grannen harvar upp åkern utanför för att så. Efter ett par års träda (läs: ogräs) blir det trevligt att se gröda igen. Men... måste man, undrar jag, harva efter att lärkan lagt sina ägg? Lärkan har drillat högt i skyn över häckningsplatsen. Nu får de börja om. Sen är det väl dags med giftsprutan lagom till att tofsvipan har ungar... Har sett det förr, bäst att blunda för att behålla sinnesfriden.


Maskros och gräs har kommit igång lite smått så att marsvinen äntligen får smaka det goda, och med ens duger inte ens den svenska gurkan, minsann!


Sista handen lagd vid hökskyddet av kanarieburen (etapp I). Ur "rätt" vinkel kommer höken inte ens att se fåglarna, än mindre sikta... hoppas vi. Vännerna var ute idag och prövade läget.

Cementblandaren, dvs. husbonden, har varit igång hela dagen för att täta vinterns alla musgångar. De blev fler i fågelhuset än vi kunnat ana, trots mussäkring av alla öppningar med plåtskoning och allt. Dom tog sig in ändå (surprise, surprise). Inte gick de i ostfällorna heller... de hade ju fri tillgång till frö. De var tydligen inkörda på detta, så när vi laddade slagfällorna med frö (!) så gick dom på det...!

Mössen tog sig faktiskt också in genom betonggrunden som nu är lagad. Stanken efter deras "huvudkontor" är vidrig och förföljer en liksom. Nu har vi sommaren på oss att gå igenom alla svaga punkter.

----

Mina mail till radiokanalerna har gett napp. Kontaktades i dag av redaktör som genast förmedlades till Kompisen. Hoppas det blir nåt. Intressant.

Av Margus - 29 april 2007 12:03

Prövade "svävarna" första gången. En originell upplevelse ska sägas, lite som på moln, lite som gungfly... men okey. Fick nästan yrsel, hi hi... men viktigast av allt; INTE ont i fötterna! Onda Stället höll tyst. Fick däremot kunskap om muskler jag glömt mig ha. Träningsvärk från fotabjället till ländryggen - precis som utlovat. Hoppfullt, med andra ord. Mycket som legat i träda...



Tandvärken släppte äntligen efter två veckor och samtidigt, som vore det programmerat, även "sömmarna". Har spottat tråd hela dagen. Trassel i hela munnen stundtals, tråd som lindat sig kring tungan och som värst stack ut i mungipan... Klippt och dragit hela dagen.

Av Margus - 29 april 2007 12:01

P1:s radioprogram Kaliber avslöjade idag en miljardsatsning på tvivelaktiga så kallade "utredningsföretag" som Försäkringskassan hyr in för att slänga ut människor i arbetslöshet och socialbidrag. De sjuka är nämligen ofta så sjuka att de varken får eller kan arbeta och blir därmed  "bestulna" på sin rättmätiga ersättning. Det är därför arbetsförmedlingen sett sig tvungen att skaffa sjuksköterska (!) för att bemöta hanteringen. Sinnet rann till för en stund och jag skrev till alla radio- och tv-kanaler jag kom på, å Kompisens vägnar. Nu är läge att följa upp den här behandlingen. Det är nog bara början på avslöjanden av nåt man aldrig trodde skulle förekomma i Vårt Land.   

Av Margus - 29 april 2007 11:21

Husbonden och jag ägnade gemensamt stor möda åt att häkta inköpt bärnät på fågelvoljären. Lättare sagt än gjort, fastnar överallt, angivna mått inte att lita på ty det är töjbart som trikå. Inte blev det vackert, men som hök skulle jag undvika att fastna där. Pippisarna var inne hela dagen men jag ser fram mot att med dem från deras trygga fristad räcka lång näsa åt Hemska Fågeln. Skulle den rackarn sitta fast där en dag klappar jag obevekligt nåt hårt i huvudet på vederbörande!


Drog till Grannbyn för inköp av ovan nämnda nät. Föll även för stekpanna och en massa matbestick (våra gamla var 20-30 år) vilka blev så tunga att bära att vi sånär  glömde vårt rätta ärende. Sansade oss i sista stund och fick med allt, innan vi äntligen kunde lätta vår börda.

Av Margus - 28 april 2007 23:46

Eftersom min energi just nu runnit ut genom tårna duger jag just inte till annat än en sen suck i bloggen. Månadens räkningar är betalda just i denna stund (skönt), och i eftermiddags hade vi en ny attack hos fåglarna (aaaarrrg).

Bara EN attack denna gång, för vi var i närheten och gick ut genast. Tvi för rackarns hök! Sen flög han vidare över fälten och letade sork i stället... Kunde han väl gjort med en gång, för här blir det inget - så det så! Denna gång slog han inte i taket, för se där ligger nya bräder utlagda.

Våra små vänner satt som frimärken utefter nätet, Minnie-Mini och fyra till. Vi fick se till att få in dem och låsa luckan. Och i morgon får de inte gå ut förrän vi varit till Grannbyn och köpt stora bärnät och hängt över voljären. Kloka "fågelgubbar" har låtit meddela att löst fladdrande nät är det värsta höken vet, tydligen livrädd för att fastna i tocket där. Så får det bli. Vi ger oss inte förrän det är vi som vunnit slaget!

Sist en bild på normal morgondisk i häckningstider.

Av Margus - 27 april 2007 10:39

Farmor gick till sjöss vid 50 år fyllda och var således ofta frånvarande men desto intressantare när hon var hemma. Hon seglade på de sju haven som stewardess på Amerikalinjens kryssningsfartyg Grispholm och Stockholm (bilden).

Otaliga gånger har jag som liten flicka vinkat av farmor från amerikakajen i Göteborg inför varje ny kryssning. Lika troget möttes hon vid återkomsten ett halvår senare av familjen. En gång ankrade båten på redden utanför Långedrag och vi fördes dit för att besöka henne på båten. Det var rent märkvärdigt att som sexåring vandra runt i de eleganta miljöerna på fartyget.

Jag har beundrat och fingrat på alla souvenirer, trummor, maracas, kamelsadlar och figurer i elfenben hon hade med sig hem. Jag har i timtal tittat på korten hon köpt eller tagit själv från all världens hörn. Och hört fascinerande berättelser om pirater och om när "Neptun äntrade båten" för att "döpa" sjömännen varje gång de passerade ekvatorn. Denna sed genomfördes ganska brutalt och farmor var inte förtjust. Dessa minnen är mest från 1950-talet och långt innan gemene man kunde resa som man gör idag, så det var minst sagt udda.

Farmor var också med 1956 när det italienska linjefartyget Andrea Doria sjönk efter en kollision med M/S Stockholm. Jag minns att vi oroligt följde händelsen på nyheterna, och hur farmor sen berättade traumatiska detaljer om hur man på det skadade fartyget Stockholm (bilden) tog upp passagerare ur livbåtar från det sjunkande fartyget.

Farmors tuffa självständighet kom kanske från hennes mormor som vid 50 års ålder fattade ett avgörande beslut. Hon rymde då med en cirkusarbetare och lämnade make och flera vuxna barn. Detta var i början på 1900-talet och särdeles ovanligt på den tiden, men det är en annan historia.

Av Margus - 26 april 2007 19:39

Nu har jag kört den. Den fantastiska, formidabla överlevnadscykeln. Flera bekanta bedyrade dess enastående egenskaper, husbonden likaså. Tydligen en helt ny skapelse.

Jag fick låna den för att jag hade bråttom och behövde åka ganska långt. En enveten tant skulle prompt ha den före mig, men se det lyckades inte! Då klev hon på som passagerare, vilket gick utmärkt på denna cykel som var byggt lite som en gammeldars postcykel med litet lastflak (förlåt, sittplats) framtill. Den var fantastiskt lätt att köra och jag var förvånad att kärringen satt kvar för DET GICK UNDAN genom Göteborg. Mycket trafik var det också, och det blev filkörning mitt i trafiken, jag crisscrossade fram som ett cykelbud, bromsade nerför branta backar och kärringen höll i hatten.

Framme vid målet skrev en färddator ut en körrapport med en massa tekniska fakta om färdvägen och denna RDB-cykel - överlevnadscykeln! Vad fasen är det? Har ingen aaaning för alltihop var en dröm, vaknade nu vid 19-tiden. En fantastisk dröm med fart och fläkt och många detaljer, en euforisk dröm - där man har roligt hela tiden. Såna drömmar ska visst vara särskilt nyttiga för ens psyke, så nu hoppas jag på det.

Av Margus - 26 april 2007 07:33

Babuschkor kallas de ryska trädockorna som blivit kända över världen. De innehåller ännu en docka i vilken det finns ytterligare en, som rymmer ännu en, vilken innehåller... osv. Det finns nytillverkade i fantasifulla färger föreställande såväl tomtar som snögubbar (!) med upp till åtta dockor inuti. Nu har jag äntligen fotograferat mitt eget enklare exemplar.

Min babuschka är kanske "äkta vara". Den  innehåller bara tre dockor och den yttre är ordentligt blekt. Är köpt i Ryssland 1961 för 4 kopek och har den ryska prislappen kvar. I början var hon bara en rolig leksak men nu har affektionsvärdet stigit. Den köptes av farmor som seglade på de sju haven som stewardess på Amerikalinjens kryssningsfartyg Gripsholm, Stockholm och Kungsholm.

Babuschka är det ryska ordet för en mormor eller farmor. Det är hon som ger barnen trygghet, det är hon som stöder de unga i familjen och det är hon som väcker respekt. Det sägs att östländerna inte skulle överlevt katastroferna under Stalineran, andra världskriget eller stagnationen under Bresjnev om det inte varit för dessa babuschkor.

HEJ, OCH VÄLKOMMEN !

      

  Visa presentation

Avdelningar i bloggen

Så var det då... denna dag

Sök i bloggen

ARKIV från start 14 mars 2007

Ti On To Fr
            1
2 3 4 5 6 7 8
9 10 11 12 13 14 15
16 17 18 19 20 21 22
23 24 25 26 27 28 29
30
<<< April 2007 >>>

   Underbar video från YouTube

  

Bra historiebok på internet

Mina länkar

Antal besök

Följ bloggen


Skapa flashcards