African Style är min nya stil. Är såå svag för Afrikas gula ljus. Kunde absolut inte motstå dessa konstnärliga servetter med afrikanska motiv på. Har redan haft några av dem i ett halvår, och nu när knallen var tillbaka på Marknaden slog jag på stort. Köpte alla motiven som fanns, plus en bedårande grej med rödrävsungar. Oemotståndligt. Nu klarar vi oss ett år eller mer. Man ska omge sig med sådant man tycker är vackert, om så bara på servetter.

Blev så himla glad idag. Googels Art Project har öppnat en möjlighet för oss alla att titta in i några av världens mest hyllade konstmuseer och kunna upptäcka och utforska mer än tusen konstverk med fantastisk detaljrikedom.

Här finns Slottet i Versailles, National Gallery i London, Van Googhmuseet i Amsterdam och många många fler. Tänk att kunna vandra runt där och kunna se berömda målningar som man annars aldrig får möjlighet att se. Oerhört glädjande. Något för kulna vinterkvällar.

Så här kan entrésidan se ut.

För övrigt vill jag dela med mig av Aftonbladets videosnutt om en hund som 'körs över' av en råget. Snopnare hund får man leta efter, stackars liten - vilken volt. Tur att det gick bra. Nätet är fantastiskt.

I övrigt är det knappt man hinner med i vädrets växlingar. 25 grader idag. Snart ännu en kallfront och jag vet inte vad. Som med allt annat så måste man vara flexibel...

Ha en himla go helg, därute!

Läste i Land om en kvinna som har ett par hundra (!) dockskåp i sin samling. Jag är helt betuttad i miniatyrmodeller av... allt. Försjönk en stund i de underbaraste huskopior tegeltak och skorstenar och... halledo, så söta de var.

Vandrade vidare på nätet och fann en sajt med underbara miniatyrbyggen. Kolla detta TORG t.ex. med höga stadshus, sotare på taket och marknadsstånd. Det är Anne Collins miniatyrer av egen tillverkning, massor av sevärdheter där.

Hittade även Nordiska Muséets utställning av dockskåp, vilken pågår nu och tills vidare (stockholmarna har mycket att titta på). Nordiska äger ett femtiotal dockskåp och dockhus. 15 av dem visas i utställningen. Det äldsta är 300 år och det yngsta 15 år. Kolla t.ex. bilden HÄR.

Plötsligt slog det mig att Lilla Huset har ett... ännu mindre hus - läckert som en bakelse, köpt på 1980-talet för dyra penningar - 600 kr, då. Little Market kallas huset (se bild nedan) föreställande ett marknadsställe endast 8 x 8 x 8 cm stort.

Ett femtiotal yttepyttekrukor är inmonterade under husets överbyggnad - snacka om överkurs! Och dessutom... längst inne i smygen ses en liten trappuppgång, och tro mej... den svänger av till vänster och forsätter en bit upp i det lilla lilla huset. Imponerande.

David Winter heter konstnären och HÄR är hans hemsida, fullsmockad med fina foton på alla hans kollektioner. Hans egna bilder på Little Market ses HÄR.

Ja.. och sen var strövtåget i full färd vidare. För den som också vill kika vidare på miniatyrer finns en trevlig sajt full med länkar HÄR.

Ibland är de bara där, mitt för ögonen... naturens lustiga formationer. Den här lilla isstatyn var en del av isklumparna på plogvallen intill vägen - just i lagom höjd när jag satt i bilen. Annars hade jag väl inte sett den. Bara att backa tillbaka och knäppa "en liden vid kanin".

Om det finns nåt Margus är mycket svag för så är det små gammeldars bohuslänska fiskelägen. Detta är hon inte ensam om. De betraktas väl tämligen allmänt som rena idyllerna. Ett riktigt kulturminne.

Om det finns nåt annat Margus också är svag för så är det modellbyggeri. Hon har länge drömt om att pyssla med sådant som pensionär. Här förenas båda drömmarna i en underbar exposé. Margus blev knäsvag och gjorde sig den sommaren många små ärenden till de bankfönster där de visades i Grannbyn.

Utställningen var dessutom både rörlig och ljudlig. Att de små båtarna i vattnet guppade naturtroget, att måsar svävade i tunna snören ovanför och att ett band spelade upp autentiska ljud med fiskestånkor, måsskrin och vattenskvalp gjorde lyckan total. För att inte tala om ljussättningen under kvällstid. Vilken sommar...!!

Fiskeläget var otroligt genomtänkt och detaljrikt. Ja... perfekt. Till och med berget bakom de små husen. Vi var nog många som gick till bankfönstret den sommaren, 2006. Tyvärr blev det speglingar i fönstret vid fotograferingen men nu är bilderna något "fixade" i datorn och Margus kan inte längre avhålla sig från publicering av dessa pärlor.

Det var bara en enda miss vid denna utställning... Inte någonstans stod namnet på den som lagt ner allt detta arbete till glädje för alla oss andra.

Slängde alla plikter över bord idag och drog på konstutställning för Nya Intryck. Enligt artikel i Husorganet ställde en av våra absolut främsta akvarellmålare Maria Ginzburg ut "endast" sex mil hemifrån. Naturbilder, rullande vågor och sånt som gör åtminstone mig alldeles knäsvag. Kände att detta absolut var nåt som skulle ses. Dagen var ledig från andra ärenden, så vi slog till.

Husbonden hängde på, han måste ändå köra eftersom jag somnar. Och hem kom vi med en tavla (t.v.)  för femtusentvåhundra!!!! Den enda "äkta" tavla vi någonsin köpt av erkänd konstnär.

Ja… vi går ju inte omkring med sååå mycket pengar på oss, men fann på en lösning så vi kunde ta med tavlan hem. Vi hade inte orkat med en resa till för hämtning efter utställningen.

Utställningen var bara så HÄRLIG. Sååå vackra akvareller, inte bara de ljusa, bleka och mer eller mindre upplösta nyanserna som annars är vanligt utan en lek med både mörka och ljusa färger som kontrasterade och gav must, liv, djup och lyster. Sååå skickligt. Var riktigt nöjd att vi kom iväg. Man känner sig ...berikad. Vi njöt länge av alla vackra motiv i den nyrenoverade kvarnen.

Tyckte gott vi kunde unna oss att ha en sån där hemma men det tog en god stund att välja. Köpte även två läroböcker i akvarellmålning (ovan) som konstnären gett ut och fem stora vykort. Med köpet följde även en katalog med bilder på flera övriga motiv så nu har man mycket att njuta av. Resten av året.

Bloggens besökare tipsas om Maria Ginzburgs eget rikliga Galleri HÄR.

På Akvarellcenter finns mer till lyst HÄR.

Att "gallerikvarnen" låg i den här vackra miljön gjorde inte heller ont.

Stannar ofta till och beundrar den här skulpturen när jag är i Grannbyn. Dels för att jag älskar hästar, dels för att jag älskar bygdens historia. Man förflyttas riktigt till svunna da’r när det hölls marknader mitt på Stora Torget.

Det är lite Döderhultarkänsla över skulpturerna. "Hästhandlaren" är gjord av Inger Karlberg, Härryda. Hon har även gjort "Potatiskorgen" och "Dansen", jordnära motiv med anknytning till den gamla bygdekulturen på Västgötaslätten. Samtliga står på torget mitt i byn, som t.ex. även en sugga med kultingar. Ska ta kort på dem nästa gång.

Ett bildfreak som jag kunde naturligtvis inte motstå den gamla boken om Luanda. Att Luanda är en stad i Angola där vi även har svensk ambassad, vet väl alla...? Utom jag. Afrika är en världsdel jag inte behärskar. Får knottror inpå bara huden av korsord som frågar efter "flod i Afrika"... Det finns hur många som helst. Ta t.ex. Quembo, Cubango, Cuanza eller varför inte Chiqapa som alla ligger i Angola. Och då är dessa namn ändå ganska korta och utan dubbla konsonanter i förhållande till många andra i denna del av världen.

Boken som kom i min hand fanns förstås hemma i pappas rika bibliotek. Och jag kunde inte motstå de underbara konstverken däri med det där underbara gula ljuset som finns i Afrika. Till att börja med bara att njuta av, men bilderna kanske jag vill försöka måla av vad det lider.

Den som vill lära mer om Luanda kan läsa HÄR, en sida jag bara fann.

Kom hem med fyra papperskassar fulla med böcker av alla de sorter. Väninnan lassade in i sin bil hon också. Konstigt vad lite man orkar när man står inför alla dessa beslut. Två och en halv timme stod vi ut, sen var vi både törstiga och trötta. Nu återstår att argumentera för Husbonden varför just den och den och den boken ska få plats i Lilla Huset.