Direktlänk till inlägg 17 oktober 2007
Hjärnan tog semester idag, stängde av, tog time out, gick i strejk... whatever.
Det var inget som funkade.
Slängde i en tvätt efter morgonsysslorna, gick mina sex kilometer, kom hem, pustade ut, kom på att vi skulle ha middag, tog fram fryst ugnspannkaka, tinade i mikron, färdigt.
Jag menar... det var inget jobb!
Efter middagen (ganska liten f.övr.) sa hjärnan bara stopp.
- Här blir inget mer gjort. Orkar inte. Gå och lägg dig!
Ingen idé att kämpa emot då. Lydde minsta motståndets lag.
Somnade. Sov i tre timmar, drömde rörigt om skelettcancer (aha, Ulrik) och min döda mamma (som inte alls hade cancer).
Vaknade. Efter två timmar var jag rätt normal igen och kunde fullfölja några uppgifter. I kväll har jag samlat material inför ett läkarbesök, beställt några varor på nätet, samt roat mig med att göra ett diagram. Se där... hjärnan behövde således vila. Kroppen tar vad den behöver. Det är bara att ge efter, annars blir det bara dumt.
Bloggen gör uppehåll. För inre tjänst. På egen tid. För att skapa energi. Ska bara ta in. Uppleva. Njuta. Bearbeta. Inte omedelbart omvandla för utgivning till offentligheten. Tid för motion och träning. Frisk luft. Vila och eftertanke. Sjukdom...
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 | 2 | 3 | 4 | 5 | 6 | 7 | |||
8 | 9 | 10 | 11 | 12 | 13 | 14 | |||
15 | 16 | 17 | 18 | 19 | 20 | 21 | |||
22 | 23 | 24 | 25 | 26 | 27 | 28 | |||
29 | 30 | 31 | |||||||
|