Eller är det bara tillfälligt…?

Tunn ytis på fiskdammen två nätter i rad efter 4 minusgrader. Den löstes inte ens upp över dagen. Reningsverket är inplockat. Fiskarna har gått ned i aktivitet, vi har slutat mata. Nu ska de snart gå i dvala under isen och man ser dem inte förrän nästa vår. Nervöst för oss. Men det har funkat så under flera vintrar.

Den köldperiod vi nu har beror kanske på fullmånen. Det brukar bli kallt och klart då. Riktig fullmåne är det först i morgon, men egentligen är det ju full måne i tre dygn. Husbonden och jag gnabbas lite om detta. Han håller på exakt dag, medan jag menar att OM månen ser FULL ut så är den också FULL. För mig.

Denna målning gjorde jag 1975. Det är en av mina första. Målade av den från en bild i Tidningen FOTO. Har alltid varit förtjust i dunkla motiv (på tavlor alltså, he he...), som t.ex natt, skymning, dis, dimma, mörker. Den här påminner om hur jag bodde då. De upplysta fönstren ser hemtrevliga ut. Man kan tänka sig ett julfirande därinne.

Minns att jag kämpade lite med månens halo innan jag blev riktigt nöjd. Ville inte ha den för skarp och inte för upplöst, utan just så här. Fördelen med olja är att man kan jobba med detaljerna, bättra och måla över innan färgen torkat helt. Men när man är nöjd ska man låta det torka ordentligt så att inget av misstag kluddas till.