När man har djur händer egendomliga saker. De är påhittiga så det förslår.

När vi rastade hundarna långt efter mörkrets inbrott hörde vi upprepade kristallklara nymfvisslingar från deras voljär.

Men... herregud... inte hade vi väl stängt ute en av dem...?!

Luckorna var nerdragna sedan flera timmar.  Men här satt en och sjöng för glatta livet. Högt och ljudligt.

Jag smög bort till voljären och försökte kika in i mörkret. Trots att vi har lyktor tända blir det ganska mörkt i det hörn varifrån sången kom. Jag spejade efter ljudet som på närmare håll lät som om det kom ovanför deras tak! ???? Vad var detta?

Nå, jag var ju bara tvungen att öppna dörren till Fågelhuset och kika in. Jag smög verkligen, för nattlampan var tänd och alla hade gått till ro. Klampar man in då blir det lätt tumult.

Jo-oo, därifrån sjöngs det i mörkret. Det var en av de unga pojkarna. Vi har fortfarande kvar de sista kullarna och nu börjar det visa sig vem som är vem. Pojkarna sjunger och drillar. Flickorna är tysta.

Och där satt han. Vid utgångshålet som nu var kolsvart. Med huvudet inne i röret och tjoade. Undra på att det hördes ut genom den tunna plåtluckan.

Han tyckte det lät fascinerande, förstås. Ett underbart eko bildades, och han kunde bara inte sluta trots att alla andra redan nattat. Hellegod, de är då för rara.

 

Ruth

17 oktober 2007 01:18

Tack för det goda skrattet, skulle vilja se dig smyga omkring i mörkret och spana. Det var ju för gulligt av lilla pippin vid röret, ja riktigt rörande var det ;-)

http://bernamis.bloggagratis.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Bloggen gör uppehåll. För inre tjänst. På egen tid. För att skapa energi. Ska bara ta in. Uppleva. Njuta. Bearbeta. Inte omedelbart omvandla för utgivning till offentligheten. Tid för motion och träning. Frisk luft. Vila och eftertanke. Sjukdom...

  Två och en halv mil. Rätt bra cykeltur, menar jag. Så duktiga är Husbonden och jag numera. Vi går eller cyklar var eller varannan dag. Och har väldigt roligt. Med kilometermätaren blev det ännu roligare... Vi har gått närmare två mil också, och ...

  Den första valvbron i Fåglum byggdes troligen under 1800-talets första hälft. Den hade två större valv och ett mindre där överloppsvatten släpptes fram vid flod. På strömsidan fanns en så kallad klyvare gjord av uppstaplade stenar. 1923 revs de...

  Öbrona är namnet på en liten stenvalvsbro i Fötene, Södra Härene socken, Vårgårda kommun. Den är byggd över Öbrodiket som rinner till ån Nossan. Vem blir inte fascinerad av dessa vackra gamla stenvalvsbroar som syns lite varstans och ännu fun...

  Mitt i redigeringen av sommarens minnesresor hamnade vår "trösksafari". Vi gav oss ut för att njuta av tilldragelsen när startskottet gick. ALLA var ute med gott humör och alla upptänkliga vagnar och kärror. Jag tog några bilder från evenemanget...