Akut nödläge i fågelhuset i morse när en konstig gråvit fjäderklump plötsligt låg på mattan. På väg till soporna rörde den på sig. "Herregud är det en fågelunge", sa jag. Klumpen inspekterades... uttorkad och skrynklig. Full med spindelväv, fröer och fjädrar - sånt som ofta finns i fågelhusets innersta vrår. Varken ögon eller mun sågs till. Under stoffet anades något som liknade en liten groda. Det VAR en groda!

Läget var absolut kritiskt. Stackars liten parvel. Våra hjärtan blödde. Han hade saknat mat och dryck väldigt länge som den såg ut. Först till gräsmattan med droppande vatten från slangen tills den lilla gulbeige grodan anades på riktigt. Sen till dammen där den höll på att drunkna...(!) alldeles för medtagen för att orka manövrera. Upp på gräset intill för att få pusta ut. Vilket elände.

Vid nästa inspektion satt den upp med sträckta framben. Blank och med spelande ögon. När den tröttnat på mitt fotande plumsade den ner i dammen och... simmade själv! En härlig syn som värmde hjärtat. Den drog sig intill en växt och vad vi förstod gick den in där för att smälta alla sina intryck och... hoppas vi - äta några mygglarver eller så.

På några av bilderna (som jag inte visar) syns att den hade spindelväv till och med inne i munnen! Grodan har troligen kommit in i fågelhuset genom nätgrindens nätmaskor en dag. Hur länge sen vet ingen. Vilka hörnen han varit i kan vi gissa oss till med hjälp av det som satt på kroppen. Sannolikt har han också sökt sig till den fuktigare delen intill hydroforen. Nu hoppas vi få se honom i full vigör framöver. Stackars lille vase...

 

Väninnan

22 maj 2014 21:00

Dagens goda gärning. Tillvaron är full av "små" händelser som betyder mycket för olika individer. Häromdagen var det en liten flicka som blev glad igen av busschaufförens snälla ord. Igår fick en lite ledsen våffelbagerska nytt mod när vännerna anlände med hjälp och glada tillrop och idag räddades en liten groda som kan fortsätta sitt underbara liv. Vem har sagt att det är de bautastora händelserna som är livet?

Margus

22 maj 2014 22:53

Så är det. Hoppas bara grodan överlever och inte blev alltför skadad.

 

skogsfun på dal

22 maj 2014 21:19

Det var då för väl att grodparveln upptäcktes i tid!
En solskenshistoria så god som någon :-)

http://barasaras.bloggplatsen.se

Margus

22 maj 2014 22:52

ja, och mitt i solskenet dessutom på varmaste dagen hittills... 29,2 grader idag.

 

Ewa

22 maj 2014 21:23

En insats som värmer mitt djurälskande hjärta! Det är som när jag brukar vända på skalbaggar som har råkat hamna på rygg. :-)

http://www.fundringar.bloggplatsen.se

Margus

22 maj 2014 22:51

Ja, man ju bara inte gå förbi nån som ligger hjälplös på rygg. Visserligen klarar de att komma upp men med väldigt stor möda. De blir säkert mycket nöjda :-)

 

Elisabeth

22 maj 2014 22:56

Men stackars lilla parvel, tur att han upptäcktes och blev räddad av djurvänner!

http://belara.bloggplatsen.se

Margus

23 maj 2014 21:12

Ja, det var för eländgt alltihop.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Bloggen gör uppehåll. För inre tjänst. På egen tid. För att skapa energi. Ska bara ta in. Uppleva. Njuta. Bearbeta. Inte omedelbart omvandla för utgivning till offentligheten. Tid för motion och träning. Frisk luft. Vila och eftertanke. Sjukdom...

  Två och en halv mil. Rätt bra cykeltur, menar jag. Så duktiga är Husbonden och jag numera. Vi går eller cyklar var eller varannan dag. Och har väldigt roligt. Med kilometermätaren blev det ännu roligare... Vi har gått närmare två mil också, och ...

  Den första valvbron i Fåglum byggdes troligen under 1800-talets första hälft. Den hade två större valv och ett mindre där överloppsvatten släpptes fram vid flod. På strömsidan fanns en så kallad klyvare gjord av uppstaplade stenar. 1923 revs de...

  Öbrona är namnet på en liten stenvalvsbro i Fötene, Södra Härene socken, Vårgårda kommun. Den är byggd över Öbrodiket som rinner till ån Nossan. Vem blir inte fascinerad av dessa vackra gamla stenvalvsbroar som syns lite varstans och ännu fun...

  Mitt i redigeringen av sommarens minnesresor hamnade vår "trösksafari". Vi gav oss ut för att njuta av tilldragelsen när startskottet gick. ALLA var ute med gott humör och alla upptänkliga vagnar och kärror. Jag tog några bilder från evenemanget...