Lägger nu ut min sista (?) tavla i Bloggens Galleri. Tror det är den sista i min samling och den absoluta favoriten. Gör den därför extra stor, trots att den har samma format (40 x 50 cm) som mina andra målningar.

Här har vi samma brister som i många av mina andra tavlor när det gäller bakgrunder och mark, har aldrig ansträngt mig för detta. Men är helnöjd med både gubben och hästarna! En sann njutning att få lägga på dem selarna med penseln... Min hästkärlek lyser igenom förstås, älskar arbetshästar. Är särskilt förtjust i nordsvenskar och ardenner och kastar gärna långa blickar även på islänningar och lippizzaner.

Grannstället till gården jag jobbade på i tonåren hade exakt sådana här hästar, Fux och Maja. Vi tjejer döpte om dem till KING och MARINA och bönderna lät oss hållas. "Min" häst POJKEN hette ursprungligen Fux, han med. Bönderna hade ingen fantasi, således fanns på två andra gårdar två ston med samma namn; Pärla, och så kunde vi då rakt inte ha det. De fick byta till NETTAHN och BOZANOVA (NOVA). Bönderna hade nog ganska kul åt tokerierna (bonden på bilden ser lite pillemarisk ut) och sällan hade väl de gamla pållarna kommit ut på så mycket övningar. "Min" Pojken var klart förälskad i Nova, och vi ordnade bröllop åt dem, med slöja och allt...

Fux och Maja drog slåttermaskinen tillsammans vilket var ett hårt slit, bonden ägde ingen traktor. Egentligen var det Fux som drog merparten, Maja visste att han var så stark och energisk så hon maskade. Bonden röt åt Maja för detta. Fuxen var en riktig atlet, en knallröd och vacker atlet med livligt temperament och det fanns bara en tjej som var modig nog att rida honom. Det var inte jag.

Man tänker mycket när man målar...