Den här bilden var berömd långt innan jag gjorde den i olja 1977. Kunde bara inte låta bli att måla av det vackra fotot av den vackra hunden, Fandangos Fantom (rottweiler). Hundfolk med några år på nacken känner säkert igen bilden som ofta användes i kennelns stora annonser.

1976 kom en liten rottweilerflicka in i mitt liv, dotterdotter till Fantomen, och det satte väl extra fart på inspirationen. Hon hette Polly och var god som gull. Som västgötafantast, då värre än nu, hade jag dock svårt att ta till mig det rottweilska egensinniga lynnet så Polly blev exets hund och följde med honom vid separationen. Både hund och tavla faktiskt.

Mitt i flyttruschen kommer verkligheten ifatt en. Just nu i november känns saknaden av vår älskade Lisa ända in på kroppen. Lisa dog den 6 november 2004, fick avlivas efter en galopperande leukemi av ettrigt slag bara sex år ung. Ett oerhört slag för oss. Att Lisa skulle bli svårt sjuk fanns inte på kartan, hon var hälsan själv, stark, klok och modig. Och väldigt speciell.

Hon var alltid full av upptåg och humor, var flockens lekledare, en snäll och vänlig ledare som alla våra hundar såg upp till. Vi också.

Under de två år som gått har jag inte orkat bearbeta sorgen på riktigt. Den hamnade i en mental byrålåda som sedan bara öppnats på glänt då och då. Året efter drabbades vår äldsta hund Hanna, 13, av cancer i buken och fick tas bort, visserligen med åldern inne men ändå... I december samma år dog mamma. Byrålådan blev full.

Just nu känns det som om det snart är dags att plocka fram minnet efter Lisa och börja tömma sorgelådan. Här är några bilder av henne.

Översta bilden togs samma dag hon kom hem som godkänd vid korningens mentaltest. Ett påfrestande test för de flesta hundar, även Hanna klarade det i sin ungdom. Men Lisa gjorde det med ett leende över hela ansiktet, spexade och showade och hade jättekul, applåderad av åskådarna och med fina vitsord från testledaren. Det var en märkvärdig dag för oss alla. 

Vilken känsla! En ledig dag, alldeles för mig själv. Husbonden på jobbet och pappa installerad i nya lägenheten. Promenad i lätt snöfall, åååhh. Fåglarna fick vara inne i dag också, vinden var isande och jag ville utnyttja dagen bara för mig själv utan att passa höken och fåglarnas ingång till kvällen. En lätt lunch i stillhet vid radion och med tidningar utbredda över bordet medan tvättmaskinen tuffade. Härligt.

---

Sen... drog jobbet igång. Hade tänkt stryka skjortor men livet ville annat. Två timmar av MITT liv och MIN fritid gick åt till att reda ut vilka tv-kanaler pappa (ja, vi alla) egentligen har rätt till... och detta bara för att samhället håller på att falla samman och ingen längre har ansvar för någonting.

Kanalsökningen gav bara 1:an, 2:an, 3:an, 4:an och 5:an. Detta är INTE bra om man är ointresserad av 3, 4 och 5 och istället vill ha Svt:s alla fria kanaler som man tror ingår överallt. Han saknar speciellt Kunskapskanalen och svt24. Jag är beredd att hålla med. Heter det fria kanaler och man betalar sin tv-licens tror man ju att de ska ingå. Men nej då...

Sveriges Television hänvisade mig till Teracom, som hänvisade till Radiotjänst som hänvisade till kommunen (!) INGEN visste vilka kanaler man har rätt till! Lokala tv-handlar'n som installerat kabel-tv-nätet visste inte hur pappa skulle få de fria kanalerna.

---

Tv-och radiospecialisten i Grannbyn, där vi är stamkunder, ringde hjälpsamt upp Grannbyns store hyresvärd vilken brukar veta vad som gäller... och här kom besked:

"Fria kanalerna är inget allmängods! Svt1, svt2 och tv4 är det minimum av kanaler som Hyresgästföreningen (!) kräver." Sen när har Hyresgästföreningen tagit över lagen i det här landet!? Vem har gett Hyresgästföreningen i uppdrag att förhandla bort de fria kanaler som vi betalar licens för??? Man häpnar.

Sen var den lediga dagen förstörd, eller åtminstone störd. Pratade bort en stund i telefon med Kompisen och såg en film på TCM, bara för att gå ner i varv igen. Skjortorna hänger kvar och har förmerat sig sedan tvättmaskinen blev klar.

I morgon får jag väl ge mig på Hyresgästföreningen och fråga vad dom håller på med. Hänger dom inte med? Måste väl vara ett "uråldrigt" beslut... dvs. före digitaliseringen.