I kväll blev det lite cirkus i kanarievoljären. Alla andra fåglar hade gått in själva som brukligt är, men ett tiotal kanaljer hade dröjt sig kvar ute i den underbart milda kvällen till mörkrets inbrott. Vi hade ätit sent och naturligtvis hamnat i tv-soffan framför en gammal cowbojsare med Eroll Flynn. När Husbonden skulle till nattjobbet vid halv sex fick vi se dem intill nattlyktan. Pii-ip, hälsade de glatt när vi kom. Herregud... och SMHI som varnat för nordliga vindar och snö i natt...! Hur få in dem?

Fram med stora ficklampan och in i voljären. Det går bara inte att få dem flyga i kompakt mörker. Sträckan till ingångshålet var för lång. Husbonden fick bråttom men kom på ett knep. Han ställde bilen så att billyktorna lyste upp rätt del av voljären och det gjorde susen. De fladdrade snällt iväg och flertalet hoppade in. Det var bara en som blev nervös och inte vågade och den fick jag ta för hand. Han blev ju bländad av ficklampan så det funkade. Puh... man kunde dra en lättnadens suck.

Ha, där har man lärt sig ännu ett trix! 

Visst hade dom kunnat sitta kvar om vädret inte skulle förändras så mycket men det vet man ju aldrig så här års. Detta känns tryggare i alla fall.

----

Har varit ganska stillsamt här idag. En mellandag. Skrivit regen remiss (ett bruk som tillämpas här) till sjukgymnastiken för min nacke. Beställt prylar från postorderfirma och sökt en försäljare för pappas scooter, batteriet funkar inte som förut. 

Vandrat min runda. Fyllt i Husbondens jobbschema i almanackan för 2008, nödvändigt när sjukbesök ska prickas in. Trevligt och kravlöst pyssel. Smält infon från min medicinläkare; det börjar nog bli ordentligt trångt i tarmen. Antingen väntar en fjärde operation (komplicerat) runt hörnet eller häftig medicinering. Nä, usch... skjuter undan det ett tag till.

---

Har beställt flyttning av pappas telefon i morgon. Har tänkt flytta honom då eller senast under helgen, det beror på vädret. Har bett Gud om lite respit, men om det ändå blir snö får man väl ännu en lugn dag, vilket kan behövas det med.

Blev lite störd idag när jag hörde på Meny som är ett trevligt småputtrigt matprogram i P1 där man får sig mycket till livs. Bland alla trevliga inslag bland puttrande grytor stelnade jag till när man kom till ett inslag om smaker. Det finns ju så många olika nya smaker i Sverige idag att lära sig och hålla reda på från de utländska köken osv. Av en sakkunnig fick vi veta att "det är bra att känna till de smaker som är inne för det är ett sätt att visa att man hänger med", ungefär som med modet till en vårgarderob.

Då tänker jag:

Måste man VISA att man hänger med? 

Och... måste man över huvud taget hänga med?

Stackars skållade råttor, säger jag. Själv snappar jag mycket trender inte minst genom "Folkuniversitetet" P1, men har väl aldrig haft något behov av att visa detta. Och det kan bli väldigt jobbigt om man ska hänga med i precis allt som händer. Skönt att det inte är ett tvång.