När vi nu ändå flyttat för pappa passade jag på att fotografera några av farfars verk. Här har han målat av sina föräldrar, alltså min farfarsfar och farfarsmor. I bästa gåbortskläderna...  som seden bjöd. Vi är förstås mycket glada åt dessa minnen.

De brukade hänga på var sida om "amerikaklockan", släktens stolthet, som jag tänkte fotografera just i kväll. Det blev inte så. Den har klarat många flyttningar, så även denna, men vid upphängningen gick det illa. Verket är helt, men det vackra glaset med målat motiv nedanför gick i tusen bitar. En ledsam historia (buhuhu), men vi ställer vårt hopp till att kunna få tag i ett glas från någon annan klocka av samma slag. Om bloggens läsare hör talas om en sådan är jag idel öra.

Här har farfar målat av min pappa i tidstypisk sjömanskostym på 1920-talet. Farfar tog ofta med sin lille pojke till muséer och naturområden. Detta motiv är hämtat från vitsippsdalen i Botaniska trädgården, Göteborg. (Den blev omotiverat stor i formatet vid min fotobehandling, men så får det bli.)

Farfar Konrad hade en riktig konstnärsådra, var helt självlärd, men hade dessvärre inte råd med dyrare konstnärsmaterial - ett öde för många konstnärer. Han kunde inte arbeta eftersom han p.g.a tbc bara hade en halv lunga kvar och fick trolla med knäna.

Här kommer en djärvare grej, som jag inte har några uppgifter alls kring. Den är inte ens spänd på ram, bara en lös bit duk. Gillar den skarpt.

 

Ruth

17 november 2007 22:50

O'ja ditt konstnärs arv det ligger i ådrorna. Det har inte gått ur generna. Hur var det med din farfars förfädrer, var även dom konstnärligt lagda ? Ofta kan sådant leva med i generationer. Roligt att ha kvar dessa tavlor.
Synd på din fars Amerikaklocka, blir nog inte så enkelt att hitta ett nytt glas.om man inte söker på nätet, tråkigt. Din far blev nog ledsen :-(
Kram vännen !

http://bernamis.bloggagratis.se

 

skogsfrun

18 november 2007 11:20

Den djärva grejen tilltalar givetvis en skogsfru mycket!

http://brasaras

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Bloggen gör uppehåll. För inre tjänst. På egen tid. För att skapa energi. Ska bara ta in. Uppleva. Njuta. Bearbeta. Inte omedelbart omvandla för utgivning till offentligheten. Tid för motion och träning. Frisk luft. Vila och eftertanke. Sjukdom...

  Två och en halv mil. Rätt bra cykeltur, menar jag. Så duktiga är Husbonden och jag numera. Vi går eller cyklar var eller varannan dag. Och har väldigt roligt. Med kilometermätaren blev det ännu roligare... Vi har gått närmare två mil också, och ...

  Den första valvbron i Fåglum byggdes troligen under 1800-talets första hälft. Den hade två större valv och ett mindre där överloppsvatten släpptes fram vid flod. På strömsidan fanns en så kallad klyvare gjord av uppstaplade stenar. 1923 revs de...

  Öbrona är namnet på en liten stenvalvsbro i Fötene, Södra Härene socken, Vårgårda kommun. Den är byggd över Öbrodiket som rinner till ån Nossan. Vem blir inte fascinerad av dessa vackra gamla stenvalvsbroar som syns lite varstans och ännu fun...

  Mitt i redigeringen av sommarens minnesresor hamnade vår "trösksafari". Vi gav oss ut för att njuta av tilldragelsen när startskottet gick. ALLA var ute med gott humör och alla upptänkliga vagnar och kärror. Jag tog några bilder från evenemanget...