Morgonen började med ett fniss. Inombords liksom - man kan ju inte skratta öppet åt en gammal hund som bara inte hinner ut när han som bäst behöver… Ja, Gammelman bajsade på mattan idag. Fast det var inte meningen, det VAR det inte. Han gjorde några ansatser mot dörren direkt efter frukosten, men det var mer bråttom än vi kunde ana. Plötsligt gav han efter för trycket och det var bara att låta det ske.

Snart log han med hela ansiktet och körde ett glädjerace av pur lättnad. Då gällde det att ställa sig och blockera den lilla högen så han inte skulle skutta rakt i den… hundar… ni vet. Husbonden fick fort ut kanaljerna medan jag plockade upp. Lätt gjort och utan vidare skador.

Så där kan det bli med di gamle på ’ålderdomshemmet’. Han glömmer vad han ska göra när vi är ute och i denna okristliga kyla går man inte och drar benen efter sig. Han är liksom i en annan värld och kan till och med lägga sig ner på kalla marken och gnaga på snöklumpar, när han borde göra annat. Och eftersom behoven är sparsamma nuförtiden så… tror man att det inte var så viktigt. Håhå jaja. Hur som helst var fadäsen strax ett minne blott. Vi tog några bilder på vår lille Pajas-Prins (klickbara).

Själv håller jag mig mest inne dessa dagar. Kokade och mixade en större mängd grönsakspuré till voffarna och stökade till hela köket. Grönsakssoppa till oss.

Husbonden var ute och motionerade den åkbare gräsklipparen idag (måtro han drömmer om ett schaktblad till densamme…?). Det såg väldigt tokigt ut, men jag blir inte förvånad numera. Plötsligt var han försvunnen – det visade sig att han på ’denna där’ tagit en tur till grannen och fått kaffe. Det börjar olika, på olika folk ;-)

När han återvände till lunch trodde han att JAG fått fnatt när jag skojade med att det blev grönsakspuré till oss. Något jag mycket väl kunde tänka mig (som tillbehör) men så icke Husbonden (det har väl samma status som fiskbullar, kan jag tro… ).

Snipp, snapp,snut - så var denna dagen slut. Vinterdagarna är korta.

 

Ruth

30 november 2010 20:47

Lilla Prince Ulrik, inte så lätt att hålla det man inte har i handen, det går ju snabbt att plocka upp även om dofterna inte är så angenäma men det går snabbt att vädra bort. Åsså finns det ju luftrenare i sprayburk.
Ha det gôtt i stugvärmen, nu biter det i skinnet.

http://bernamis.bloggplatsen.se

 

Väninnan

1 december 2010 12:05

Bara sååå underbara! Härligt att veta att jag känner dem. Toste hälsar till syster och "svåger".

 

skogsfrua på dal

1 december 2010 13:41

Vad spelar en liten hög för roll mot en guldklimp...han är verkligen fin! Hundarnas meny låter god och trevlig tycker jag;-)
Gränsen mellan kreativitet och galenskap är hårfin och utan fantasi går allt i stå.

http://barasaras.bloggplatsen.se

 

Jenny

1 december 2010 19:55

Ahhh...stackars lille Ulrik!
Inte lätt att bli gammal inte, men alternativet är ju sämre!
(Att INTE bli gammal, alltså!)

Varma kramar till Er i bitande iskylan!
Jenny

http://lindibloggen.blogspot.com

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Bloggen gör uppehåll. För inre tjänst. På egen tid. För att skapa energi. Ska bara ta in. Uppleva. Njuta. Bearbeta. Inte omedelbart omvandla för utgivning till offentligheten. Tid för motion och träning. Frisk luft. Vila och eftertanke. Sjukdom...

  Två och en halv mil. Rätt bra cykeltur, menar jag. Så duktiga är Husbonden och jag numera. Vi går eller cyklar var eller varannan dag. Och har väldigt roligt. Med kilometermätaren blev det ännu roligare... Vi har gått närmare två mil också, och ...

  Den första valvbron i Fåglum byggdes troligen under 1800-talets första hälft. Den hade två större valv och ett mindre där överloppsvatten släpptes fram vid flod. På strömsidan fanns en så kallad klyvare gjord av uppstaplade stenar. 1923 revs de...

  Öbrona är namnet på en liten stenvalvsbro i Fötene, Södra Härene socken, Vårgårda kommun. Den är byggd över Öbrodiket som rinner till ån Nossan. Vem blir inte fascinerad av dessa vackra gamla stenvalvsbroar som syns lite varstans och ännu fun...

  Mitt i redigeringen av sommarens minnesresor hamnade vår "trösksafari". Vi gav oss ut för att njuta av tilldragelsen när startskottet gick. ALLA var ute med gott humör och alla upptänkliga vagnar och kärror. Jag tog några bilder från evenemanget...