Nu är det så igen. Bara sex månader sen vi hade snö. Skottandet kändes alltför bekant. Bestämde mig för att inte göra för noggrant. Chansar på att det ska smälta bort, måste ju ha hoppet kvar.

Skyndade mig med bil till Byn innan snön lagt sig och vägarna fortfarande var rena trots att det snöade vågrätt. Kallt i den kraftiga blåsten. Saknade mjölk och potatis och vågade inte chansa på att snöfallet skulle upphöra som utlovat. Snöfall kan vara förrädiska, rätt som det är sitter man insnöad och då vill jag ha grejer hemma.

Kanarierna ger inte upp för lite snö. Ett litet tappert gäng flög ut trots busvädret. Det såg riktigt bekymmersamt när de nästan begravdes i snö. Bilderna togs strax innan jag körde in dem i skymningen.

Lilla Huset har nyss avnjutit Christer Sjögrens släkthistoria i tv:s "Vem tror du att du är". Mycket intressant. Husbonden kunde hållas vaken medelst små handtryckningar i kritiska ögonblick, men nu har han törnat in för gott i soffan.

För övrigt ringdes begravningsbyrån om gravljus efter helgens besvikelse med slocknade ljus. Hörde händelsevis att de sedan 12 år tillbaka säljer gravljus av bättre kvalité än livsmedelsbutikerna. Bra! Nu har ju tåget gått för denna gång, men nästa år köps ljusen där.