- Skulle aldrig anat att du ens haft förlamning om inte du sagt det själv, sa urmakar’n idag när jag tittade in som brukligt efter klippning hos frissan. Kul. Vet nog bäst själv, men jag lyckas alltså kamouflera de sista resterna väl ;-) Även frissan såg förbättringen förstås.

Energin spirar svagt. Börjar faktiskt få lite idéer i skallen också. Hörde mig själv surra om ommöbleringar och förbättringar inne hos fåglarna i morse, vilket gjorde Husbonden så uppmuntrad att han äntligen fick upp snöpinnarna ute vid vägen.

Nåja, euforin varade några timmar, sen slocknade jag med glasögonen rätt ner i tidningen på köksbordet. Att läsa om sossarnas depression kan verkligen göra en sann socialist… nedslagen. Att S skulle bli så vilset när luftslottet rasade är tragiskt att bevittna. Bra, dock, att krismedvetandet börjar vakna - ännu ett bra drag av Mona. Patriarkatet och betonghäckarna behöver skakas om. Nu är eldsjälarnas tid - undrar när de ska släppas fram.

Stämningen vid Lilla Husets middag steg avsevärt när Lunchekots Tidningskrönika i just detta ämne saxat dagens clou ur Gefle Dagblad, citat:

”Tryckpressarna går varma i centrifugerandet av olika kandidater som kan tänkas ta över ledarskapet i socialdemokratin. Ingen känns vare sig komplett eller självklar, så namnen lär fortsätta att idisslas ett bra tag framöver. Varför inte nysta i andra änden i stället? – med att ringa in en gärningsmannaprofil.”

Fyndigt uttryckt av David Nyström, GD.