- Tack snälla du för hjälpen!

- Det var inget, det är så 'roligt' (!) att vara med dig och arbeta, sa Husbonden med pillemarisk min.

Vi frostade äntligen av frysen i köket och jag hade nog märkt att han lett i mjugg över mina utbrott när det rann på som värst.

Var nämligen högst irriterad över MITT oplanerade infall med avfrostningen. Jag formligen HATAR att inte ha praktiska lösningar på viktiga moment, som nu - att fånga upp spillvattnet. Minns att jag hade nåt bra förra gången det begav sig, men nu var den idén puts väck.

- Men VAD hade jag förra gången? Jag VEET att det var nåt bra. Så där sprang jag hysteriskt omkring och tittade i skåpen efter detta ’något’ - när det redan börjat rinna. Golvet blev vått, isbitarna hoppade omkring och det var klart att det rann in under frysen också…! Tillräckligt med trasor hade vi inte heller… fort fram med dem. ...Men VAD hade jag förra gången?

När krisen var ett faktum fick det bli en balja vilken som helst, och den nådde inte ens in under pipen där det rann. Husbonden slet fram en liten rostfri flat skål för att leda vattnet till baljan, och när den ideligen föll ned ställdes ett kastrullock på tvären som stopp... SNACKA OM DÅLIG LÖSNING. När det väl rann på fick det duga, men varje gång man kom emot baljan rasade arrangemanget. Och hela tiden muttrade jag irriterat ”Så här ska man inte behöva ha det”.

     Klickbara bilder

Nåja, det blev avfrostat. Och tack vare Husbondens ingripande slapp vi torka hela golvet, det var ju bättre än inget. Har fortfarande inte kommit på ’det bra-iga’ jag hade förra gången. Men jag lovar mig själv att… till NÄSTA GÅNG ska det vara löst.

---------------------

Äntligen fick man nåt vettigt gjort. För övrigt vandras det mellan väggarna i Lilla Huset i en tämligen enahanda tillvaro. Vilar upp mellan vårdresor och förkylning med slitsam hosta. Grimaserar i spegeln då och då. Kokar hundmat, kör några maskiner tvätt, sprättar upp post, sorterar papper, slänger gamla tidningar som hotar svämma över bord och bänkar, lagar mat, diskar, vilar, hostar... Dagarna är korta... November är återhämtningens tid.

 

Väninnan

13 november 2010 22:54

Kreativiteten hade inga gränser förstår jag. Ta patent på denna utomordentliga lösning innan nå’n annan gör det! Kom ihåg vem som sa’ det!

Margus

13 november 2010 23:41

Nöden är uppfinnarnas moder ;-)

 

Ruth

13 november 2010 23:47

Vi har alla våra metoder när vi utför detta trista jobb, jag använder hårblås apparaten, då är det snabbt undanstökat. Som uppsamlare så använder jag långpannan till spisen och en stor plåtform som har höga kanter på. Inget roligt jobb, men ett måste. Så skönt när det är klart.
hoppas ni får en fin och solig söndag, här bara regnar det.
Kram

http://bernamis.bloggplatsen.se

 

skogsfrua på dal

17 november 2010 08:00

Det borde följa med en anpassad uppsamlingsbalja tycker jag. Här kör vi med gamla tidningar och skurtrasor;-) Har ju bara ett pyttelitet frysskåp.

http://barasaras.bloggplatsen.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Bloggen gör uppehåll. För inre tjänst. På egen tid. För att skapa energi. Ska bara ta in. Uppleva. Njuta. Bearbeta. Inte omedelbart omvandla för utgivning till offentligheten. Tid för motion och träning. Frisk luft. Vila och eftertanke. Sjukdom...

  Två och en halv mil. Rätt bra cykeltur, menar jag. Så duktiga är Husbonden och jag numera. Vi går eller cyklar var eller varannan dag. Och har väldigt roligt. Med kilometermätaren blev det ännu roligare... Vi har gått närmare två mil också, och ...

  Den första valvbron i Fåglum byggdes troligen under 1800-talets första hälft. Den hade två större valv och ett mindre där överloppsvatten släpptes fram vid flod. På strömsidan fanns en så kallad klyvare gjord av uppstaplade stenar. 1923 revs de...

  Öbrona är namnet på en liten stenvalvsbro i Fötene, Södra Härene socken, Vårgårda kommun. Den är byggd över Öbrodiket som rinner till ån Nossan. Vem blir inte fascinerad av dessa vackra gamla stenvalvsbroar som syns lite varstans och ännu fun...

  Mitt i redigeringen av sommarens minnesresor hamnade vår "trösksafari". Vi gav oss ut för att njuta av tilldragelsen när startskottet gick. ALLA var ute med gott humör och alla upptänkliga vagnar och kärror. Jag tog några bilder från evenemanget...