Förfärligt att inte kunna hjälpa till. Två decimeter snö har kommit, och den är tung! Stora ytor att skotta... Inte bara till fågelhuset som på bilden, utan hela garageplanen på andra sidan vägen. Och jösses, som jag har skottat förr om åren - hela dagar ibland. Nu är Husbonden ensam om'et.

Här går en 'leabrôten' och förbrukar inte en enda kalori. Urbota trist, särskilt som jag tycker det är ROLIGT att skotta och att använda kroppen. Härligt väder är det också, bara nån enstaka minusgrad och svag bris (kallas det bris på vintern...?). Håhå jaja...

Nå, han ringer väl efter nån traktor med schaktblad. Knappt lönt att skaffa snöslunga om det ska bli varmare... vad ska man tro?  Men visst är det vackert. Värk är ingen bra inspirationskälla - inga vinterbilder fotas.

Så... nu har jag snart gnällt färdigt... Nu har jag gnällt färdigt!

Enligt SMHI ska vi få kylan tillbaka. Uppemot 15 minus till tisdag, sen ner till 10 och sen upp igen till -16 nästa måndag. Knepigt att tala om global uppvärmning, då. Undra på att inte klimatmötet nådde fram.

Nä, nu får dom ploga vägen så vi kan köra ut och skaffa morötter och gurka till marsvinen.

Snöar från norr. Stunden efter regnar det från söder. Tempen svänger mellan plus och minus och snön är astung. Husbonden sköt undan det värsta bara. Undertecknad deltar ej i dylik sysselsättning p.g.a iråkat ryggskott dagen före julafton.

Årets jul är lugn... så långt. Kav lugn. Käkar värktabletter, vilar i tv-soffan på värmedyna, läser, tittar bara lite på tv. Bryr oss inte. Har räknat på tillskärning av mattbitar till trappan. Många samtal har ringts för att prata med släkt och vänner. Löst korsord.

----------------

Åt lite Janssons på julafton, ett par köttbullar, brysselkål och kokta morötter. Ramlösa till maten. Resten lockade ej. Husbonden höll också igen, faktiskt. Men en julschnapzen blev det, jaa... för Husbonden. Samt några droppar för mig att doppa tungan i. Det brände tillräckligt, medicinen gör att smaker förstärks enormt. Bokman på bilden framtages jul och midsommar och med vår förbrukning räcker den i tre år till. Den har redan varit med i flera år. Den som spar han har...

----------------

Inte bara vi tröttnar på julätandet. Väninnan hade tagit till sig mer än hon orkade med och för vår generation är det nästan straffbart. Hon tänkte på jordens folk som inte ens har mat för dagen medan resterna åkte i soppåsen. Det gjorde ont. "Detta är frosseri... och det är en dödssynd", berättade hon. Hoppas många får sig en tankeställare efter frossandet.

... över Lilla Huset... hade jag hoppats att skriva. Sanningen är att den inte infinner sig alls detta år. Vet inte vad det är, men den gångna veckans köld tog ner humöret rejält. Skyller på den. Orkar inte ens skicka julkort i år. Kraften rann ut genom tårna. Får använda julefriden till att komma i fas. För julefrid, det har vi... redan. Och än fridfullare ska det bli. Här har det dessutom vräkt ner mer snö i dag. Stora drömflingor.

Ända in i det sista hastades det iväg till La Stada för inköp av heltäckningsmatta som ska läggas i trappstegen upp till övervåningen. För hundarnas skull, nu när de är gamla. Det blir deras julklapp. Nu går vi i bivack. Ha det gott därute!

Nu återstår bara att önska...

...från oss alla... till er alla...

EN RIKTIGT GOD JUL !!!

Med veterinären på tu man hand var jag bara tvungen att föra problemen på Astrid Lindgrens Sjukhus på tal. Jo, han bekräftade mina tankar om medicineringsfadäserna. "Läkarna tänker förvånansvärt fyrkantigt när det gäller mediciner och vikt", sa han. "Vuxen är vuxen, oavsett längd och vikt. Och barn under tolv år, är det enda alternativet för små människor – oavsett ålder." (!!!) Han har tre läkare i släkten så diskussionernas vågor har gått höga om just den saken. Jag tänkte alltså rätt!

Härmed vare det alltså bekräftat: Läkare har inte lärt sig att dosera medicinen efter patientens vikt! Och har inget intresse att lära av veterinärerna som dagligen jobbar med beräkningar på olika djurslag, vikt och storlek! DETTA ÄR ALLVARLIGT – VUXNA FAR ILLA OCH BARN DÖR ! Det är sinnessjukt! Den journalist som rotar lite i detta kommer att göra ett rejält scoop, gissar jag. Det finns ju en hel kår vilken – som vanligt – inte gör sitt jobb särskilt bra.

-----------------

Det händer att patienter som är besvikna på någon läkare skäller denne för "veterinär", har själv hört det. Det är nog dags att omvärdera detta.

Äääääntligen bara minus 2,6 grader. Härlig snöyra ute och underbar temperatur. Med 16 minus häromdan ville jag inte vara med, men nu är det ju uthärdligt. Och nu står julen för dörren. Igen… Det var ju inte längesen alls. Det hela känns väldigt bekant.

Vår "105-åring" var på årlig undersökning hos veterinären och befanns klara sig ett tag till. Skelettcancern i revbenen ser inte så illa ut som befarat, men värken från två diskbråck i ländkotorna ger sina begränsningar. Där har det förvärrats men han har lärt sig ny teknik för upphopp i soffor och sängar. Ja, så har han ju lite svårt att skita, rent ut. Men "vem fasen har inte det…" som en jämnårig kompis skojade till det. "Om det var det enda problemet jag hade vid 105 års ålder vore det väl rätt okej", som han sa. 105-åringen är i morgon 14 år och 3 månader. Vi är glada för varje dag.

Regelbundna hälsokontroller är bra, för både djur och människor. Vi fick nu konstaterat att han också har kraftig grå starr och troligen bara ser ljus, mörker och diffusa figurer. Nu vet vi att det inte är demens utan starren som gör honom vilsen. Stackars mammas lille Ulrik. Inte kan man tro det på bilderna för tre månader sen.

Samlar mig inför kvällens uppgifter. Antingen blir det tv, åtminstone Rapport och Agenda, eller räkningsbetalningar. De senare har väntat länge nog. Har just ägnat mig åt verklighetsflykt nr 1, lyssnat på två nyköpta CD.

Madonnas Like A Virgin och La Isla Bonita, har gått om och om medan jag gungat omkring i Lilla Huset till tv:ns ljudlösa bilder med Julkalenderns Superpappa (vilken för övrigt bara liknar Nick Nolte i mina ögon). Gamla favoriter blir som nya när man efter många år fått dem i sin ägo. Fattar inte att jag kunnat vara utan Madonna i alla dessa år...

Amanda Jenssens CD Happyland är också inköpt. Fantastiskt fynd, denna tjej som skriver all musik och text själv.

-------------

I Fågelhuset har vi fått tillökning av en lessonbebis (är det en liten Jesus, tro? hehe). Mor och far har stora omsorger om den lille i holken. Man undrar hur det går till därinne... Matar förstås, försiktigt försiktigt, men... sitter de där och tittar ömt på den lille telningen och undrar hur det ska gå? Hellegod. Denna hemlighet får de ha för sig själva. Det gäller bara att serva med mat.

Just detta par tjuvstartade plötsligt med en massa ägg på golvet i buren, var dag ett nytt. Innan vi fattade att de faktiskt ville dra igång på allvar hade de producerat sju-åtta ägg, vilka avlägsnats p.gr.a "fel tid". Sen gav vi upp och satte in holkarna till alla lessonpar, så nu ruvas det här och där. Ett fåtal ägg, men dock. De har något att pyssla med.

Vaknade just till ur kvällslummern. Redan trött på kylan. Trivs inte alls med detta. Går och småhuttrar fast vi har varmt och gott i Lilla Huset. Brrr. Ikväll flydde jag verkligheten. Kröp ner i tv-soffan under en varm filt och läste vidare i boken om bibliotekskatten. Somnade.

Nu går väl tjälen djupt förstås. Minus 14,0 grader den gångna natten. Idag upptäcktes att slangen som går från dammpumpen till bäcken sprungit läck. Bara bekymmer... Ett reklamationsärende, men helt fel tid att ta hand om sånt.

Slangen byttes i somras. Vi fick tydligen ett måndagsexemplar. Vi brukar ha bäcken igång hela vintern för fiskarnas skull. Det ger syre till dammen samt värme därnere från vattenpumpen. Nu fick Husbonden skära av slangen vid dammkanten och hacka hål i isen för att vattnet skulle komma tillbaka ner i dammen, annars hade den tömts. Stackars fiskar! Reparation får vänta tills det töar...när?... Tänk om det bli 25 minus... Inte bra för fiskarna. Undra på att man tröttnar.

Annars har Husbondens julledighet börjat. Härligt. I morgon myser vi framför Vinterstudion i tv. Vintern avnjuts bäst i tv-soffan. Våra skidskyttetjejer bommade och sviten av dubbelsegrar bröts. Bra inför OS. Vi svenskar slår bäst ur underläge. Är det Jantelagen i oss...? Vi mår inte bra av att tro att vi är nåt. Dom skärper sig bättre inför OS nu. Det tror i alla fall vi.

I övrigt samlar vi oss för städning i fågelhuset, den sista före häckningssäsongen som drar igång i januari. Hoppas på lite mindre kallt när vi ska springa mycket i dörren. Just nu "bara" minus 10,3 ute. Måtte det stanna där, lyder min stilla bön.

Apropå Dödsskuggans Dal... Sist för idag, när jag nu roat mig med diagrammen i förra inlägget dristar jag mig till att lägga in en skojig bild från ZUT. Titta gärna in på länken, där finns fler fyndiga grejer. (Noterar vid läggdags -10,3 grader, snön knarrar, och jag har torkat lakanstvätten i köket i värmen från kaminen.)