En dag i långsamhetens tecken - trodde man. I jubileumsyran från gårdagen glömdes sånär dagens inbokade besök hos dietisten bort, men bara sånär. Iväg kom man för att diskutera nya fyndet av något förhöjda kolesterolvärden (det också, alltså!). Vad var det jag sa... detta urartar till sjukdomsblogg...
Blodfetter ska i och för sig tas på allvar, men jag vägrar börja med ännu en medicin innan jag rådfrågat sakkunskapen. Rätt tänkt, visar det sig. Dietisten kikade på delvärdena (triglycerider, LDL å sånt) och konstaterade att jag borde klara detta med kost och motion.
Samt med växtsteroler. Becel pro.activ är en produkt jag direkt nappade på. En liten flaska drickyoghurt klarar jag lätt att klucka i mig dagligen. Denna dos fungerar bevisat SOM MEDICIN FÖR ATT SÄNKA KOLESTEROLET.
Trodde naivt nog att detta skulle finnas även hemma i Byn... ha ha ha. Glöm det. När det gäller specialgrejer är och förblir orten en BYHÅLA. Undermedlet skulle förstås inköpts när man ändå var i Grannbyn. Bah...
Eftermiddagen ägnades åt efterlängtad utslockning i fåtöljen - Husbonden tog soffan! Jobbigt med jubileum, men nu dröjer det tio år till nästa. Å Kära Husbondens vägnar tackas härmed för snälla grattishälsningar!
Ruth
12 oktober 2010 23:03
Är det inte det ena så är det, det tredje. Det finns även Becel att bre på smörgåsen också, tror att det även går att steka i. Affären i byhålan får ta hem Pro Activ för dig, lite extra får dom bjuda till med för att få behålla sina kunder. Min man hade också för högt kolesterol, men det är bra igen, hoppas det blir så för dig också.
Kramen
http://bernamis.bloggplatsen.se
Ewa
13 oktober 2010 11:06
Det var bra att du slapp statinerna (kolesterolmedicinen). Man ska tydligen vara försiktig med sådana har jag läst. Min hindrade mig från att gå ned i vikt, men det lossnade när jag slutade ta den. Mina kolesterolvärden har gått ned rejält med LCHF-kost.
http://www.fundringar.bloggplatsen.se

Erika
13 oktober 2010 11:55
Tack snälla för länkarna du skrev ner i din kommentar. Det tar jag tacksamt emot. I går när jag satt i soffan och tänkte tillbaka när jag jobbade inom vården, såg jag två jobbarkompisar framför mig som jag formligen avgudade det var vi tre "alltid", utanför jobbet innanför jobbets väggar. Har också tänkt förut att jag var den av oss som inte drabbades av något, båda mina goa vänner finns idag inte i livet längre, men även jag drabbades till slut av det jag nu har, om än inte den utgången som blev på min vänner.
Nog åker gråten upp i halsen ordentligt med tanke på allt som händer och sker. Vad hade vi tre gjort för ont kan jag ofta tänka, varför hände detta precis vid min flytt, finns så många varför att jag snart blir galen. Någonstans bara vet jag att jag triggade igång detta på hemorten med allt vad en flytt innebär. Jag vet vad jag slet häcken av mig och jag var inte speciellt frisk innan, så det gjorde nog sitt till. Det är min teori om varför. Det blev långt detta men det blir lätt så när fingrarna hamnar på tangentbordet.
Kram och har det allra bäst.
http://mintidmittliv.bloggplatsen.se
Erika
13 oktober 2010 11:59
Jag håller mina tummar stenhårt för dig att allt blir till det normala. Jag är nog benägen att hålla med i det du skriver om sjukdomsblogg, det blir nog lätt så. Det är den krassa vardagen som talar numera, men ändå försöker jag lägga in annat också, så jag inte framstå som en gnällis. :) I en byhåla finns inte så mycket att tillgå, då får man ger sig iväg till the big city och inhandla nämnda varor. Ja ja vad är väl en bal på slottet! Hmm
Vinkelevink
http://mintidmittliv.bloggplatsen.se
Elisabeth
13 oktober 2010 18:42
Såg i ett inlägg ovanför att någon redan påpekat det positiva med LCHF dieten. Kanske något att tänka på trots allt. Orkar du så kolla gärna på mina länkar längst ner "Ät dig till en bättre hälsa" Jag har inga planer på att sluta men jag unnar mig en osötad rågmacka då och då och visst slarvar jag ibland men i det vardagliga tänker jag LCHF och det ångrar jag inte att jag började med.
http://belara.bloggplatsen.se