Kors i taket! Två lessons var ute i dag och kände på vädret. I novembers sista skälvande vecka. Trodde väl aldrig jag skulle få se det. Dessa värmeälskande sydamerikaner bara vägrar gå ut mellan september och maj, trots att luckan är öppen. Nej, det var inte ljumma vindar som lockade, utflykten var ett misstag.

Irrfärden företogs under min grundliga och efterlängtade städning i deras bostad. De små vännerna tryckte mest i "trygghörnet" medan jag kröp på behörigt avstånd i golvnivå. Men ett, tu, tre hade Mamageno fått nog och var ute i ett huj, visslande efter polarna. Nänänä, ingen annan tänkte följa efter och hon ångrade sig nog därute.

Hon satt mest och kurade med pliriga ögon i sin ensamhet och tänkte inte komma in så länge det skramlade så där. Såg henne tydligt vid fönstertvätten och hon var inte glad åt misstaget. Inte blev hon gladare av att grannarna också var ute i olika omgångar, där kanarierna idag hade sällskap av såväl måsfinkar som risfåglar och astrilder.

Städningen tog inalles fyra timmar. Halvvägs tog vi paus när hundarna höll på att gå upp i limningen av tristess. Bröt nånstans mellan skurning och avtorkning. Återvände med tuggben och kaffe. Honan hade då fått sällskap av maken Papageno som saknat henne därinne. Genast blev hon gladare i blicken, de kröp intill varann i väntan på gemensam reträtt. I ett obevakat ögonblick smet de in och luckan drogs ner.  Hundarna njöt sina tuggisar i bästa sämja.

Nöjd, nöjdare, nöjdast var min sinnesstämning som vanligt under fasen utläggning av nytt golvmaterial. En riktigt skön känsla. Grus, cederträflis och anissand, de sistnämnda för väldoft och trivsel, kom på plats och man mådde rätt gott. Tuggbenen fick avslutas inomhus. Nu återstår finkvoljären.

I Lilla Huset ligger tidningarna mest i högar …på köksbordet. Det funkar bra så länge vi är ensamma men blir jobbigt att flytta när någon kommer på besök. Tidningsställ har det talats om länge och nu beslöts att göra något åt saken. Ville inte ha något på golvet för det blir aldrig av att man gräver där. Vägghängning var önskemålet. Beställde per postorder, det kom idag.

Det ska hänga i närheten av köksbordet. Det krävs lite fixande och trixande för att få det som vi vill, man kan ju aldrig räkna med att det finns just exakt ett sånt man behöver. Det ska delas i två delar, en med ett fack och en med två samt böjas ut för att rymma mer.

Det finns alltid tidningar särskilt lämpade för placering i tidningsställ. LAND är en sådan. Den innehåller så mycket att man aldrig blir helt klar med den. Gamla hästtidningar är också kul att bläddra i, spelar ingen roll hur gamla de är.

Oooo, ikväll är man redigt trött. Skulle vilat på eftermiddagen och samlat mig för fotvård och hårinpackning. Av detta blev intet. Telefonen gick varm istället, problem reddes ut med nära och kära, idéer bollades och tiden gick. Men det var roligt så länge det varade. Nya tag i morgon.

Kvällen är inne och tv-nyheterna har vänt och vridit på ett nytt stort problem; sjukhushygienen. Vinstmaximeringens gräns är nådd – även här. Marknadsliberalismen har nått vägs ände. Vi balanserar på randen i alla avseenden. Idag är sjukhusen under lupp tack vare en viss man.

Dagens hjälte är cancersjuke läkaren Björn Bragée som under sin vistelse på Danderyds sjukhus uppmärksammat hur häpnadsväckande vidrigt snuskigt det är.

I Varberg har man utbrott av VRE-bakterien med 20 insjuknade. Flera avdelningar har intagnings- och besöksstopp. Skärpning av städrutiner väntas både här och där. Naturligtvis finns problem på många fler sjukhus.

Bekymren började för länge sen med besparingar och nedskärningar samt utläggning av städning på entreprenad (=privata bolag). Det stod helt klart i Aktuellt.

Självklart. Privata bolag ska VINSTMAXIMERA och lägga LÅGA ANBUD. Klart dom drar ner på personal och städtid. Förr fanns egna städare på sjukhusen som kunde städa ordentligt och ta hand om akuta problem när de uppstod, nu finns inte tid.

Restauranger kan vänta kontroller från kommunen när som helst. På sjukhusen sker inga kontroller. I Varberg har man en genomgång med städfirman EN GÅNG PER ÅR då man tar upp eventuella problem. I Danderyd var senaste genomgången för TVÅ ÅR SEDAN.

Man har tydligen inte förstått (!) att man ska sköta tillsynen själva. Chefen på Danderyd sa att han skulle varit glad om det funnits kontroller för då skulle hygienen skötts bättre….!!!! Av vem? Någon annan?

Dags för skärpning alltså. Nu bör sjukhusen ta över städningen själva igen, menar jag. För fullständig koll och ansvar krävs att man gör jobbet själv. Att öka tillsynen på privata bolag hjälper inte. Det medför bara ökade kostnader för dessa varpå de inte längre kan hålla sina låga anbud. Och då försvinner vitsen med de privata städbolagen. Ritsch ratsch och puts väck, med dem...

I går när samma ämne var uppe svarade en liten moderathoppa i landstinget att man skulle "effektivisera mera" innan man tänkte på höjda skatter. Jamen, DET ÄR JU DET DOM GJORT. Dom HAR EFFEKTIVISERAT genom att lägga ut det privat.

Det finns bara en väg ur detta = mer personal i vården + städa själva. Jamen, det är klart att det kostar. Kvalitét kostar. Det SKA kosta. Vård får kosta. Vänstern föreslog redan i förra valet 200 000 fler tjänster i vården vilket det skrattades åt. Då.

Skrattar bäst som skrattar sist, säger jag.

Mitt nya favoritcitat kunde läsas i bloggen häromdagen. Jag kör det i repris:

Snöyra hela dagen. Ställde in promenaden när det blåste småjä>¤<#-ar och lagade korv-och potatisgratäng med nytt recept istället. Först nu framåt fyra känns det mildare och skulle passa utmärkt med en liten vandring, men nu faller mörkret. Typiskt.

Kanarierna släpptes ut framåt middag och de är ena riktiga friskusar. Mitt i snöyran sitter dom i snön och kurar, äter lite gräs, lapar snö och trivs. När de blir kalla om tårna flyger de in och värmer sig för att komma ut lite senare.

Viktigt att de går in till kvällen. De är jätteduktiga men inte pålitliga. Det händer att någon somnar och glömmer bort sig så proceduren får övervakas medan det är ljust nog. En lång vinternatt ute är inte att rekommendera.

Husbonden hämtade in ved från vedboden till mellanlagret på verandan, skottade nödtorftigt och satte upp mer nät inne hos nymferna där Thomas börjat gnaga på de nya väggarna. Kanske försöker han börja bobygget i tid... Jag hölls vid datorn för att leta information, och snart ska marsvinen få rent. En dag i november.

Ett av tio Guds bud som blivit allt viktigare för Lilla Husets invånare med stigande ålder.

Förr var vi inte så noga med detta. Körde för fullt såväl helg som söcken, tyckte att va fasen veckan har ju sju dagar… Inte med lönearbete alltså, bara så där för oss själva. Men… nu har vi börjat tänka om. Insett vikten av åtminstone EN lugnare dag i veckan. Gå ner i varv, koppla av.

Inte lätt med Husbondens skiftschema som ibland gäller fredag-söndag. Vad ska jag då pyssla med när han är på jobbet. Tyckte ofta att jag borde sympatisera och hålla igång hemmavid. Inte nu - nu är det lugnt. Egentligen borde man meditera också, söka sig inåt. Om det lyckas.

Undrar förresten hur många som klarar det nu när flödet pockar på. Det krävs ibland stora ansträngningar för att komma undan. Söndag kl 17.00 viker jag åt P1:s Teologiska rummet/Filosofiska rummet. Ett sätt att sjunka ner. Finner att detta just idag är inställt till förmån för… guess what… "Världsekonomin efter finanskrisen". P1 har haft en temavecka på detta ämne.

Som jag sa… det pockar på.

Tror jag tar till en Pettsonbok och njuter av bilderna.

Bonusdottern ringde genast vid hemkomsten efter första modelljobbet i Kapstaden. Husbonden var stolt och idel öra. Vi båda förstås. Det var rätt tufft, fick vi höra. 13-timmarspass tre dagar i rad; stå så, skratta där, huvudet mer åt vänster, gå framåt… Kamerorna smattrade i ett, i ett – typ 500 knäppningar på en sjal i olika varianter…

Byta kläder, flytta till grönare gräsmatta, håret fixas, skrynklor rätas (klädernas), mer smink osv. Undrar när dom åt? Tre modeller anlitades till detta. En från New York, en på hemmaplan från Kapstaden och så vår "Nordiska Skönhet" då…;-). Boendes i var sina tvårumssviter och med fri chaufför till enkla utflykter.

Dotera var den enda novisen. Tufft att hänga med, iaktta, ta efter, lära sig osv. Mitt i ett anbefallt stort leende med HELA munnen tänkte hon "vad håller jag på med, vad gör jag här".

Och mitt i vistelsen nåddes hon av ett sms om en option på ännu ett uppdrag, på 20 dagar, kanske i februari. Ja hon får väl pröva på det och känna efter. Ett jobb varannan månad räcker för försörjning.

Undra på att hon var trött.

Sov bara 3,5 timme i natt på grund av den fängslande filmen igår. Somnade inte förrän halv tre och vaknade sex som vanligt. Tror åtminstone det är jag som vaknar först vilket får hundarna att hoppa upp som larmklockor. Eller är det dom som otåligt studsar omkring så att jag vaknar...

Hur som helst är jag pigg vid detta dags, även om klockan var satt till sju. Man kan ju inte ligga och tryna hur länge som helst när Lilla Huset är fyllt av hungriga skyddslingar.

 ----------

Det var fest i fågelhuset i dag när vi avbröt avmaskningen. Två dagars Axilur-kur är en trist tillställning med bara frö och vatten. Inga saftiga födoämnen som får dem att avstå från vattenlösningen. Ingen utevistelse där man kan dricka snö istället. Trist för dem, ehuru viktigt.

Nu är det genomlidet och det vart fest igen. Kiwi till papegojorna. Clementin, rivna morötter, gurka och äpplen till finkarna samt uppblötta fröer till alla. Nymferna tjoar och hänger på nätet bara dom ser att jag sköljer de blötlagda fröerna, vetandes vad som väntar. Härligt. Och sen… utevistelse för di små. Nymferna väntar ännu och gnager otåligt på nya väggen, ajajaj.

Vi gläds åt att voljärstolparna är prydligt nedtryckta i marken - före den markfrost som nu lagt sin förlamande hand över nejden.

Röjer lite i klädkammaren, men utan riktig energi - se föregående inlägg om skor.

När man inte orkar uträtta egna stordåd kan man alltid gnälla på andras (kan bara inte låta bli). Nu ska han jobba gratis, post-vd:n Nordström som jag skällde på igår. Som ett barn. Fantasilön eller ingen lön alls. Det ena är lika absurt som det andra. Spektakulärt så det förslår.

Med tonen av att göra ett stort offer meddelades i direktsändning: "Därför har jag bestämt mig för att, av hänsyn till Posten, medarbetarna i Posten, kunderna i Posten och mig själv avstå från hela lönen". Han tyckte inte om att kallas girig. Vad hade han trott?

Som om han hittills haft den minsta omtanke om Postens ekonomi, dess medarbetare och kunder eller oss skattebetalare när han accepterade avtalet som han då, möjligen i ett tillstånd av tillfällig sinnesförvirring, ansåg vara rimligt.

RIMLIGT…!!! Det var ett bra försök men han var tydligen inte riktigt säker på att han verkligen gjorde skäl för lönen, för då hade han väl stått upp för sin sak, eller…? Det måste också betyda att han redan har allt han behöver.

Fantasilönerna är inget mindre än ett hån mot alla svenska arbetare. Och Postens styrelse är de verkligt ansvariga. Men ordf. i Postens styrelse, ansvarig för vårt statliga bolag, Marianne Nivert vidhåller att lönen var rätt. –"Om vi inte betalar dessa löner får vi inte de bästa".

HA…! Det har dom ju just fått. Gratis! Sinnesförvirrat eller ej.

Och nu tar Nordström poäng på detta. Blå etablissemanget skyndar till undsättning.

"Han har visat prov både på god förmåga att lyssna och på ett viktigt ledarskap vilket han förtjänar positiv uppmärksamhet för", säger Reinfeldt.

"Han är en hedersman!" menar Urban Bäckström i Ekots lördagsintervju.

"Tänker du avstå din lön (400.000 kr/mån)?" löd nästa fråga som besvarades med nej...!

Intervjuaren Tomas Ramberg glömde den naturliga följdfrågan om Bäckström då inte var en hedersman... Men han menade nog att svaret redan låg i luften.

Nä.. nu är det färdiggnällt för ett tag. Husbonden hittade just världens bästa fängelsefilm på kanal 400 "Nyckeln till frihet". Den är fängslande.