Nu är det kokta fläsket stekt, asfalten blommar och det är minst sagt hög tid för revolution. Höstmörkret är över oss och sjukskrivna knäcks som torra grenar runt oss.

Alliansens överdrivna gift om påstådda fuskare har spridits som en smetig epidemi över landet. "Förkränkningskassan" måste haft särskilt dåligt immunförsvar som blivit så infekterad – så snabbt, så djupt och så varaktigt.

Fick i dag samtal från vännen CG som slutkörd ger upp en långdragen och tröttande kamp för sina rättmätiga krav på den trygghetsförsäkring han betalat mycket för under hela livet. Han tar nu det drastiska beslutet och avsäger sig a-kassan. Han har fått nog av den psykiska misshandeln. Då får han ingen sjukersättning heller, men det kanske kvittar för den har de redan hållit inne ett halvår pga. av beslutsvånda.

Om ett halvår fyller han 61 och tar ut pension. En MYCKET LÅG pension för resten av livet.

Han har haft en hygglig inkomst och har rätt till en hygglig pension i sinom tid, men har fram till dess också rätt till sjukpension på halvtid och a-kassestöd så länge det går om inget jobb uppdagas, vilket det ju inte gör i dessa tider. För… det är inte HANS fel.

Detta är inget vi ska tigga och be om! Detta finns avtalat och är redan betalt av alla arbetstagare genom höga premier i långliga tider! Detta är vår rättighet som nu håller på att schabblas bort av okunniga fegisar överallt i leden. Så här får det inte gå till. Det kan drabba vem som helst av oss, när som helst. INGEN går säker.

I tidigare inlägg om honom berättade jag HÄR om att CG ådrog sig både hjärtinfarkt och knäskada genom jobbet varifrån han blev uppsagd på grund av just detta.

FK gjorde för ovanlighets skull en ypperligt noggrann utredning på honom där sju (!) specialister avgav yttrande om halv arbetsförmåga för ytterst lätt och ostressigt jobb. Försäkringsläkaren instämde. Hjälpte detta…??? Nä, näedå.

Sen hände inget, och inget och inget… annat än att han måste söka jobb på HELTID för att FK inte fått klart beslutet. Det gick ett halvår. Vad som komplicerat bilden är att han pga. iråkad situation startar ett mycket mycket litet enmansföretag på sin mycket mycket lilla hobbyverksamhet för att hoppeligen få fart på till pensionen. Precis som Maud Olofsson skrikit om i tio år och man nu går ut med till alla varslade; "Starta eget" tjoar man glatt.

Men detta initiativ straffade sig genast. FK och AF behandlade honom plötsligt som om han ägde VOLVO allraminst och var miljardär. Nä, det klarade dom bara inte av. Allt bara låste sig. Samtal efter samtal som inte ledde nånstans. Ingen klarade någonting och ersättningarna frös inne. Medmänsklighet, förnuft eller förståelse finnes icke i dagens förgiftade Sverige.  Vännen CG fick nog och går nu en oviss framtid till mötes.

När ska vi alla svenskar fatta att detta är dagens verklighet? När ska vi resa oss upp som en man och kräva ändring? Jag står redan. Och jag skriker här i min blogg: NYVAL, NYVAL, NYVAL!!!!!