Klädvårdsdagar. Tvättmaskinen gick i ett. Torkning framför brasan. Garderobens vita skjortor - för bra för att slängas – tvättades om och ströks och puh… sen måste ’ryggen böjas rätt’ igen, som jag säger. Och plötsligt satt man där och sov i två timmar. Igen. För mycket dag kvar när energin är slut. Hur som helst rätt nöjd med vad som gjorts. Visst är det knepigt hur vi ständigt mäter oss med hur mycket som uträttas.

Många galgar lediga nu. Dem ska man vara rädd om, ty de följer inte längre med vid köp. Förresten skulle de väl inte hålla. Gamla galgar är lite retro, många utdöda klädbutikers namn kan man hitta därinne i garderobens mörker. Men de håller och håller, generation efter generation. I förgrunden (bild nedan) hänger en från Varuhuset Grand, tidigare Grand Bazar, i Göteborg. Detta finns nog inte kvar längre för det ingick sedan i både EPA och Tempo och gud vet vad som hänt sen.

Klicka för större bilder 

Efter dagens sjukgym och värmebehandling för stela axlar befann jag mig plötsligt i terapisituation på Byn med vänner som råkat illa ut. Viktigt att visa medkänsla och förståelse, lyssna och kanske komma med nåt tips. Kan inte nonchalera den som öppnar sig och ger förtroende, och en vacker dag behöver man den hjälpen själv.

När kameran ändå var framme fotades måsfönstret med vinterns första snö utanför, och favoriten framför andra på sin pållare samt en liten söt gumma som jag ärvde efter pappa. Små ting som glädjer sinnet.