Fy hundan, vad förb--nat kallt här är. Isvindar. Man stelnar ju alldeles till. Brrrrrrr.

Det är ALLDELES för tidigt. Usch och fy. Otrevligt. Till och med våra fåglar som är ena riktiga friskusar är inne mesta tiden om dagarna. Man är väl inte dum heller, tycks dom säga. I kväll fick de nya rönnkvistar att syssla med. Vinterkappan är framme. Jag tror aldrig på sånt där skrock om stränga vintrar efter rönnbärsår, men... det har börjat illavarslande. Det har det!

Våra fem nya nymfer som vi köpte in för en dryg vecka sen har varit ute två dagar i rad. De var så goa!

Plötsligt blev de nyfikna när luckan var öppen och vips satt en liten parvel i hålet och kikade ut i sin "trädgård". För första gången. Han smög ut på grenarna, tittade sig storögt omkring och strax var de andra efter. Ååååh, vad dom TITTADE!

När de hade prövat grenarna runt omkring blev en av dem osäker och tänkte det var bäst att kolla om det gick att gå in igen. Försiktigt, försiktigt med STOOORA KLIV närmade han sig ingångshålet. "Hmmm, jaha... det var visst här vi gick ut ja... hmmm... undrar om man kan gå in här också... " Sakta, sakta tassade han in i hålet, kände igen sig, vände och kom ut igen. Och då skulle alla de andra också pröva i tur och ordning. Det var riktig folksamling vid hålet en stund.

Efter några timmar i låtsad frihet blev de hungriga och gick in igen. Och idag har bedriften gjorts om, lite tuffare. Hellegod, de är bedårande rara.

Ärende på Byn idag = Sjukgymnasten. Mitt ryggonda måste åtgärdas. Joodå, hon kände allt några fellägen och jobbade försiktigt, försiktigt med detta (jag ÄR livrädd om min ömtåliga rygg). En viss förbättrad rörlighet tycktes det mig. Uppföljning om en vecka. Sen räkningsbetalning via nätet = Krångel. Husbonden monterade akvariets nya vattenrenare på varaktigt sätt. Blaskigt... men gott resultat.

 

Flisan

13 oktober 2009 21:58

Åh, jag blir varm i hela hjärtat när du berättar om "mina bebbar"!
Vad jag är glad att dom fick komma till er...om du bara visste..(:
Och va modiga dom är! Tänk så spännande för dom att få flyga i det stora! Och utomhus!! Härligt!

Hoppas det fortsätter lika bra som det har börjat. Så man kan få fortsätta vara stolt "mamma" och slippa skämmas för sina små busar!
Hehe...

Håller fullständigt med om att i dag var det rackarns svinkallt! Vaknade i soffan i natt (somnade visst där i går..) med en tunn filt som varken räckte till på längden eller bredden.
Har sedan dess frusit hela dagen!??! Till och med mina benvärmare åkte på i dag under jeansen för att jag var så genomfrusen. Usch och fy och Burrrrr!!
Ska krypa in i en större filt OCH täcke i natt!
Natti!
Och kram! //Flisan

http://alittalabitconfused.blogspot.com

 

Ruth

13 oktober 2009 22:11

Ja nu kommer kylan på riktigt - 3 ½ * här nu, gillar den friska goda luften som strömmar ner i mina lungor.
Så duktiga dina nya nymfer är, vilka ytor dom nu kan röra sig på, ett paradis har dom kommit till. Hur levde dom innan dom kom till dig ? Hoppas din rygg känns bättre i morgon, varför skall vi kvinnor ha mera krämpor en männen, så orättvist, för så är det.
Sov så gôtt, för det skall jag snart göra.

http://bernamis.bloggplatsen.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Bloggen gör uppehåll. För inre tjänst. På egen tid. För att skapa energi. Ska bara ta in. Uppleva. Njuta. Bearbeta. Inte omedelbart omvandla för utgivning till offentligheten. Tid för motion och träning. Frisk luft. Vila och eftertanke. Sjukdom...

  Två och en halv mil. Rätt bra cykeltur, menar jag. Så duktiga är Husbonden och jag numera. Vi går eller cyklar var eller varannan dag. Och har väldigt roligt. Med kilometermätaren blev det ännu roligare... Vi har gått närmare två mil också, och ...

  Den första valvbron i Fåglum byggdes troligen under 1800-talets första hälft. Den hade två större valv och ett mindre där överloppsvatten släpptes fram vid flod. På strömsidan fanns en så kallad klyvare gjord av uppstaplade stenar. 1923 revs de...

  Öbrona är namnet på en liten stenvalvsbro i Fötene, Södra Härene socken, Vårgårda kommun. Den är byggd över Öbrodiket som rinner till ån Nossan. Vem blir inte fascinerad av dessa vackra gamla stenvalvsbroar som syns lite varstans och ännu fun...

  Mitt i redigeringen av sommarens minnesresor hamnade vår "trösksafari". Vi gav oss ut för att njuta av tilldragelsen när startskottet gick. ALLA var ute med gott humör och alla upptänkliga vagnar och kärror. Jag tog några bilder från evenemanget...