Landet har länge nog lidit av en INFORMATIONSpandemi där expertpaneler avlöst varann i morronsofforna. Nu är det äntligen dags för VACCINATIONSpandemi. Efter denna uppmärksamhet är det inte utan att man nästan ser fram mot INFLUENSApandemin. Så vi får känna spöket på pulsen litegrann.

Har ännu i denna dag inte bestämt mig för om jag ska låta vaccinera mig eller inte. Det är skumt med ett vaccin som framställts under sådan brådska. Har även hört om förlamningar till följd av injektionen. Sen undrar man ju om den där 'baconfebern' verkligen är så allvarlig egentligen. Börjar väl med att kika in på vårdens hemsida för att kolla om man hör till någon riskgrupp i alla fall.

Minus 4,2 i morse! Man håller sig verkligen för skratt… och vistas helst inomhus. Fågelbaden i utevoljärerna är intagna. Ingen fågel badar ute i väder med isvindar som går långt inpå kroppen. Kallt även i kväll därute och stjärnorna gnistra och glimma. Om denna kyla håller i sig även i morgon funderar jag nästan på att göra som de löjliga damerna i lödder-reklamen, nämligen bosätta mig i duschen hela dagen. Just nu gäller varma brasor och hett te.

Idag hölls våra fåglar instängda då vi drog iväg på en tiomilaresa inåt landet. Till vänner för att leverera fyra beställda kanarier. Hemskt längesen vi var där och förstås väldigt trevligt. Det går tyvärr ofta alltför långt emellan träffarna. Vi ägnade en god stund åt guidad tur i hans verkstad HÄR (under Tillverkning pågår). Vi såg också en egenhändigt inspelad video från sommarens show med Kim Larsen i Göteborg. ’Kimpan’ håller än!

Resan över Slätten bjuder annorlunda vyer än förr. Plattlandet är nu en veritabel vindsnurrepark där nya torn byggs oavbrutet. Under hemvägen i mörker syntes de röda lanternorna blinka vänligt där ute. Man fick känslan av att närma sig en flygplats med landningsbanor.

Kanarier är helt underbara fåglar. Genast när vi släppt in dem i sin nya bostad gjorde de sig hemmastadda. Tittade sig nyfiket omkring. Letade upp gräs och fröer för att smacka i sig. Hoppade runt i nya tallgrenar och nöp i allt som kunde nypas i. Underbart temperament på den arten, pigga och alerta men samtidigt lugna. Snart får de träffa sina övriga fåglar; ett par sångparakiter, några sebrafinkar, fyra risfåglar (från oss i fjol) samt en artfrände som väntar på sällskap.

Lånar två bilder från vännernas blogg. Där ses två av våra kanarier på plats, samt en vy ur den ena voljären med härlig sandstrand och en vriden tallegren att hoppa på. Fler bilder HÄR och HÄR.

Så utropade en imponerad ’ytlänning’ som fick snabb lindring av min sjukgymnast, Lotta. Han hade haft en klassisk låsning av nåt i ryggen som släppte om man direkt vidtog rätt mått och steg. Det gjorde hon, och han blev bra i ett nafs. Undra på att han var imponerad.

Så skulle jag också vilja ropa (men utmanar inte ödet). Ryggen känns bra efter gårdagens behandling bortsett från en blåmärkeskänsla (som en stor blaffa). Men blåmärken går bort… I övrigt har Lotta med ens ökat rörligheten i mitt ländparti. Och jag har inte känt några hugg, ej heller tagit värktablett. Hoppas, hoppas…

Två intilliggande ländkotor hade vridit sig åt varsitt håll (voffo gör di på dette viset). Sjukgymnasten jobbade en del med dem på mjukaste möjliga sätt (fick ju ont en annan gång efter behandling). Ja herregud, vad allt kan inte kotor hitta på… Fick även lite behandling på hårda muskelknutor i nacke och övre rygg. Har man ont på ett ställe så knyter det sig på ett annat… Vad gjorde man innan det fanns sjukgymnaster...?