Det börjar likna vintern 2009-10, om man frågar mig. Snömassorna samlar sig på hög. Börjar hänga över från taken så där hotfullt igen. Och det slutar ju aldrig - uppehåll en dag, sen faller det igen. Ny snökanon* från Island i faggorna. Vackert som en saga, men olycksbådande på nåt sätt. Har vi sett det förut… jojo.

Julekransen välkomnar för sista gången – snart inte en kotte kvar i den, tappas var gång som dörren stängs. Stjärnan i fönstret på loftet värmer sinnet i vinternatten. Fåglarna gläder oss var dag med sin närvaro… vi blir ruinerade;-)

*Snökanon, är tydligen SMHI:s nyord för "mycket snö på ett ställe".

Nu har väl ändå fräckheten brutit ut totalt i Göteborg. Att belägga FÖRBIPASSERANDE europavägar UTANFÖR innerstan med trängselskatt är nåt av det galnaste jag sett. Helt fredligt passerande bilister på väg från Oslo till Malmö på E6:an – UTAN TANKE PÅ ATT KÖRA IN I STAN – ska nu straffas för att de PASSERAR Göteborg. Jag trodde inte mina ögon. Transportstyrelsens info kom i brevlådan idag.

Var inte avsikten att stimulera göteborgarna till att ta buss/spårvagn till jobbet i innerstan? Hur ska privatbilister mellan Oslo och Malmö kunna göra något åt det? (Innerstan till vänster i bild, med grå vägar innanför den prickade trängselgränsen - klicka för större bild).

Skatten drabbar förstås även lastbilstrafiken, och den är massiv. Dock inte den utlandsregistrerade (befriad), men den är väl snart (eller redan) störst. Visserligen är jag för en återgång till godsbefordran på järnväg men då får väl möjligheterna vara utbyggda innan man straffar trafikanter för något som ännu inte står till buds. Är det verkligen upp till Göteborgs stad att ta ett nationellt ansvar för att tvinga fram godståg?

Göteborg har aldrig kunnat trafik. Har sällan skådat en stad med så rörigt gatunät och så dålig skyltning. Här måste man vara infödd för att hitta. Tur man flydde fältet för 40 år sen (exakt i år). I ungdomen och med nytt körkort roade vi oss med att försöka hitta till vissa mål enbart med hjälp av skyltningen, som vore vi turister. Det var stört omöjligt. Efter sporadiska återbesök konstateras att det är lika illa nu. Men man bygger sina broar och tunnlar hit och dit och blir aldrig färdiga...

Trängselskatten ska visst även finansiera det s.k Västsvenska paketet med tunnlar och broar och kollektivtrafikutbyggnad. Men att bestraffa dem som PASSERAR utan tanke på att någonsin köra in på stadens gator är helfräckt. Visst är göteborgare kända för att vara fräcka, men på ett mer skojfriskt sätt. Detta är INTE roligt alls. Som infödd hittar jag smitvägar förbi, men skäms å födelsestadens vägnar. Tumme ner!

Messaure… visst har man hört namnet, men…

”Minnet av Messaure” är en fascinerande historia om det sista stora vattenrallarsamhället i Sverige. Ett livfullt men provisoriskt samhälle med som mest 2300 invånare under kraftverksbygget 1957-63. Med sjukstuga, skola, lekskola, bibliotek, kyrka, tvätteri, kiosk och bensinmack. Sen revs allt och kvar finns bara gator i en spökstad… och minnen.    Klicka för större bilder

Mitt ute i den lappländska ödemarken var det fullt ös i sex år. Dammen som byggdes var en av Europas största och är Vattenfalls mest omfattande dammbygge. Fyllnadsmassor motsvarande fyra Cheopspyramider gick åt. 150 lastbilar och dumpers kördes av 270 förare i skift, 60 mekaniker servade maskinparken. Ditflyttad arbetskraft med familjer försökte leva ett normalt liv vid sidan om den intensiva verksamheten som dominerades av det enorma muskedundret, Grävmaskinen Marion – besjungen av Pugh Rogefeldt. Låten på YouTube HÄR.

Tack vare dokumentärfilmaren Olle Häger vet vi nu ’allt’ om människorna och livet runt Messaure vattenkraftsanläggning i Stora Lule älv. I dag gick reprisen av hans dokumentär i Kunskapskanalen. Den finns på Play i några veckor till. Och människorna, ja… de håller minnena vid liv med träffar, en förening, och hemsida med berättelser och bilder.

Tänk… när jag semestrade i Lappland på 1970-talet passerade jag på 5 mils avstånd utan att ha en aning…

Fakta på Wikipedia HÄR.

Fakta hos Vattenfall HÄR.

"Är det upp till vår generation att avskaffa alla våra traditioner?"

Två mammor i Lidköping (Fria Ord i NLT) gav årets citat apropå skolornas adventsfirande. Det bästa som sagts på länge i den debatten. Citatet går dessutom väl att tillämpa på många andra områden, inte bara i religionsfrågan. Somliga i vår generation har tagit sig för att avveckla väldigt mycket, för att inte säga det mesta, i rask takt. Utan hänsyn till att det drabbar många människor som slår vakt om eller är beroende av kulturella och historiska värden, miljövärden eller av landsbygden. T.ex som att Hela Sverige Ska Leva.

Det tycks faktiskt vara en väldig iver att avskaffa mycket av våra gamla värderingar och normer. En nästan fanatisk iver skulle jag säga. Dags att ta till sig mammornas stillsamma ifrågasättande. Är det verkligen vår generations rättighet att avskaffa hundra- eller tusenåriga traditioner?

Snöat i dagarna tre. Håller på än. Sopa farstun är ogjort arbete. Små lätta flingor virvlar och yr. Tre dm snötäcke. Allenast fyra minus, bara det är ju ett plus;-)

Vill helst bara bli insnöad när det är så här, men man måste ut. Tandläkaren i förrgår – lagning av en tand. Fyra bedövningssprutor innan det tog (=upprörd innan) och tusen spänn… hej och hå. I går skulle jag ’vaccinationeras’… tungan slant… jäkla ord... välbehövligt skrattanfall. Vägföreninga’ plogade stora vägen, men inte vår ”tyckte inte det behövdes” - e’ dom goa eller. Åtgärdat nu. Internetproblem i går kväll. Höll i sig tills i morse. Sen strömavbrott på det… och nya internetproblem… Vintern ÄR en prövning.

Fåglarna befolkar utfodringen mellan 8.00 – 16.00 Som på ett schema. Då ska allt vara fyllt och servat. Nu får man sparka undan snön också. Många äter på marken vad andra kastar ut. Grus för krävan hämtas under tak i ’carporten’ vid fågelhuset, förfriskningar intages i dammens vak.     Större bilder med ett klick

Stekt pannkakor för fyra framtida middagar. Husbonden kör slungan på garageplan – rena LYXTILLVARON! Hur orkade vi innan slungan? Undrar så om fjärilarna hittade in i nya holken.

Engelska regnbågssajten har nu lagt ut mina regnbågsbilder på marken HÄR. Där ska de visst finnas för evärdliga tider. Ett fasligt tjat i bloggen om detta, men faktum kvarstår;-)

Åter till skolornas adventsfirande.
Kyrkoherde Peter Stjerndorff i Gävle Staffansförsamling ser inga problem med Skolverkets tolkning av lagen men vill inte att skolan ska sluta komma till kyrkan.
- Jag tror vi skulle göra oss urarva en viktig del av vår identitet, vår kultur. Så jag tycker det skulle vara tråkigt ur den aspekten. Jag tänker att Skolverket borde värna om kulturarvet.

Vi läser rätt - urarva. Ett synnerligen användbart och passande ord för vad diskussionen handlar om. Det beskriver exakt vad jag känner i sammanhanget. DN har den korrekta beskrivningen:
”Det betyder 'utan krav på arv'. Man kan göra sig urarva, det vill säga avstå från arv, och man kan göras urarva, bli förklarad urarva, det vill säga göras arvlös. I en urarva konkurs avstår arvingarna från tillgångarna i dödsboet (för att slippa ansvaret och inte råka i personlig skuld).
Nu är det juridiska bruket av urarva rätt ovanligt. I stället används ordet i överförd betydelse, om att förlora sitt själsliga arv genom att klippa banden bakåt. Man möter det i formuleringar som vi gör oss kulturellt urarva om vi inte läser äldre litteratur, staden har gjort sig historiskt och mentalt urarva genom rivningen av all gammal bebyggelse.”

Som många säkert hört är både socialminister Göran Hägglund (KD) och utbildningsminister Jan Björklund (FP) trötta på de årliga diskussionerna om skolavslutningarna och tar avstånd från den skollag man beslutat om för ett år sedan. Båda vill ändra lagen.
- Det finns ingen anledning att skydda våra barn från våra traditioner och vårt kulturarv, sa Hägglund till TT och menar att ”dagens elever sannerligen har betydligt värre problem än att sjunga O helga natt en gång om året”. Göran Hägglund lämnar på SVT Debatt ”två nya meningar i skollagen som löser frågan en gång för alla”.
- Man ska absolut få sjunga psalmer i kyrkan på skolavslutningen, prästen ska få läsa upp julevangeliet, referera till Bibeln och berätta varför vi firar denna kristna högtid, sa Björklund till TT.

Snacka om dubbla budskap. Först skapar man en skollag som ingen vill ha. Sen går man ut och säger att lagen inte ska följas (är vi i Italien?). Sen kritiseras Skolverket som försökte tolka den tokiga lagen och därpå  lassade över ansvaret på rektorerna! Hur vore det att tänka efter FÖRE - någon gång.
Fega politiker uppvisar beröringsskräck inför invandringens konsekvenser. Noll framförhållning, noll idéer, noll planer, noll civilkurage, noll vilja till ansvar. Då blir det så här veligt. Någon som tror att Hägglunds förslag till ändring av lagen blir av? Inte jag, men den som lever får se.

Vinterfåglar ska njutas nära. Särskilt när kölden är svår och man kurar inomhus. Trött på att speja tvärsöver vägen för att få en glimt – och därtill genom en pinnig häck. För att inte tala om alla år jag frusit fingrarna blå för att alls få några bilder - innan man skrämt bort dem. Sällan kunde vi avgöra vilka arter som var där. Med allt skummare ögon äro pilfink, grönfink, bergfink eller bofink i blek vinterskrud alla lika varann i decembermörkret.

När hundarna inte längre finns (frid över deras minne) och kan knôka sig fulla med fröer, fågelskit och talgrester var det inget att tveka på. Fågelbordet skulle flyttas! Vi längtade så. Sen må väl sorkarna invadera oss - det gör de ändå. Förut grävde de gångar från fågelbordet under vägen och in i trädgården. Nu får de närmare;-)

Sagt och gjort. Men vi höll på att missa chansen när kölden kom så snabbt. Tjälen!... ropade vi i kör och kastade oss ut i går kväll innan det blev -16,4. Ännu mjukt i marken. Idag gick timmarna fort innanför fönstret. Se där… en bofink, tre-fyra bergfinkar, tre entitor (de är få i år), mängder av talgoxe, blåmes samt hela traktens pilfinkar. Hacke Hackspett hittade också till nya stället. Siktade med kameran mellan ljusstakar och blomkrukor och sköt vilt. Se bilder.

Kul att följa det sociala spelet, hur de söker upp skyddade ställen vid staket och buskar och deras vaksamhet. Mindre kul när höken provade ny anfallssträcka - mellan fågelbordet och huset. Inget att göra nåt åt, annat än skrämma bort ifall han sitter för nära och vaktar. Vintern blir rikare så här. 

Överrumplad, är ordet. Av kylan. Minus 13 i morse. I skrivande stund 14,6. Hummpf. En smäll på käften, liksom. Först är det milt, milt och milt. Sydvindar helt nyss. Och sen… arktisk kyla på en gång. En tillvänjningsperiod hade varit trevligt.

Advent är här. Till kyrkan i dag för Bered en väg för Herran, Jesus från Nasaret, Hosianna och Dotter Sion. Nye prästen verkar helt ok. Vita vidder på vägen dit och hem. Solen bländade från låg horisont. Skidskyttet fick vara för en timme. Anden måste få sitt.   Klicka för större bilder.

Svenska kyrkan experimenterar med ny gudstjänstordning ett år framåt, sägs det. Sorry, märkte faktiskt ingen större skillnad. Ledsamt, förnyelse behövs verkligen.

En kille i Hedemora har däremot förnyat psalmerna. Med video för psalmkaraoke där han tolkat psalmerna på sitt vis. DET lät intressant. Sven-Holger Rosenvinge heter han. Undras om man får höra nåt från videon nån gång.

Trevliga programmet ’Allt för Sverige’ ses av Lilla Huset på söndagar. Man får ny kännedom om oss och vårt land. Tävlingar och utslagningar tillför dock inget. Halva programmet går åt till kramar, gråt och salvelsefulla utsvävningar om hur goda vänner svenskättlingarna blivit och hur jobbigt det är att lämna. Det hade givit mer om alla deltagarna var med till slutet. Programmet har allt, och skulle vunnit på detta.

Känner för tidig nattning. Kylan tar kraft. Ha en God Advent därute, vänner!