Messaure… visst har man hört namnet, men…

”Minnet av Messaure” är en fascinerande historia om det sista stora vattenrallarsamhället i Sverige. Ett livfullt men provisoriskt samhälle med som mest 2300 invånare under kraftverksbygget 1957-63. Med sjukstuga, skola, lekskola, bibliotek, kyrka, tvätteri, kiosk och bensinmack. Sen revs allt och kvar finns bara gator i en spökstad… och minnen.    Klicka för större bilder

Mitt ute i den lappländska ödemarken var det fullt ös i sex år. Dammen som byggdes var en av Europas största och är Vattenfalls mest omfattande dammbygge. Fyllnadsmassor motsvarande fyra Cheopspyramider gick åt. 150 lastbilar och dumpers kördes av 270 förare i skift, 60 mekaniker servade maskinparken. Ditflyttad arbetskraft med familjer försökte leva ett normalt liv vid sidan om den intensiva verksamheten som dominerades av det enorma muskedundret, Grävmaskinen Marion – besjungen av Pugh Rogefeldt. Låten på YouTube HÄR.

Tack vare dokumentärfilmaren Olle Häger vet vi nu ’allt’ om människorna och livet runt Messaure vattenkraftsanläggning i Stora Lule älv. I dag gick reprisen av hans dokumentär i Kunskapskanalen. Den finns på Play i några veckor till. Och människorna, ja… de håller minnena vid liv med träffar, en förening, och hemsida med berättelser och bilder.

Tänk… när jag semestrade i Lappland på 1970-talet passerade jag på 5 mils avstånd utan att ha en aning…

Fakta på Wikipedia HÄR.

Fakta hos Vattenfall HÄR.

"Är det upp till vår generation att avskaffa alla våra traditioner?"

Två mammor i Lidköping (Fria Ord i NLT) gav årets citat apropå skolornas adventsfirande. Det bästa som sagts på länge i den debatten. Citatet går dessutom väl att tillämpa på många andra områden, inte bara i religionsfrågan. Somliga i vår generation har tagit sig för att avveckla väldigt mycket, för att inte säga det mesta, i rask takt. Utan hänsyn till att det drabbar många människor som slår vakt om eller är beroende av kulturella och historiska värden, miljövärden eller av landsbygden. T.ex som att Hela Sverige Ska Leva.

Det tycks faktiskt vara en väldig iver att avskaffa mycket av våra gamla värderingar och normer. En nästan fanatisk iver skulle jag säga. Dags att ta till sig mammornas stillsamma ifrågasättande. Är det verkligen vår generations rättighet att avskaffa hundra- eller tusenåriga traditioner?

Snöat i dagarna tre. Håller på än. Sopa farstun är ogjort arbete. Små lätta flingor virvlar och yr. Tre dm snötäcke. Allenast fyra minus, bara det är ju ett plus;-)

Vill helst bara bli insnöad när det är så här, men man måste ut. Tandläkaren i förrgår – lagning av en tand. Fyra bedövningssprutor innan det tog (=upprörd innan) och tusen spänn… hej och hå. I går skulle jag ’vaccinationeras’… tungan slant… jäkla ord... välbehövligt skrattanfall. Vägföreninga’ plogade stora vägen, men inte vår ”tyckte inte det behövdes” - e’ dom goa eller. Åtgärdat nu. Internetproblem i går kväll. Höll i sig tills i morse. Sen strömavbrott på det… och nya internetproblem… Vintern ÄR en prövning.

Fåglarna befolkar utfodringen mellan 8.00 – 16.00 Som på ett schema. Då ska allt vara fyllt och servat. Nu får man sparka undan snön också. Många äter på marken vad andra kastar ut. Grus för krävan hämtas under tak i ’carporten’ vid fågelhuset, förfriskningar intages i dammens vak.     Större bilder med ett klick

Stekt pannkakor för fyra framtida middagar. Husbonden kör slungan på garageplan – rena LYXTILLVARON! Hur orkade vi innan slungan? Undrar så om fjärilarna hittade in i nya holken.

Engelska regnbågssajten har nu lagt ut mina regnbågsbilder på marken HÄR. Där ska de visst finnas för evärdliga tider. Ett fasligt tjat i bloggen om detta, men faktum kvarstår;-)