Ansiktsfunktionerna börjar sakta återvända efter förlamningen, lite i taget. Ögonbrynen befinner sig på samma nivå och man börjar bli sig lik i spegeln… dvs. så länge jag inte pratar.

Munnen är bättre, jag biter mig inte längre i läppen varje dag men läppen hänger än. Har börjat med gel till ögat vilket ger en skyddande hinna så att man inte får lika ont i ögat när höstvinden viner.

Sjuka ögat kan kisa något och ett litet, litet leende kan skönjas… allt är riktigt hoppfullt. Ändå har jag inte orkat öva mimiken på flera dagar. Jag ”dog” av trötthet i fyra dagar och sov mest.

Än saknas förstås massor av mimik och här ska inte ropas hej för tidigt, men all förbättring mottages tacksamt. Det underlättar vid möten med andra människor då förlamningen inte syns lika tydligt.

 

Ruth

4 oktober 2010 21:45

Vilket hoppfullt inlägg. Man skall vara glad åt varje lite framsteg, för då vet du att det går framåt, om en sakta.
Lycka till framöver !

http://bernamis.bloggplatsen.se

 

Elisabeth

4 oktober 2010 22:42

Å det var roligt att höra att du blivit i alla fall lite bättre, fortsätt så...

http://belara.bloggplatsen.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Bloggen gör uppehåll. För inre tjänst. På egen tid. För att skapa energi. Ska bara ta in. Uppleva. Njuta. Bearbeta. Inte omedelbart omvandla för utgivning till offentligheten. Tid för motion och träning. Frisk luft. Vila och eftertanke. Sjukdom...

  Två och en halv mil. Rätt bra cykeltur, menar jag. Så duktiga är Husbonden och jag numera. Vi går eller cyklar var eller varannan dag. Och har väldigt roligt. Med kilometermätaren blev det ännu roligare... Vi har gått närmare två mil också, och ...

  Den första valvbron i Fåglum byggdes troligen under 1800-talets första hälft. Den hade två större valv och ett mindre där överloppsvatten släpptes fram vid flod. På strömsidan fanns en så kallad klyvare gjord av uppstaplade stenar. 1923 revs de...

  Öbrona är namnet på en liten stenvalvsbro i Fötene, Södra Härene socken, Vårgårda kommun. Den är byggd över Öbrodiket som rinner till ån Nossan. Vem blir inte fascinerad av dessa vackra gamla stenvalvsbroar som syns lite varstans och ännu fun...

  Mitt i redigeringen av sommarens minnesresor hamnade vår "trösksafari". Vi gav oss ut för att njuta av tilldragelsen när startskottet gick. ALLA var ute med gott humör och alla upptänkliga vagnar och kärror. Jag tog några bilder från evenemanget...