Det finns en förklaring... Ännu en film med Den Store Idolen

västgötaspetsen Ymer Ysterkvist och kompisen Gusten.

Manus och idé Lena Larsson med blogg HÄR och egen kanal på You Tube där det finns fler filmer med Ymer.

Den bästa, alla kategorier, Misson Possible har vi redan publicerat sen tidigare. Se HÄR.

Bloggen tackar Väninnan för tipset! Hon håller reda på mycket åt mig.

   Det var mycket riktigt en sena som small av i foten på Väninnans Äkta Hälft den 23 januari (skrev om det HÄR). Och gissa vad... DET HAR INTE ÅTGÄRDATS ÄNNU... nio månader senare!!!!

Och detta TROTS att han samma dag på Vårdcentralens inrådan åkte till sjukhusakuten. Och TROTS att en av läkarna ansåg att det redan gått lång tid med senan. Och TROTS att ett operationsteam stod redo att ta emot honom!!!

Den "behandlande" läkaren AVBOKADE hela insatsen för han ville ha bättre underlag. Hette det. Patienten remitterades till annat sjukhus för magnetröntgen... och gissa om det gick veckor under väntan däremellan!!!

Men TROTS att röntgen var gjord hände inget. När patienten själv efter flera månader ringer för att höra om resultatet FINNS INGET SVAR. "Behandlande" läkare ringer aldrig upp TROTS upprepade påstötningar. Efter läkarsekreterarens insats kommer till slut ett brevsvar från läkaren: "Röntgenläkaren på det röntgande sjukhuset har slutat och röntgenresultatet är sänt till Sahlgrenska Sjukhuset i Göteborg. VILL DU HA REDA PÅ RESULTATET?" frågar den dumme läkaren!!! Förhalningar in absurdum.

Först nu när Väninnans man ringde sitt regelbundna måndagssamtal till läkarsekreteraren uppmanar hon honom att ringa sjukhuschefen. Han gjorde så och drog hela historien med ingående detaljer från 23 januari. Sjukhuschefen blev riktigt ställd: "Så här ska det INTE gå till. Jag ska ta upp detta med läkaren för han ska hit i ett annat ärende."

Kanske finns det en lösning i sikte? Kanske är det nu FÖR SENT för senan? Den kanske har växt fast i sitt hoprullade läge? Då ska han ha ersättning för sveda och värk. Inget mindre än just det.

Patienten ska inte själv behöva ringa och jaga varken läkare eller röntgenresultat.

Beror dröjsmålen på att patienten är 80 år?

Patienten KAN gå. Med långsamma steg och ett särskilt rörelsemönster. Nu har han börjat få ont i höften.

Det går utför med Sverige.

Vad jag tycker riktigt illa om är, när analytikernas bild av Mona Sahlins ledarstil inte stämmer med deras fördomar så ljuger dom. Ja, just det. Hörde någon av dem påstå att Sahlin i s-kongressens öppningstal sagt att "vi ska jobba tre år längre"….!! Får medier ljuga hur som helst?

Har just lusläst Sahlins tal som ligger HÄR. Där står inget sådant och jag hörde det dessutom själv. Varje ord. Hon sa däremot: VI SKA INTE HÖJA PENSIONSÅLDERN!

Det är märkligt hur konfunderade de politiska analytikerna är efter sossarnas kongress. Ganska kul att höra dem förvånat och med tveksam ton tillstå: Ojdå, det gick visst riktigt bra, Sahlin har tydligen lyckats stärka sin position i partiet. På alla punkter (nästan) gick besluten efter partiledningens linje och… ojojojdå hur kunde det bli så här…

För att inte tala om hur de politiska analytikerna höll på att få hjärtsnörp när V och MP dök upp på sossarnas jobbkongress. Och hälsades med stående ovationer. Något utöver det vanliga. Kommentariatet kom alldeles av sig.

Detta är början på något nytt, något hoppingivande. Och det är på riktigt. Om allmänheten slipper matas med lögner, om medierna istället sköter sitt jobb, så kan valet 2010 gå riktigt bra.

   Intrycken från Fågel-SM i Uddevalla lever kvar ännu en dag. Undra på det... över 300 fåglar på en och samma helg. Massor av besökare. Fåglar från Helsingborg, Ystad, Trelleborg, Malmö, Östergötland, Stockholm och Göteborg. Utöver arrangörerna i Bohuslän-Dal. Fågelodlingen är stor i Skåne, kanske beroende på klimatet och närheten till Danmark där hobbyn verkligen är stor. "Fågelgubbarna" åker ofta över till Danmark och tittar på anläggningar.

Min första expo på 70-talet blev stilbildande för min uppfattning om fågelhobbyn. Här var det samma stil på inredningen; stora utställningsburar med mörka väggar, klädda med granris och skyddade vrår för fåglarna som såg ut att finna sig väl tillrätta. Hoppas att många av besökarna fick samma aha-upplevelse som jag på den tiden. Typ, Oj, kan man ha fåglar på detta vis!

Det blir lite av habegär. Vi såg flera fåglar som vi ville ha och andra fantastiska fåglar som man inte visste fanns. Här fanns fröätande resp. frukt- och insektätande fåglar, gräsparakiter, papegojor, vaktlar och duvor. Vi är sugna på sävastrild (bild förra inlägget) och diamantfink samt skrattduvor och ett gäng dvärgvaktlar. På sikt!

 Upptäckte att utställningen i Folkets Hus låg granne med morbror Nils, men vi måste ju tillbaka hem till hundarna. Letade en stund efter mormors gamla hus, men i fel stadsdel... De nya vägarna runt Uddevalla har gjort mig förvirrad. Vi får åka en annan gång. Vill också se Regementet I17, eller vad som finns kvar av det, där pappa gjorde rekryten när han mötte mamma. Och gatorna jag gick på som liten. Då går vägen till Uddevalla ännu en gång...

vill ha, vill ha....                            små lysmaskar...

duvor.... och vaktlar är lite hönsiga...

luddiga barnmagar.......                           pampigt majestät          

Det finns pratmakare och det finns tysta. Hur får man alla att delta i ett samtal. Stora grupper där det krävs mod att ta till orda. Eller små grupper där det är lättare att få ordet. Det är inte så enkelt…

Det finns människor som helst inte yttrar sig i grupp. Några lyssnar hellre och begrundar i sitt inre vad andra säger. Några tycker inte att de har något att tillföra. Några nöjer sig med att andra redan sagt det man tänkt på. Många trivs bäst i rollen som liten grå mus.

De som gärna talar i små eller stora grupper har inte såna problem. Dem kan det däremot vara lite svårt att få stopp på. De är ofta engagerade, har lätt för att sätta ord på sina tankar och tror kanske att de hjälper till att få igång övriga deltagare. Så kan det fungera i en del fall. Men de kan också bli till ett störande inslag, ta för mycket plats, dominera. Även om de vill väl.

I en mindre grupp finns det kanske inte tillräckligt många som kan få tyst på en pratmakare. Då blir den tyste ännu tystare. Och den talföre allt pratigare. Men i en stor grupp kan den tyste bli inspirerad av att höra andra bemöta pratmakaren och själv häva upp sin röst.

Många aspekter och ett delikat problem för prästerna som leder "Det goda samtalet" där jag deltar.

Själv tror jag att större grupper är att föredra ur alla aspekter. Dvs. jag tror inte att en mindre grupp automatiskt löser alla tungans band. För det finns så många olika personligheter. Vi kan inte enbart delas in i pratmakare och tysta.

Fågel-SM i Uddevalla kunde vi inte avhålla oss från i helgen. Ett eldorado för hobbyfågelvänner. Knôkat, löd rapporten från Bohuslän-Dals Fågelhobby som gjort ett väldigt fint arrangemang. Här fanns fåglar för alla smaker.

Klicka på bilderna för att se dem större!

Stort...... och smått......

trött.... och alert......

rosa.... och brokigt......

familjevis.... eller i par......

grönt... och blått...

bebis... och vuxen...

osynliga... och exihibitionister....

...och tamare än tamast....

... och jättebarnsliga bebisar som leker med legobitar och kottar... och somnar huvudstupa på örat mitt i leken som den längst fram till vänster. Om någon tycker att jag favoriserat blågul ara i bildvalet så stämmer det precis. Bara för att dom är så spektakulärt mäktiga (och svenskt blågula) och något jag aldrig skulle skaffa själv.

Tog drygt hundra bilder så det skulle inte förvåna mig om bloggen förgylls med några bilder därifrån lite då och då.

(PS. Näst sista bilden visas 3 gånger i följd när man klickar på bilderna, och jag begriper ta mej tusan inte varför. Nån som begriper...?)

Komplettering i efterhand:

Tackar Tina för hjälp med artens namn på näst sista bilden, vilket fick till följd att den nu visas FYRA (!) gånger i följd när man använder bildspelet. Det må det vara värt.