De sju dödssynderna är ständigt lika aktuella. Sissela Kyle berättade hos Skavlan om ett nytt projekt på detta tema. Mina nya böcker som kom idag, även där är dödssynderna på tapeten. Som om inte detta vore nog såg Lilla Huset sin halvfavvo Caroline af Ugglas i Doobidoo och jag måste erkänna att jag är liiite AVUNDSJUK på hennes smäckra överarmar (dem kan man liksom inte undgå...).

Nåja, inte avundsjuk på DET viset. När man blir äldre kan man ju inte vara avundsjuk på alla som är yngre och ännu inte har gäddhäng, men iallafall... det skulle varit trevligt med sådana överarmar.

De nya böckerna av Patricia Tudor-Sandahl handlar om att förlika sig med sitt åldrande, vilket ofta börjar med att man inte känner den där personen i spegeln. Hon skriver om åren 50-60-70. Hör bara:

"Man är långt ifrån ung, men inte riktigt gammal, man vet vad man har varit, men inte vart man ska. [...] Det är ju nu man ska ta chansen att åstadkomma det man har sagt att man ska göra sedan. Det är nu som ÄR sedan. Nu har man chansen att förverkliga sina drömma eller släppa taget om dem. Annars blir det försent. Livet är en direktsändning."

Sug på den... LIVET GÅR INTE I REPRIS.

-------------------

En som fortfarande har livet framför sig är bonusdotera som just provfilmat för reklaminslag. Tre olika sekvenser och i STOR konkurrens. Hur det går med det får tiden utvisa.

------------------

På tal om annat... så har Bygdens Industrigymnasieum fått nytt namn: Teknik COLLEGE, ska det heta. Jojomän. (Fint ska de' va'...)

Inget promenadväder. Regn, regn, regn...

Mitt i värsta ösregnet sågs kanarierna sitta still i utevoljären länge, länge. Aha... nåt fel var det. En hungrig ung hök sniffar runt. En jagad entita från fågelbordet klarade sig med några tvära kast. Man håller andan. Så fick höken hämta nya krafter. Han sågs sedan sittande på staketet utanför fågelhuset och titta på fåglarna därinne GENOM FÖNSTRET. Ja, det kan han fundera på (tur vi har nät på insidan ifall han kraschar glaset). Det var då kanarierna satt i regnet.

I en kommentar till förra inlägget berättas om ett rovfågelslag på gårdens svarta ankor. 'Andlös' skräck (hehe). Ankan återfanns sen chockad men vid liv och kunde plockas in i stallet till kompisarna. Skönt.

Nya risfågelpojkarna flyttade in till det vita gänget i Royal Suite och stor glädje uppstod. Alla spelade och duschade. Det stänkte som värsta regnet inomhus. Tur man har luftavfuktare.

Och gissa vad...! En av de "nya" var en som vi tidigare fött upp och sålt...hahaha... Undra på att han blev glad när han kände igen sig. Tar på mig hela skulden för detta. Glömde listan med levererade nummer och litade på den som läste av ringen. Suck... Detta var verkligen inte meningen, då kunde han stannat här hela sommaren. Stackarn... inte skickar vi bort honom nu. Det måste vara någon mening med detta. Nu får han fortsätta vara glad. Och vi har lärt oss en läxa.

Dagens lunch: varma mackor (tonfisk, tomat, ost och skinka... jummy, jummy...).

Beställde tre böcker av Patricia Tudor-Sandahl som nyligen kommit ut med "Den fjärde åldern", se HÄR. Ad libris hade fler av hennes äldre böcker för bara 41 kr styck så jag klämde i med två extra. Mysigt.

Så tokiga vi är... Mitt i novemberdiset njuter Lilla Huset av våg och vind i denna västkustska glimt från vårt oktoberbesök i Ljungskile. Andra väljer väl hellre sandstrand och vajande hawaiipalmer. Så 'forskellig' är smaken. De flesta gläds nog iallfall åt att det inte är som vid Stora Snöstormen 17 nov 1995.

"Åh, va' väla ä storer, ja geck de längsta jag nånsin gått å ändå fanns de stôver så långt en kunne se". Så berättade den lilla bonnkäringen som varit på långpromenad en gång för länge länge sen.

Det är tyvärr den enda historien jag minns av alla dem som Byns store historieberättare drog på PRO-mötet. Skrönor och sannskildringar om de gamla byoriginalen flödade. Fast vi hört dem förut skrattar man hejdlöst när de kommer ur rätt mun, på rätt sätt. Historieberättande är en stor konst och med övning blir det fulländat. Rune som leder byavandringarna är en sann idealist som värnar såväl hembygdshistoria som den gamla dialekten. Synd bara att mitt minne är så kort.

---------------

För övrigt är Lilla Husets hängrännor tömda och stora rishögen uppeldad. Den senare ville Husbonden ge sig på redan i somras vilket jag med kraft förhindrade. "Det kommer novemberväder, vet du", sa jag... och se... det gjorde det. Same procedure as every year. Bättre eldningsväder än nu får man leta efter.

Rådjursbloggen, grävlingbloggen och rävbloggen hör till hundarnas allmänbildning på skogspromenaden där de utbyter senaste nytt och "gör egna inlägg". Idag var älgen inloggad just när vi passerade vilket rönte stort intresse. Ingen fara... hundarna är kopplade. Känner dock en viss fasa för vargbloggen som vi inte stött på än.

--------------

Så sega en del beslut kan vara... Tänker på socialchefen som fälldes för att man väntat för länge med beslut om tvångsvård av den unge heroinmissbrukaren som hann dö. Däremot "tvångsvårdas" stora grupper av sjuka dagligen av socialen och arbetsförmedlingen. Trots sjukdom kastas de mellan försäkringskassa, a-kassa och socialen utan egen förskyllan och tvingas sälja allt man har innan de kan återtas som sjuka på nytt. Såna beslut är tydligen lättare att ta!

Vad var det jag sa... Alliansbrodern Björklund driver nu genast kravet på en försäljning av Vattenfall. Efter tv-nyheternas reportage om Vägverkets dåliga koll på vägunderhåll kommer väl snart kravet på en försäljning av såväl Vägverk som svenska vägnätet också... Bäst vara beredd på nästa attack.

Ara Abrahamian räddade brottningssporten från att gå under.

Efter protesten vid OS i Peking 2008 när han la ner sin bronsmedalj mot korrupta domslut fick han böter och blev avstängd. Skandalen uppmärksammades i hela världen. Nu har han fått upprättelse. Radio P1:s Kaliber hade ett långt reportage. Kan höras HÄR.

Böterna och sanktionerna mot det svenska brottningsförbundet är strukna. Ara Abrahamian är fri att tävla igen om han vill. Hans protest ledde till att brottningsreglerna ändrades. Nu kan brottaren direkt efter matchen vända sig till en jury för att få ett felaktigt domslut ändrat.

Vår svenske brottare Ara Abrahamian är verkligen någon att vara stolt över. Lilla Huset lärde känna honom först i tv-programmet Mästarnas Mästare i våras, en varm människa med stor empati. Ara är en verkligt fin representant för våra invandrare. Genom sitt mod och ställningstagande har Ara Abrahamian räddat brottningssporten från att gå under, menar advokaten och förre brottaren Pelle Svensson.

Den tydligaste skillnaden i de nya reglerna är två stora bildskärmar på varja kortsida i tävlingshallen. Vid varje brottarmatta ligger två skumgummikuddar - en blå och en röd. Om coacherna är missnöjda med ett domslut kastar de in kuddarna på brottarmattan och domaren måste direkt visa sekvensen på storbildskärmen.

Ara kommer från Armenien i forna Sovjetunionen. Han började brottas i åttaårsåldern. Som 13-åring upplevde han ett jordskalv där 25.000 människor dog. Han fick chansen att tävla utomlands och flydde en dag i Stockholm. Han blev svensk medborgare 1998 och vann sitt första av två VM-guld samma år.

Aras hemsida finns HÄR. Radions Kaliber har en utskrift av programmet som kan läsas HÄR. Fakta om Ara på Wikipedia HÄR.

Tänk på vilodagen så att du helgar den.

Det finns knappast bättre sätt att skapa söndagsstämning än att titta in i ett akvarium.

Så här ser vårat ut nu med alla nya fiskar.

Om något grymtande hörs så är det västgötaspetsen Sigrid som påkallar uppmärksamhet.

Ja, nu är det ljud i skällan. Båda de nya risfåglarna ÄR pojkar. Ingen tvekan. När resdammet tvättats bort och de vilat upp sig ett par dar vaknade livsandarna. Och aptiten. De har smakat såväl fröer som sallad, rivna morötter, gurka och äpplen. Och duschat i nya badkaret. I kväll kom beviset. Det var ingen hejd på kvittrandet. Undra på det med två gäng spelande risfåglar på båda sidor om sig.

De är jättetrevliga. Inte ett dugg skygga eller oroliga när vi rör oss runt omkring. Nyfikna kommer de fram och kikar. Och sjöng gjorde de medan jag fotade. Vilket syns på en av bilderna. Klicka för större bilder. (Fattar inte varför bildspelet visar sex (!) bilder.)

Jag älskar verkligen risfåglar. Pigga, härdiga, robusta och roliga fåglar med humor och alldeles alldeles... underbara. Skönt att vi slipper byta någon av dem. Det skulle verkligen varit trist när de kommit till stort utrymme och godsaker och tror att de ska stanna. Bort hemska tanke, för nu är det ingen tvekan. Båda blir här för gott och kommer snart in till sina artfränder (de måste visst ha manikyr först). Välkomna grabbar! Små pussgurkor. Tänk att man kan bli så glad trots att man har 106 fåglar innan...

Tyskarna menar att Svenska staten (genom Vattenfall) inte kan driva kärnkraft i annat land och roffa åt sig vinsterna utan att också stå för riskerna. Det låter rimligt och rätt.

Nu är Maud Olofsson förvånad och bestört över att detta förhållande råder. "Vi visste inte", säger hon nu. Men är inte detta bara ett spel för gallerierna? Regeringen har ju ändå genom sin styrelserepresentation haft insyn i Vattenfalls affärer. Utan att göra nåt! Att Vattenfall - och därmed hela Sverige - försatts i denna prekära situation är möjligen en medveten plan från höger för att snabbt få skäl att göra sig av med ännu ett statligt bolag. Borgerliga media driver nu hårt kravet på en försäljning av Vattenfall.

De låtsas alltid som om flera små bolag bättre konkurrerar ner priserna. Snack. Små bolag köps snabbt upp av större. Utländska dito. Ska t.ex ryssarna äga det svenska elnätet? Vi vet hur det är med gasen i Ukraina.

Alternativet är att styra upp Vattenfall och sälja de tyska intressena för att istället bygga kärnkraft i Sverige. Det är i så fall ännu ett smart drag från den samhällsfientliga högerregeringen som satt oss i denna valsituation.

Äntligen går drevet mot Maud Olofsson! Lunchekots Tidningskrönika redovisade för en knapp timme sen flera kritiska ledare mot näringsministern. Dagens Industri skriver att "Maud Olofsson skadar Vattenfalls varumärke. [...] Hon undergräver det varumärke hos säger sig värna." DI har även en tv-snutt på nättidningen som menar att "hon spelar politisk teater".

Under rubriken "Olofssons haveri" skriver Dagens Nyheter "Om det är någon som står för en förtroendekris så är det Olofsson själv." Aftonbladet instämmer och är allmänt kritisk till att näringsministern "inte gjorde någonting".

Länstidningen Östersund undrar i frågan om uranbrytning "när landsbygden en gång för alla ska gräva ner centern".

Det gläder ett vänsterhjärta. Efterlängtat i och för sig. Men fler är ansvariga i en regering. Hög tid för misstroendevotum mot hela regeringen och krav på nyval.