De nya nymfungarna har flyttat in till di gamle i Royal Suite. Efter två dagars ömsesidigt iakttagande kröp det i kroppen på ungdomarna. Då undersöktes varje del av den nya bostaden, knackades i väggarna, bets i grenar och rep, klättrades och klevs, löven nöps av kvistarna, rönnbärsklasar kastades i golvet och trapetserna slängde och dängde där innanför fönstret.

   Dags att öppna till voljären. Det dröjde inte länge. Hade prövat i förra voljären, kan veta. Utan tvekan klev de ut på förstutrappen och skrek av upphetsning. Där satt dom en stund och tjoade av glädje. Klev in. Och ut igen. Strax var alla fem ute och flög runt i den nya utevoljären. Kollade sittplatser och utrymme. 

Di gamle avvaktar... väntar på bättre väder. Utom Lillis som kände ett visst ansvar för gruppen. Han flög ut för att vakta dem. Efter en stund hörde jag honom fara runt och gapa, fram och åter och visa ingångshålet. Alla ungar utom en hade då gått in. Ungen blev trött av uppståndelsen och satte sig att sova. Då fick Lillis sällskap av sin tjej Isabell och de satt en stund på var sida om ungen som för att passa. Och plötsligt var det tyst därute. Då hade Lillis och Isabell fått in ungen. Hellegod, trots att de knappt känner varann...

Efter denna spännande utfärd var alla upplivade och trapetserna gungade än våldsammare därinne. En lyckad introduktion. Nymfkakaduor är så snälla och vänliga.