Direktlänk till inlägg 14 oktober 2009
Så utropade en imponerad ’ytlänning’ som fick snabb lindring av min sjukgymnast, Lotta. Han hade haft en klassisk låsning av nåt i ryggen som släppte om man direkt vidtog rätt mått och steg. Det gjorde hon, och han blev bra i ett nafs. Undra på att han var imponerad.
Så skulle jag också vilja ropa (men utmanar inte ödet). Ryggen känns bra efter gårdagens behandling bortsett från en blåmärkeskänsla (som en stor blaffa). Men blåmärken går bort… I övrigt har Lotta med ens ökat rörligheten i mitt ländparti. Och jag har inte känt några hugg, ej heller tagit värktablett. Hoppas, hoppas…
Två intilliggande ländkotor hade vridit sig åt varsitt håll (voffo gör di på dette viset). Sjukgymnasten jobbade en del med dem på mjukaste möjliga sätt (fick ju ont en annan gång efter behandling). Ja herregud, vad allt kan inte kotor hitta på… Fick även lite behandling på hårda muskelknutor i nacke och övre rygg. Har man ont på ett ställe så knyter det sig på ett annat… Vad gjorde man innan det fanns sjukgymnaster...?
Bloggen gör uppehåll. För inre tjänst. På egen tid. För att skapa energi. Ska bara ta in. Uppleva. Njuta. Bearbeta. Inte omedelbart omvandla för utgivning till offentligheten. Tid för motion och träning. Frisk luft. Vila och eftertanke. Sjukdom...
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 | 2 | 3 | 4 | ||||||
5 | 6 | 7 | 8 | 9 | 10 | 11 | |||
12 | 13 | 14 | 15 | 16 | 17 | 18 | |||
19 | 20 | 21 | 22 | 23 | 24 | 25 | |||
26 | 27 | 28 | 29 | 30 | 31 | ||||
|