Medan vi väntade Vännerna till midsommarmaten satte vi igång stora ommöbleringen. Den har det talats om i fem år, varför inte slå till... Sagt och gjort. Vi hann. Mer plats, bättre vyer och precis som vi tänkte oss. Första etappen av verandans makeover är klar. Svalt och halvblåsigt, alltså valdes verandan för måltiden. Inget regn, så vi kunde faktiskt gå en liten runda i skogen också.

Valborgs trillingar valde att trilla ut lagom till helgen: Kiki Hultén, Nicke och Pigge Piggelin. Såna små raringar. Hade turen att få fota alla på samma gren - särdeles ovanligt. Varför valde vi namnet Kiki Hultén... Ingen aning, det bara kom. Åt detta skrattades en lång stund. Man har inte roligare än man gör sig.

I övrigt bjuder bloggen på bildkavalkad från trädgården. Dammen i gula nyanser där gyckelblomstret dominerar. Den svävande alunroten i rabatten, skir klematis, frodig kaprifol, sallad och dill för första gången på mer än tio år, nejlikor som lyckats efter femtielfte försöket samt flödande blåklint i rågåkern. En härlig tid nu.

Bryggor och tandimplantat sitter inte för evigt. Bakterier k a n kila in u n d e r bryggan och in till stiftet. Och det hände sig vid denna tiden (medicin = muntorrhet = karies). Tolv år har jag haft bryggan. Kluriga åtgärder från tandläkare Elisabet har inte stoppat angreppet. Två ’tänder’ av fem på bryggan i överkäken skulle bort. Dags att såga av bryggan intill de innersta tänderna och dra ut tre rotfyllda rötter. Nog undrade jag hur detta skulle gå till…

Vanliga åtgärder hos tandläkaren som bedövning, lagning, rotfyllning eller utdragning bekommer mig inte, men detta gav fjärilar i magen. Denna tösa börjar få nog nu. Så vidtog avsågningen medelst hårda borr. Inte fasen visste jag att en brygga består av metallskelett överdraget med porslin. Det är hårt!

I f y r t i o minuter pågick borrandet under vidrigt skärande ljud. Kanske har jag blivit hörselskadad, jag vet inte. Ljudet gick inte bara in i örat utifrån, det kom inifrån också. När borrandet upphörde vidtog utdragning under f y r t i o minuter till. Bedövningen satt som en smäck. Bländad när jag inte blundade.

Tandläkaren och sköterska Christina bytte sida flera gånger, det bökades och bändes och sögs och spolades. Men det var i alla fall tyst, man hörde radion och tandläkaren började nynna under arbetet som hon alltid gör. ”Vi ska sluta dra ut annat än framtänder händanefter, för de är inte så jobbiga” skojade de. Det ä r svårt att skratta under sådan bökig behandling!

Även tandläkaren var trött efter anspänningen. ”Du får betala vid efterkontrollen, jag orkar inte räkna nu” sa hon :-) De gick säkert på välbehövlig lunchrast, antar jag.

28,9 grader idag. Luften kokar. Klart för mycket. För mig alltså. Tur att vi gick morronpromenaden 6.30 - 7.30 Då är det ok, på snudd försent. Enligt mitt mått mätt. Orken tröt tidigt, men jag fick tvättat lakan och bäddat rent, städat för marsvinen, hämtat paket på Hemköp och handlat. Sen flöt jag ut i skuggan som en våt fläck i flera timmar. I går satt vi hela dagen på nya uteplatsen, en granne anslöt... och sen var den dagen förbi. Stilla flyter dagarna. Ser fram mot mulet väder i morgon. Måtte meteorologerna ha rätt...

Bönderna kör in hö. Korna kämpar mot flygfäna och letar skugga. Starfamiljerna far kors och tvärs över tomten med de skrikande ungarna efter sig. Ungtranor drar omkring i flockar och ropar.

Om kvällen försöker jag scanna in bilder ur min västgötaspetssamling. Samlade en gång för att skriva bok. Nu lämnar jag över till en tjej som skriver boken jag aldrig skrev. Har insett att jag aldrig återfår den rätta energin. Om/när jag skriver en bok så blir den annorlunda. Bilderna ovan är historiska för västgötaspetsens räddning 1943.

Nää, mot sängen med språng...!

Köpte nytt Office 2013 häromdagen. Förr fick man en skiva med sig hem för att ladda in i sina datorer. Samma program till husets alla datorer. Så icke nu!

Ställer upp på att Microsoft måste slå vakt om sina program. Det får väl vara helt OK att programmet ska installeras i butik och att man inte får med skivan hem. Licensen köper man ju och tar hand om, så att ominstallation kan ske vid behov.

Dock känns det lite förnedrande att inte få programmet i handen. Inte betrodd, liksom...

Ytterligt småaktigt och nästan nojigt är det att programmet bara får installeras i EN - säger en - av husets datorer! Det är det värsta av allt. Det är maktmissbruk. Låt vara att Microsoft ska ge igen för gammal ost, när programmen srpeds från hand till hand - utan att MS fick något för sitt arbete. Men nog tycker jag att man köper EN GEMENSAM LICENS till hemmet. Tummen ner, Microsoft!

Annars var det kul att lära sig ett nytt Word att skriva och redigera i. Ganska annorlunda design. Ser helt annorlunda ut.

Det är inte bara dammen som fått nya fiskar. Även akvariet har fått en liten föryngring. Största antalet står de populära stimfiskarna kardinaltetror för - hundra stycken. Tar ingen plats, och skapar genast den rätta livligheten. Inget akvarium utan tetror, säger man ju. Guldbarberna har åldrats. Ett tiotal små bebisar har installerats för att växa till sig och ta över när tiden är mogen (de små gulvita på bilden). Likadant med de gamla siameserna, 12 cm långa (syns ej i dunklet). Fyra nya jättesmå silvriga bebbar har flyttat in (bild) och dem får man ibland leta efter för att se.

Nya växter har också planterats in. Men nu är det så med fiskar… de gillar att äta på växterna och är förvånansvärt starka. Alltså dras plantorna upp från bottnen innan de rotat sig. Så nu ligger 'grönsakerna' mest och flyter i ytan. Större stenar ska få hålla dem på plats tills de rotat sig.

Av bilderna finns tyvärr ingen på våra äldre guldbarber, men väl mässingsbarb och de är mycket lika. De motsvarar min idealbild av hur en riktig fisk ska se ut.

I akvariet bor för övrigt två randiga/prickiga pansarmalar (algätare) och ett större antal albino-pansarmalar i varierande åldrar, jättesöta och mysiga enligt mitt förmenande. De jobbar oerhört intensivt, lite stressigt kan tyckas, men vilar sen en god stund - ensamma eller i grupp. Rofyllt när de ligger ’på armbågarna’ och sover. De stora malarna, Malin och Malte, som visades häromdagen i bloggen har tagits bort nu. De hade verkligen vuxit ur akvariet, kan man säga. Frid över deras minne.

Några små livstecken, bara...

Azaleafönstret står i full blom. En tröst för dess granne (den gula) som frös sönder knopparna. För övrigt full blomning runt farstun med clematis och azalea.

Stararna fick äntligen ut alla ungar och samlas nu i stora flockar ute på åkrarna. Ett par startade senare och hade det väldigt hektiskt ända tills i förrgår då den siste ungen kom ut. Jag vaktade mot skatan som slog sina lovar runt holken...

Nya fiskar i dammen. Kunde inte vänta längre. Olidligt trist att se dammen tom, trots att fåglarna dricker och badar där. 15 guldfiskar och 3 koi-karpar utsläppta.

Ärlan har bekymmer. Ungar ska matas och honan har antingen förolyckats eller ligger på ägg. Vi har inte sett henne på flera dagar, och de brukar mata upp kullen tillsammans... Därtill har en enveten unge från i fjol anslutit sig, vilket irriterar pappa i hans bestyr. Vi följer dramat intensivt och är också oroade.

Trafikverket slarvar med snöpinnarna. Togs inte in förrän i går/idag. Förr har det alltid skett runt 15 april. Vad händer?     

Jättefiskarna Malin & Malte har vuxit ur akvariet. De är harneskmalar och gillar inte varann, är enstöringar. De blev två av ouppmärksamhet. Och har växt så ini hoppsan, är 20 cm långa med 3-4 cm jättegap. De har blivit enormt glupska på sista tiden. De ska egentligen smyga omkring på natten och livnära sig av alger, men har blivit dagaktiva och vräker i sig fiskfodret som ska gå till de andra små fiskarna. Redan vid ytan. Måste hitta en lösning...

Ny cortisonkur fram till september för mig. Enligt doktorns order. Avföringsprovet visade ökade värden som tyder på aktiv inflammation. Håhå jaja...

Stordatorn är hemma igen efter elva dagar. Halleluja. 3000 spänn för processor och moderkort. Hårddisken hel, tack och lov. Ingen ominstallation, alla program ligger där de låg, inget saknat material… puh.

Det v a r åskan! Trodde jag dragit ur allt, men årets första åskväder blev en övning i ’hur var det nu’… ’vad skulle vi nu dra ur’… Alltid glömmer man nåt, t.ex routerns telefonjack. Router och modem förblev hela, medan det brände till i datorn som låg efter dem. Upptäckte fadäsen dagen efter…

Vad lär vi oss av detta? Jo, så fort våren övergår i sommar och det blir hyggligt varmt: Gör genast generalrepetition av alla kontakter som ska ur när det mullrar! Man glömmer!

Åskskydd behövs. Ett präktigt sådant. Mera teknik… Vi får ju fiber under 2014, efter semestern. Det blir gott och väl, men åskskydd får vi nog investera i. Inte bombsäkert men näst intill, enligt hörsägen. Flera tusenlappar blir det tal om, men nu finns så mycket elektronisk utrustning att det kanske är värt. Tänker så det knakar…

Repeater behövs också, förstärkare alltså. För mobilen. Vi bor i radioskugga. Ingen fiberanslutning löser det. Ett gissel för många i dessa tider. Från fast och stabil telefoni till rena darret… utveckling eller avveckling – det är frågan. Vi läser på nätet och studerar…

En repeater sätts upp på väggen utomhus där bästa signalstyrka fås. Signalen leds in i huset via kabel och ger i bästa fall kanontäckning för mobila samtal. Vi snackar tusenlappar här också… Före installation krävs skriftligt avtal med operatören, dvs Telia i vårt fall.

Instruktiv info finns hos Induo Home som säljer utrustningen (det finns andra förstås). Induo har även bra videor som visar hur det går till. Bland annat DENNA (se nedan). Samt massor av bra info (och instruktiva videor) om repeater för wifi, mobilt bredband, larm mm mm. Tycks veta vad de sysslar med.

Jamen, nu får det väldigt gärna sluta åska. Måndagens dunder blev ingen engångsupplevelse. I eftermiddags var det dags igen... Med stordatorn på lagning skulle räkningarna betalas. För varmt att vistas ute, vad passar bättre... tänkte jag. Markiserna neddragna för att hålla värmen ute (29,7 grader).

Anslöt skrivaren till laptopen, liksom externa hårddisken. Bäst som jag sitter där och betalar räkningar smäller det till på utsidan. Strömmen svajar sekundkort... jag fick ren ångest. Fort avsluta och ur med alla apparater och kontakter medan åskvädret eskalerade. Så kan det gå när man inte har stenkoll på himlen.

Egentligen litar jag i såna lägen på rapport från Husbonden ute i trädgården, men ingen sådan kom. Vad GÖR han, tänkte jag och tittade ut genom dörren. Klippte gräset i Parken på den åkbara - med HÖRSELSKYDDEN på. Han hörde ingen åska...!!

Det här kunde gått hur illa som helst. Modem, router, laptop, skrivare, extern hårddisk (enda tryggheten för bevarat material nu när stordatorn är utslagen). ALLT kunde gått sönder. Nu gick det¨bra. Och det berodde INTE på skicklighet! Nu har jag lärt mig ännu en grej: Aldrig jobba med dator under värmeböljor på dagens senare del (kl 14.00 räknas dit). Endast på morgonen under klar himmel innan molnen ens tänkt på att dyka upp - om det är alldeles nödvändigt!

För övrigt...

En av mina tre månatliga pensionsutbetalningar gällde 25 kr. Istället kom 3265 kr in på kontot... Säkert fel, säkert nåt man bir återbetalningsskyldig för, tänkte jag och ringde AMF. Det var en engångsutbetalning av det jag sparat ihop hos dem. "Man betalar inte ut så små belopp" sades det. Då var pengarna mina i alla fall. Bäst sätta undan till sparande... de ska ju räcka hela livet, hehe...