Idag kom delar av Lilla Husets minimala julpynt fram.

Längtade såå efter min älskade GRISFAMILJ, dvs. galten och tre suggor med var sina kultingar. Gruppen har i år utökats med de två ettåringarna som i mitten pustar ut efter lek. De har funnits i huset länge. Nu fick de äntligen komma till familjegemenskapen i höet på Stora Brödfatet.

Att just denna familj kom till oss är ett litet mirakel. Skulle köpa en present till någon och letade i hyllorna hos Byns Välsorterade Lanthandel. Så fort jag får syn på en gris är jag såld. Jag fastnade i den där hyllan. Där fanns såväl galten som de tre suggorna och ingen var den andra lik. Jag kunde bara inte välja. Ingen av dem ville jag vara utan. Jag hade redan en idé om arrangemanget i brödfatet. Hur det gick med den tänkta presenten minns jag bara vagt.

Vid brödfatet kan jag sitta och titta länge, länge. De är så söta, välgjorda och naturtrogna att man riktigt hör hur de grymtar och prasslar i höet. Så barnslig är jag. Väninnan också. Är det bara kvinnor som har sån fantasi? Girls Just Want to Have Fun...

Hursomhelst passar de extra bra i huset med mitt förflutna som smågrisuppfödare. Jag hade på 70-talet som mest tre suggor i stallet. Men ingen galt, den fick vi åka till. Storyn om modersuggan Elin finns i bloggen sedan tidigare, läs HÄR.

Således löpte jag linan fullt ut och fick fram JULKRUBBAN också. Här ska bli stämning. Krubban köptes i sin helhet för några år sen och är väl nåt billigt tjossan. Helst vill jag ha en riktigt välgjord krubba med lite större figurer. Lite svårt att hitta när man aldrig är ute i julhandeln. Denna är inget märkvärdig men fyller sin funktion… tills vidare. Det är tanken som räknas.

Fast grisestian kanske också är något av en julkrubba. Någon av smånassarna kanske är en liten Jesus... vem vet. Nä, jag hädar icke! Grisar är ljuvliga varelser. Ja, så här tokigt kan det bli när inloggningskoden till bloggen idag var "jezu". Sanna mina ord.