Hur mycket ska vi stackars 40-talister tvingas jobba egentligen? Inte nog med att man varit i farten sedan 16-årsåldern, man jagas av försäkringskassan vid sjukdom och nu ska man tvingas gå kvar på jobbet tills man blir över 70. Det blir 54 år i arbetslivet det! Fk får mycket att göra om man ska jaga alla dessa i takt med sjukdomar som stöter till…

Tacka sjutton för att det blir färre unga som arbetar när de går allt längre i skolan innan de kommer ut i förvärvslivet! Om just dom ska ha rätt till pension vid 65 är en relevant fråga. Den som börjar jobba vid 25 efter olika långa utbildningar borde arbeta till 74-årsdagen för att motsvara vad en 40-talist gjort och gör (med dagens pension vid 65).

Ilsknade till när folkhälsominister Maria Larsson (kd) i dagens DN säger sig vilja ha valfrihet för äldre att jobba till 72-årsdagen. För vilken gång i ordningen hör vi detta? Jaja, det är lömskt att vifta med valfrihet. Vi har anledning räkna med att det blir tvång.

Men… varför i hela friden talar ingen om RÄTTVISA i denna fråga…??? Med dagens pensionsregler jobbar en 40-talist 49 år. Ska samma person tvingas gå kvar till 72 har denne jobbat i hela 56 år av sitt liv. Medan en ung person som startaT vid 25 bara jobbar 47 år. ÄR DET RÄTTVISA…???? Jag bara undrar???

Så här borde det vara:

16 – 65 år = 49 års arbete

19 – 68 år = 49 års arbete

22 – 71 år = 49 års arbete

25 – 74 år = 49 års arbete

För att blanda bort korten snackar Maria Larsson om att valfriheten också skulle gälla successiv nedtrappning från 61 års ålder. Varning …!!! Se upp…!!! Vad jag såg var det INGET återinförande av deltidspensionen som hon önskade. Och det är det viktiga.

Vi har väl redan nu fullständig frihet att sluta jobba när vi vill i det här landet. För den som har råd alltså! Vi har väl inget tvångsarbete här i landet? Den som har råd lägger ner när dom vill. Snick, snack. Snacka om arbetslivets längd istället, Maria Larsson!

Nu läser man att missnöjda svenskar säljer sina julklappar på Blocket och Tradera. Hela 27 procent kan tänka sig att göra så, enligt Synovates undersökning. Redan på julafton, direkt efter julklappsutdelningen var annonserandet igång. Folk hann alltså inte mer än få presenterna förrän man ville göra sig av med dem för pengar. Fy för den lede, som mormor sa. Vad är det för mening med alltihop?

Satt den griniga ungen redan vid datorn för att annonsera medan mormor åt julgröten eller såg midnattsmässan? Man undrar.

Chockad är jag väl inte, för snart finns inget som förvånar . Men detta hade i alla fall inte ens jag snuddat vid. Vi ägnar oss inte åt julklappar i familjen. Det la jag ner i tonåren för att jag blev så stressad av hela julklapperiet.

Att sälja gåvor man fått är nästan ett helgerån. Här har anhöriga, för det är ju dem vi får julklappar från, lagt ner både tid och pengar för att överraska och glädja en kär person, ett barn, barnbarn eller syskon… Och så är vi bortskämda svenskar missnöjda! Så missnöjda att vi säljer grejerna. Det som annonseras ut är inte vilken skit som helst, det är dyrbara mobiltelefoner, mp3-spelare, datorer, vinterjackor… you name it. Det hela är så sjukt att jag mår illa.

Ett typiskt i-landsproblem. Tänk så många fattiga som skulle bli glada för minsta lilla sak. Nu borde det väl ändå färdigklappat för välfärdsländerna. Eller kunde man sluta ge klappar till sina griniga ungar och skänka till fattiga istället. Fyyyy skäms.