Direktlänk till inlägg 15 november 2008
Vad sägs om en vattenfallstur efter middag? Sagt och gjort. Lilla Huset lämnades för en stund per bil för att beundra styrka och kraft i Nossans många vattenfall där massorna nu vräker sig ut på sin väg mot Vänern. Ån har förvandlats till älv och man kunde lätt föreställa sig timmerflottning å vågorna. Förr drevs kvarnar och sågar utefter Nossan av kraften i dessa fall.
Markerna är nu riktigt vattensjuka. Maderna längs ån (nej, älven) som vanligen betas av djur kunde utan svårighet befarits med båt. Det trycker på från alla diken och småbäckar som står överfulla i hela trakten. På slättlandet förekommer inga höga vattenfall men för oss var det spektakulärt nog. Mitt i dessa fall har vi under torra somrar gått torrskodda omkring, svårt att tro nu.
Vägen var avstängd för trafik på ett ställe vilket gav en välkommen promenad med voffarna som var med. Ulrik mår så gott av sin nya värkmedicin och var som ny där han stuffade fram och storögt beundrade skådespelet.
Bloggen gör uppehåll. För inre tjänst. På egen tid. För att skapa energi. Ska bara ta in. Uppleva. Njuta. Bearbeta. Inte omedelbart omvandla för utgivning till offentligheten. Tid för motion och träning. Frisk luft. Vila och eftertanke. Sjukdom...
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 | 2 | ||||||||
3 | 4 | 5 | 6 | 7 | 8 | 9 |
|||
10 | 11 | 12 | 13 | 14 | 15 | 16 | |||
17 | 18 |
19 | 20 | 21 | 22 | 23 | |||
24 | 25 | 26 | 27 | 28 | 29 | 30 | |||
|