Gustav Adolfsdagen firas i Lilla Huset aldrig med bakelse, men som göteborgare kan man aldrig glömma dagen. I fjol utnämndes å bloggen denne forne storhet till hedersgöteborgare, ty förutan honom funnes det väl inget Göteborg alls.

Jag har ett annat alldeles speciellt minne av Gustav II Adolf som varje år osööökt gör sig påmint. Det var så dråpligt att ögonen tåras i fnissparoxysmer vid blotta tanken. Det hände sig vid den tiden då jag var lokalredaktör för ortstidningen, dvs. vid pass 25 år sen. Och det gick sååå fel…

Grannbyns respektabla Conditori, ståtande med arktiskt namn och isbjörn i loggan till minne av ingenjör Andrées luftfärder, ämnade som alla konditorier göra Gustav Adolfsbakelser dagen till ära. Den ambitiöse annonssäljaren, min arbetskamrat på lokalredaktionen, hade fått den lysande idén att locka konditoriet att för första gången slå på stort och annonsera om läckerheterna.

Det visade sig inte vara någon lätt uppgift. Efter otaliga krumbukter och icke obetydliga ansträngningar hade säljaren med annonschefens goda minne slutligen sytt ihop ett erbjudande som etablissemanget inte kunde motstå. En tvåspaltare. Säljarens bedrift spreds bland kollegorna som en löpeld. Annonsmanus åkte in för sättning med tydlig anvisning om att bild på Gustav II Adolf från arkivet skulle användas. Han somnade gott på kvällen. Uppvaknandet nästa morgon var inte lika lustfyllt… 

Tidningsfolk har "dagen efter" stora förväntningar på hur ens alster ska te sig efter sättning och redigering. Vad som mötte oss var FÖRFÄRLIGT. Vi satt alla med håren på ända och kaffet i vrångstruparna. Annonsen såg för jä--lig ut, och vad värre var… det gick inte att reparera. Den 6 november var inne och är bara EN ENDA DAG.

Redigeringen hade inte funkat och korrekturet sov. Texten blev satt enligt manus men Gustav II Adolf kom inte på plats... där satt ju redan nåt. Jo, säljarens egenhändigt klottrade och vederstyggliga SKISS. Den var sedan femtiden på morgonen spridd inte bara över hela BYN utan hela LÄNET…!!! Konditorn var i upplösning, folk kunde ju tro att HAN hade ritat och VILLE ha det så… Milda makter.

När den första chocken lagt sig framåt förmiddagen fnissade vi hejdlöst HELA DAGEN. Vi klippte ut eländet och hade det förstorat på våra redaktionsväggar. Till allmän förnöjelse – och varning; rita aldrig något, lämna tom ruta istället.

Har försökt återskapa hur den hemska annonsen såg ut. 

 

Ruth

6 november 2008 22:48

Så tokigt det kan bli med annonsen, men jag tycker den blev tuff och modärn i sin utformning, kanske före sin tid. Konstigt att man firar Gustavs dödsdag och inte födelsedag som annars är brukligt. Tror det är mest Göteborgsregionen som firar så stort denna dag, beror det på att han grundade staden tro ? En kul berättelse och ett roligt minne.

http://bernamis.bloggagratis.se

 

skogsfrua på dal

7 november 2008 18:47

Hahaha! jag kan se era förvånade miner. RR kom och frågade vad jag skrattade åt. Efteråt blir en sån här grej ett roligt minne för livet, en kanske skulle trampat lite mer i klaveret.

http://www.barasaras.bloggagratis.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Bloggen gör uppehåll. För inre tjänst. På egen tid. För att skapa energi. Ska bara ta in. Uppleva. Njuta. Bearbeta. Inte omedelbart omvandla för utgivning till offentligheten. Tid för motion och träning. Frisk luft. Vila och eftertanke. Sjukdom...

  Två och en halv mil. Rätt bra cykeltur, menar jag. Så duktiga är Husbonden och jag numera. Vi går eller cyklar var eller varannan dag. Och har väldigt roligt. Med kilometermätaren blev det ännu roligare... Vi har gått närmare två mil också, och ...

  Den första valvbron i Fåglum byggdes troligen under 1800-talets första hälft. Den hade två större valv och ett mindre där överloppsvatten släpptes fram vid flod. På strömsidan fanns en så kallad klyvare gjord av uppstaplade stenar. 1923 revs de...

  Öbrona är namnet på en liten stenvalvsbro i Fötene, Södra Härene socken, Vårgårda kommun. Den är byggd över Öbrodiket som rinner till ån Nossan. Vem blir inte fascinerad av dessa vackra gamla stenvalvsbroar som syns lite varstans och ännu fun...

  Mitt i redigeringen av sommarens minnesresor hamnade vår "trösksafari". Vi gav oss ut för att njuta av tilldragelsen när startskottet gick. ALLA var ute med gott humör och alla upptänkliga vagnar och kärror. Jag tog några bilder från evenemanget...