Det finns pratmakare och det finns tysta. Hur får man alla att delta i ett samtal. Stora grupper där det krävs mod att ta till orda. Eller små grupper där det är lättare att få ordet. Det är inte så enkelt…

Det finns människor som helst inte yttrar sig i grupp. Några lyssnar hellre och begrundar i sitt inre vad andra säger. Några tycker inte att de har något att tillföra. Några nöjer sig med att andra redan sagt det man tänkt på. Många trivs bäst i rollen som liten grå mus.

De som gärna talar i små eller stora grupper har inte såna problem. Dem kan det däremot vara lite svårt att få stopp på. De är ofta engagerade, har lätt för att sätta ord på sina tankar och tror kanske att de hjälper till att få igång övriga deltagare. Så kan det fungera i en del fall. Men de kan också bli till ett störande inslag, ta för mycket plats, dominera. Även om de vill väl.

I en mindre grupp finns det kanske inte tillräckligt många som kan få tyst på en pratmakare. Då blir den tyste ännu tystare. Och den talföre allt pratigare. Men i en stor grupp kan den tyste bli inspirerad av att höra andra bemöta pratmakaren och själv häva upp sin röst.

Många aspekter och ett delikat problem för prästerna som leder "Det goda samtalet" där jag deltar.

Själv tror jag att större grupper är att föredra ur alla aspekter. Dvs. jag tror inte att en mindre grupp automatiskt löser alla tungans band. För det finns så många olika personligheter. Vi kan inte enbart delas in i pratmakare och tysta.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Bloggen gör uppehåll. För inre tjänst. På egen tid. För att skapa energi. Ska bara ta in. Uppleva. Njuta. Bearbeta. Inte omedelbart omvandla för utgivning till offentligheten. Tid för motion och träning. Frisk luft. Vila och eftertanke. Sjukdom...

  Två och en halv mil. Rätt bra cykeltur, menar jag. Så duktiga är Husbonden och jag numera. Vi går eller cyklar var eller varannan dag. Och har väldigt roligt. Med kilometermätaren blev det ännu roligare... Vi har gått närmare två mil också, och ...

  Den första valvbron i Fåglum byggdes troligen under 1800-talets första hälft. Den hade två större valv och ett mindre där överloppsvatten släpptes fram vid flod. På strömsidan fanns en så kallad klyvare gjord av uppstaplade stenar. 1923 revs de...

  Öbrona är namnet på en liten stenvalvsbro i Fötene, Södra Härene socken, Vårgårda kommun. Den är byggd över Öbrodiket som rinner till ån Nossan. Vem blir inte fascinerad av dessa vackra gamla stenvalvsbroar som syns lite varstans och ännu fun...

  Mitt i redigeringen av sommarens minnesresor hamnade vår "trösksafari". Vi gav oss ut för att njuta av tilldragelsen när startskottet gick. ALLA var ute med gott humör och alla upptänkliga vagnar och kärror. Jag tog några bilder från evenemanget...