Vi är inne i tiden då man håller stängt dagtid och öppnar om natten. Juliväder i maj... det är för tidigt, mycket för tidigt. Dagens toppnotering i Lilla Huset var 30,5 grader. Några kvällar i rad svärmar ett slags gröna "knott" vi aldrig sett förut. De kommer i gröna moln och bits inte lika illa som de svarta, men är inte helt tandlösa för det. Jobbigt.

Här på slätta har vi alldeles för långt till friluftsbad också (vilket gammeldars uttryck). Har vant oss av med slikt. Vi har ju dusch och kallt källvatten från egen brunn.

På tal om bad så har jag "räddat" ett gammalt badlakan från pappas bohag. Mitt gamla badlakan från... ja... sexårsåldern, sådär. Tokvarning: jag kunde inte låta bli att ta vara på det. Handdukar har vi själva så det räcker men kanske till hundar och fågelskötsel... Eller bara att titta på och minnas. När jag fick syn på badlakanet igen blev jag helt lyrisk och släppte inte taget. Mindes alla cykelutflykter till Härlanda tjärn i Göteborg där vi campade och jag lärde mig simma, badsomrarna på Näset eller när jag följde med pappa på vespan till Bergsjön. Är uppväxt vid vatten.

Ett badlakan som fortfarande är helt efter dryga FEMTIO år måste vara ett tecken på kvalitét. Svensk kvalitét är jag säker på. Såna görs inte i dag. Nästan ett kulturminne.

Lilla Huset kan knappt lämnas i detta väder, ens för några kvällstimmar. Bevattningen kräver viss passning och det låsta fågelhuset blev kvalmigt. Öppnade genast och satte in en fläkt.