En fågelflock omfattar individer i olika åldrar och stadier. Där finns allt från nyfödda små bebisar till uppnosiga slynglar, mogna och ansvarsfulla hanar och honor som säsongsvis ägnar sig åt fortplantning för att sedan vila och hämta krafter. Där finns individer som inte har en tanke på avel utan bara är. Där finns också de som från början har ett litet handikapp eller senare drabbas av skada och lär sig leva med det. Där finns de som varit friska och glada hela livet men småningom blir gamla och trötta för att slutligen dö i sin kända och trygga miljö bland släkt och vänner. Där finns de som får lite dödshjälp när plågor gör livet outhärdligt.

Vi följer våra fågelvänner från vaggan till graven... dvs. de som får bo kvar. I går fick vi hjälpa Piraten över gränsen. Hon var sex år och en av de vackra som förväntades bli avelshonor - hon och systern "Tjocka Charlotta".

Ingen av dem var intresserad av sex eller barn eller sånt där. De har inte gjort minsta ansats för att bidra till försörjningen. De har bara flutit med, glidit med på räkmackan, solat sig i andras glans och njutit av livet. Glada, förväntansfulla, vackra och snälla. När en hane kommit för att fria har de fräst "stick iväg" och gjort fula miner. Och sen hållit sig undan, levt sitt liv i harmoni - utan att reta någon.

Charlotta flyger inte längre upp till sittpinnarna utan håller sig på golvet. Men hon poserar glatt och plirar vänt med ögonen mot kameran. Ser ut att må prima. Piraten var betydligt tröttare på sluttampen. Hon flög in i det sista men satt ofta och sov djupt. Vi räknade med att en dag hitta henne död men pga. kraftig ögoninflammation med svår klåda fick hon hjälp med att somna in i går.

Lilla Piggy är en liten rar hona som deltagit i aveln men nu känner sig lite gammal. Hon har därtill fått någon slags överrörlighet i ena knäleden som mest är böjd åt "fel håll". Ett litet handikapp alltså. Fast det tycks inte besvära henne nämnvärt. Hon flyger, hänger på nätet, sitter på pinnar och är som fåglar är mest.

För några år sen skrev bloggen om handikappade risfågelhonan Fanny. Senaste exemplet är nymfan Sussie som skadat foten och nu försöker lära sig handskas med den. Vi minns lilla Rosa som var halvblind och ändå levde ett gott liv, samt Nacka som själv amputerade sina skadade tår, blev frisk och en duktig avelshane i några år. Handikapp är i sig inget skäl för avlivning men gott att kunna erbjuda dödshjälp när det blir tvunget.

 

Väninnan

17 mars 2012 19:24

Det var en ömsint och tänkvärd text som beskriver livet, och döden, hos en av de arter som vi delar denna planet med. Bara som en påminnelse. Vi är inte de enda innevånarna.

 

Erika

17 mars 2012 23:17

Jättefint skrivet! Jag har ju några handikappade fåglar här själv. Min morhuvade gosse, en måsfink med ett obrukbart ben och en rosella som saknar en fot. Jag har fått bli pensionärshem åt dessa fåglar och de verkar fungera problemfritt. Helt ljuvliga individer!
Det ser alldeles tokigt ut med Lilla Piggys led! Nej handikapp behöver sannerligen inte vara orsak för avlivning, särskilt inte då det gäller så små och lätta djur... men som du säger, det är gott att kunna erbjuda dödshjälp då det behövs.

http://www.inka.bloggplatsen.se

Margus

18 mars 2012 22:24

Ja, och människan får inte spela Gud så till den grad att man ska ta bort levande varelser för att de har lite skavanker. Att vara human är inte att sortera bort varje operfekt varelse - djur eller människa. Alla har rätt till ett värdigt liv så långt det går.

 

Kjell E

18 mars 2012 08:06

Fin beskrivning över livsförloppet.
I mycket skulle det ju kunna gälla homeo sapies också.
Förstår att det är fåglar för hela slanten nu.
Här blir det mest genom fönstret. Det kryllar runt fågelmatningen nu. Samtidigt, som de flesta tar bort fågelmaten och ställer ut marsipankycklingar!

http://www.nabbsjuan.bloggplatsen.senabbsjuan.bloggplatse

Margus

18 mars 2012 22:25

Jamen så bra, det innebär ju att du får dem allihop till ditt bord. Mycket att fota då, förstås.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Bloggen gör uppehåll. För inre tjänst. På egen tid. För att skapa energi. Ska bara ta in. Uppleva. Njuta. Bearbeta. Inte omedelbart omvandla för utgivning till offentligheten. Tid för motion och träning. Frisk luft. Vila och eftertanke. Sjukdom...

  Två och en halv mil. Rätt bra cykeltur, menar jag. Så duktiga är Husbonden och jag numera. Vi går eller cyklar var eller varannan dag. Och har väldigt roligt. Med kilometermätaren blev det ännu roligare... Vi har gått närmare två mil också, och ...

  Den första valvbron i Fåglum byggdes troligen under 1800-talets första hälft. Den hade två större valv och ett mindre där överloppsvatten släpptes fram vid flod. På strömsidan fanns en så kallad klyvare gjord av uppstaplade stenar. 1923 revs de...

  Öbrona är namnet på en liten stenvalvsbro i Fötene, Södra Härene socken, Vårgårda kommun. Den är byggd över Öbrodiket som rinner till ån Nossan. Vem blir inte fascinerad av dessa vackra gamla stenvalvsbroar som syns lite varstans och ännu fun...

  Mitt i redigeringen av sommarens minnesresor hamnade vår "trösksafari". Vi gav oss ut för att njuta av tilldragelsen när startskottet gick. ALLA var ute med gott humör och alla upptänkliga vagnar och kärror. Jag tog några bilder från evenemanget...