- Hej Morfar, det blev en flicka!

Den stolte fadern ringde precis när vi gått till sängs i går kväll, men jag hade alla telefoner med till sängkammaren. Vi blev varskodda fyra timmar innan när de landat på Borås BB, bonusdottern och han. Mest stolt var han över förstföderskan som fixade allt utan någon form av smärtlindring eller lustgas. Bild kom idag.

Allt var okej, 48 cm, 2150 2950 gram, född en vecka tidigt. (Husbonden slarvade med siffrorna, rättat i efterhand.) Man blir bara så tacksam att allt gick bra! Mamman som blev mamma på sin födelsedag var ute på långpromenad med hunden på morgonen när Husbonden ringde för att gratta. "Näeej, det blir nog inte än på ett tag", hette det då. Sen gick det undan.

Samma dag var våra tre marsvin hos veterinären på nytt. De fick var sin andra-spruta av Ivomec för att slutligen utrota de kvalster/ohyra/skabb som orsakat utbrottet av klåda. Här famlar vi i blindo. Att klådan försvann och alla sår läktes geschwint tyder på att läkemedlet gjort verkan. Men vi vet inte exakt vad det var. Knepigt om det var skabb, med den långa inkubationstiden på ett halvår.

- När man har med levande varelser att göra, ska man aldrig förvånas, sa den trygge och erfarne veterinären.

Innan jag drog till Byn med 'rådisarna' vägdes de. Kollade också pälsen på Vera som varit mest drabbad. Plockade några strån som såg ut att sitta löst. Ooops, det gjorde de inte, för hon bet mig långsamt och eftertryckligt i armen. När jag skulle trösta och be om förlåtelse bet hon sig fast i kinden, sötnosen. Skulle jag också gjort.

Sprutan i nacken mottogs inte heller med förtjusning. Vera var helt tyst. Alice kved till, medan Sally slog på blåljus och fulla sirener. Stackars små. De var dock inte långsinta. Väl hemmastadda i lyan igen, var de lika goda och glada som alltid.

Sigrid vilar ut under trappan efter nattligt telefonsamtal och uppståndelse. Inte kunde Lilla Huset somna så där direkt efter så omtumlande nyheter.

ÖNSKAR ALLA BLOGGBESÖKARE EN RIKTIGT TREVLIG MIDSOMMAR !

Vi har ju faktiskt ett riktigt urtypiskt svenskt midsommarväder, så då måste väl allt vara perfekt, eller....

 

Ruth

24 juni 2011 22:21

Vilken midsommar att fira för er. Grattis till morfar och plastmormor, vilken stor present det blev på födelsedagen för mamman och den stolte pappan. Roligt för er att få följa detta lilla söta knyttet framöver, bortskämd ? kan tänkas hahaha.
Det var inget kärleksbett på ditt kind, ett riktigt jack, Vera var nog rädd och frustrerad och trodde nog att du ville henne illa, lilla gosungen. Måste nu detta räcka så dom blir friska och slipper vetten en 3:e gång.
Hoppas ni firar rejält denna midsommar och inte sparat på något.

Kram vännen och grattis till alla berörda !

http://bernamis.bloggplatsen.se

Margus

24 juni 2011 23:21

Tavk, snälla Ruth! Firande blir det inte så mycket av för Husbonden jobbar.

 

Väninnan

25 juni 2011 00:04

Det var en vacker liten människa. Hoppas att livet bara har gott att ge henne.
När jobbet för Husbonden är över om några dagar får vi njuta tillsammans av ”midsommarmaten”. Då har vi något att se fram emot. Vädret skulle dessutom bli något varmare. Kan det vara sant?

Margus

25 juni 2011 00:21

Ja, elle hur...? Varmare... den som lever får se... Här gäller att inte ta ut nåt i förskott;-)

 

Ewa

25 juni 2011 12:20

Grattis till bonusbarnbarnet (vicket ord!)!!
Hon är lika liten som min Elin var när hon var ny och hon är fortfarande inte stor.

http://www.fundringar.bloggplatsen.se

Margus

25 juni 2011 23:11

Tack, Ewa! Ja, vicket ord.
Husbonden hade dock slarvat med siffrorna - det skulle ju vara 2950 gram, vilket jag rättar nu.

 

Elisabeth

26 juni 2011 21:51

Grattis till lillflickan!

http://belara.bloggplatsen.se

Margus

26 juni 2011 23:24

Tack!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Bloggen gör uppehåll. För inre tjänst. På egen tid. För att skapa energi. Ska bara ta in. Uppleva. Njuta. Bearbeta. Inte omedelbart omvandla för utgivning till offentligheten. Tid för motion och träning. Frisk luft. Vila och eftertanke. Sjukdom...

  Två och en halv mil. Rätt bra cykeltur, menar jag. Så duktiga är Husbonden och jag numera. Vi går eller cyklar var eller varannan dag. Och har väldigt roligt. Med kilometermätaren blev det ännu roligare... Vi har gått närmare två mil också, och ...

  Den första valvbron i Fåglum byggdes troligen under 1800-talets första hälft. Den hade två större valv och ett mindre där överloppsvatten släpptes fram vid flod. På strömsidan fanns en så kallad klyvare gjord av uppstaplade stenar. 1923 revs de...

  Öbrona är namnet på en liten stenvalvsbro i Fötene, Södra Härene socken, Vårgårda kommun. Den är byggd över Öbrodiket som rinner till ån Nossan. Vem blir inte fascinerad av dessa vackra gamla stenvalvsbroar som syns lite varstans och ännu fun...

  Mitt i redigeringen av sommarens minnesresor hamnade vår "trösksafari". Vi gav oss ut för att njuta av tilldragelsen när startskottet gick. ALLA var ute med gott humör och alla upptänkliga vagnar och kärror. Jag tog några bilder från evenemanget...