Så var livet slut för vår INGO. Ingemar Johansson blev 76 år och avled i går i Onsala. Bloggen minns honom idag och tackar för alla goda minnen. Han har funnits i hela mitt liv.

Hans bild hängde på väggen i mitt flickrum, mest för att han var så söt, så hjärtegod, så lugn – och en alldeles vanlig göteborgare. För boxning var ju inte min grej. Vi var så stolta över Stadens Son som blev världsmästare i tungviktsboxning. Det var stort. Uppståndelsen inför matchen på Yankee Stadium i New York 26 juni 1959 var enorm. Mamma, pappa och jag gick upp i arla morgonstund för att höra matchen på radio, klockan var väl fyra eller fem. Matchen hann knappt börja förrän den var över.

Ingos ande svävade över Göteborg långt efter att han lagt ner boxningen och flyttat till Schweiz. Vi arbetarungdomar fantiserade mycket över vad han gjort med alla pengar han tjänat ihop, beundrade hans klokhet som slutat i tid och satsat pengar på rejäla grejer som grävmaskiner och fisketrålare, så stensättare han var.

Vi tänkte på Ingemar när spårvagnen passerade Redbergslid, där hans gamla boxningsklubb låg. Och från bussen såg jag hans föräldrahem i Grimmered varje dag på väg till jobbet. Sen vallfärdade vi en tid till båtterminalen ute på Hisingen för att se Ingemars superlånga husvagn som stod uppställd där.

SVT repriserar ett minnesprogram om honom på tisdag kväll. Hoppas han sjunger där också. Man blir ju alldeles varm om hjärtat av att höra honom i paradnumren Klart till drabbning och Västkustens vals.

 

skogsfrun på dal

1 februari 2009 09:48

Ingemar minns vi med glädje trots att sporten* han utövade inte uppskattades särskilt. Han var en go göteborgare med en finurligt räv bak örat. Därtill syssling med min dåvarande man, vi gifte oss förresten -59 och bodde ett tag på... Grimmeredsvägen! NÄ inte ingo å ja, hahaha! Frid över hans minne.

http://barasaras.bloggagratis.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Bloggen gör uppehåll. För inre tjänst. På egen tid. För att skapa energi. Ska bara ta in. Uppleva. Njuta. Bearbeta. Inte omedelbart omvandla för utgivning till offentligheten. Tid för motion och träning. Frisk luft. Vila och eftertanke. Sjukdom...

  Två och en halv mil. Rätt bra cykeltur, menar jag. Så duktiga är Husbonden och jag numera. Vi går eller cyklar var eller varannan dag. Och har väldigt roligt. Med kilometermätaren blev det ännu roligare... Vi har gått närmare två mil också, och ...

  Den första valvbron i Fåglum byggdes troligen under 1800-talets första hälft. Den hade två större valv och ett mindre där överloppsvatten släpptes fram vid flod. På strömsidan fanns en så kallad klyvare gjord av uppstaplade stenar. 1923 revs de...

  Öbrona är namnet på en liten stenvalvsbro i Fötene, Södra Härene socken, Vårgårda kommun. Den är byggd över Öbrodiket som rinner till ån Nossan. Vem blir inte fascinerad av dessa vackra gamla stenvalvsbroar som syns lite varstans och ännu fun...

  Mitt i redigeringen av sommarens minnesresor hamnade vår "trösksafari". Vi gav oss ut för att njuta av tilldragelsen när startskottet gick. ALLA var ute med gott humör och alla upptänkliga vagnar och kärror. Jag tog några bilder från evenemanget...