- Var den god? Får jag smaka? säger Tuvalisa till Bruno där de undersöker den nya mossan som lades in idag.

Massor av goda kryp följde med och Tuvalisa (med gula fläckar) som ligger hårt på minst tre ägg kunde inte motstå frestelsen utan hoppade ner och deltog en stund på kalaset.

Tuvalisa är dotter till Googles som dog i somras. Hoppas hon brås på mor som var en duktig avelshona.

Nu väntas snart kläckningar i kanarierummet. Man går här som en äggesjuk höna, sjuk av oro... tänk om det inte blir några ungar, tänk om dom blir störda av nåt, tänk om äggen inte är befruktade... Håhå, jaja... det är en hönsmammas lott. Man kan bara vänta och serva med allt som små fåglar kan tycka om.

... var Husbonden i helgen. Han fick nog (!?) av vintersporten på tv och ville arbeta med kroppen. Sagt och gjort, på ett par timmar hade han avverkat flera träd och kom in lagom till skidskyttet. Bara ett av träden gick fel väg (!) och skruvade sig 45 grader i sidled... Men so what... lilla lagården var åt andra hållet... hehe.. Ingen skada skedd.

Tog för egen del en efterlängtad promenad för första gången på jag vet inte när. Trotsade den tjocka isen i vår nordpolskurva, fick smyga långa sträckor i vägkanten för att komma iväg ut mot åkrarna. Åååhh, ingen motionscykel kan ersätta frisk luft.

Vid hemkomsten hade bonden överraskande grusat isvägen som i år var något av en prövning även för bilar med dubbdäck. Undra på att man hållit sig hemmave'. Kusten är alltså klar. Gick en runda idag också. Slut på fångenskapen.