Har just haft en förunderligt trivsam tv-stund med svt:s dokumentär om konstnärsparet Sigrid Hjertén (1885-1948) och Isaac Grünewald (1889-1946), två av våra stora. Har sett den förut och bänkade mig för en hel timme bland kuddarna i tv-soffan.

Det börjar som en söt kärlekssaga på 1910-talet med två kreativa och talangfulla unga konstnärer som flyttar till Paris och drömmer om att leva och måla tillsammans. Finstämd ragtimemusik, mjuka berättarröster och stillsam klippning skapar en tidstrogen atmosfär, regisserad av Anders Wahlgren. Mysfaktor med folkbildning, då är SVT som bäst.

Isaacs ambitioner att bli något stort och betydelsefullt drog honom obevekligt till Stockholm medan Sigrid som mådde bäst i Paris stannade där med sonen. Hon bad honom enträget att komma tillbaka, då hon kände sig ensam.

Brev, foton, filmer, tidningsartiklar och bilder på deras enastående - framförallt Sigrids lekfulla, personliga och färgsprakande målningar - har klippts ihop till en intim och innerlig berättelse. För ett bildfreak som undertecknad blev det en helig stund bland alla bilder på tavlorna.

Isaac blev frontgestalt för den modernistiska konströrelsen som produktiv konstnär, en flitig skribent, föredragshållare och debattör. Skrämmande och tankeväckande hur den tidens antisemitiska press i Sverige öppet kunde förfölja och förlöjliga honom offentligt för hans judiska ursprung.

Tyvärr fick sagan ett mindre lyckligt slut. Boende på varsitt håll och med var sina karriärer gled de isär även om kärleken bestod. Isaac och hans nya hustru omkom i en flygolycka i Olso. Sigrid mådde allt sämre och togs in på Beckomberga mentalsjukhus där hon avled i samband med en lobotomi.

Vilken dokumentär! En av de största dokumentärsuccéerna genom tiderna, sägs det. Jag instämmer. Man fastnar direkt vid inledningen. Den rekommenderas å det varmaste. Kan ses på svt play HÄR.

* Fakta om konstnärerna ligger bland annat på Wikipedia. Dels på Sigrid Hjertén, dels på Isaac Grünewald. Bilden lär vara från katalogen till deras gemensamma utställning 1910.

 

skogsfrun på dal

12 januari 2009 18:30

Jag ska se den på play. Har just tittat på stjärnorna på slottet, ganska roande faktiskt. Gubben vid lådan* kom och frågade vad jag skrattade år.

http://barasaras.bloggagratis.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Bloggen gör uppehåll. För inre tjänst. På egen tid. För att skapa energi. Ska bara ta in. Uppleva. Njuta. Bearbeta. Inte omedelbart omvandla för utgivning till offentligheten. Tid för motion och träning. Frisk luft. Vila och eftertanke. Sjukdom...

  Två och en halv mil. Rätt bra cykeltur, menar jag. Så duktiga är Husbonden och jag numera. Vi går eller cyklar var eller varannan dag. Och har väldigt roligt. Med kilometermätaren blev det ännu roligare... Vi har gått närmare två mil också, och ...

  Den första valvbron i Fåglum byggdes troligen under 1800-talets första hälft. Den hade två större valv och ett mindre där överloppsvatten släpptes fram vid flod. På strömsidan fanns en så kallad klyvare gjord av uppstaplade stenar. 1923 revs de...

  Öbrona är namnet på en liten stenvalvsbro i Fötene, Södra Härene socken, Vårgårda kommun. Den är byggd över Öbrodiket som rinner till ån Nossan. Vem blir inte fascinerad av dessa vackra gamla stenvalvsbroar som syns lite varstans och ännu fun...

  Mitt i redigeringen av sommarens minnesresor hamnade vår "trösksafari". Vi gav oss ut för att njuta av tilldragelsen när startskottet gick. ALLA var ute med gott humör och alla upptänkliga vagnar och kärror. Jag tog några bilder från evenemanget...