Nymferna har fått sällskap i sin Royal Suite där de en tid sett ganska ensamma ut på den stora ytan. Finkflyttningen blev äntligen av och sviten fylldes av liv. Nymferna som just hade glatt sig åt alla nya leksaker erfor att de inte fick vara ensamma om dessa. De avsevärt mindre finkarna är livliga och tar för sig, särskilt risfåglarna. Sånt är stimulerande för alla.

En milstolpe har uppnåtts. Det bar emot att dela på risfågelkolonin. Men… ska vi ha 104 fåglar får vi ju nyttja de utrymmen som finns. Detta var nåt helt annat än att sälja dem vilket är ett sorgligt bestyr. Nu har vi ju alla kvar! De flyttade inte längre än att de känner igen sig, de kan ropa till sina vänner och flyttade i grupp. Tolv vita risfåglar tydde sig till varann som bussturister på resa.

Pavarotti, äldste och kaxigaste kanarietuppen, fick också flytta. Med sig fick han fyra blekgula kanarieflickor som inte går att skilja åt annat än till namnen efter sina fotringar; Orange (bilden), Lila, Blå och Rosa. Fyra astrildpojkar hängde också med för att inte sabotera kanariehäckningarna som förra året.

Den brokiga skaran vilade fyra timmar innan humöret återvände och sången steg. Nymferna tjoade glatt, klart upplivade över denna happening. Inget är längre självklart, de får till och med motivera sina val av sittplatser för risfåglarna tar man inte där man satt dem. Dom testar alla gränser med sitt vänliga men frimodiga sätt och drar sig inte för att göra fula miner åt de större nymferna.

Njöt således av pippi-tv ikväll; från farstun ser man in genom deras stora fönsterruta. En riktig höjdare att följa installationen minut för minut. Där vilar inga ledsamheter. Astrilderna är oskiljaktiga och sitter tätt ihop. Trevligt att följa hur de vänjer sig bit för bit.

 

Jenny

11 januari 2009 02:40

104 (!!!) stycken??
Jisses amalia, då förstår jag att Du har att mata, byta vatten och städa till...Hehe!

Fast oftast är det ju ett ganska kärt besvär!
Dom visar ju sin tacksamhet så fort man pillar med lite grejer i deras utrymme och kastar sej i skålarna för att se vad som bjuds...
Ja, det är en härlig hobby, det här!

Jag vet inte hur många timmar jag redan bara har stått och GLOTT på mina rosa fåglar!??
Jag är helt såld på dessa små blyga och försiktiga och tystlåtna varelser.
Och jag blir sååå glad när dom ger ett litet "kviddevitt" ifrån sej, för det låter som om jag har ett par tystlåtna gråsparvar här inne *LER*

Jag städar dagligen hysteriskt runt nymfboendet, med dammsugning och avtorkning och duschning av fåglarna...och än så länge funkar det (håll tummar...)
Fast mycket beror nog på att jag fått nya astma-mediciner, och dom funkar sååå mycket bättre än dom gamla.
(fast jag vågar nog inte berätta för doktorn om mina fåglar...Hmmmm)

Och dessa nya små Bourkes parakiterna har jag länge gått och spanat på (inte just dessa 2, men allmänt liksom..), och nu när vädret kändes tråkigt och jag varit så mycket dålig i vinter, så tyckte jag att jag var värd att pigga upp mej med ett par av dessa!

Och jag vet redan nu....att dessa med lätthet kan bli ett par små favoriter här hemma!
Blir det bara snart vår (och varmt!), så ska dom få flytta med Kim & Nilla och kanarierna ut i lekstugan!

Denna art föredrar ju varmt och torrt klimat, så tills vidare får dom bo i innevoljär!
Ha en skön söndag med alla dina fåglar!

Oooops!
Är det inte i dag det är möte på fågelföreningen, förresten?
Kanske får åka dit och få lite nyheter i "vettet"...(-:
Jaja...får se hur det blir...

Natti, natti! //Jenny

http://kottarochsnackor.blogspot.com

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Bloggen gör uppehåll. För inre tjänst. På egen tid. För att skapa energi. Ska bara ta in. Uppleva. Njuta. Bearbeta. Inte omedelbart omvandla för utgivning till offentligheten. Tid för motion och träning. Frisk luft. Vila och eftertanke. Sjukdom...

  Två och en halv mil. Rätt bra cykeltur, menar jag. Så duktiga är Husbonden och jag numera. Vi går eller cyklar var eller varannan dag. Och har väldigt roligt. Med kilometermätaren blev det ännu roligare... Vi har gått närmare två mil också, och ...

  Den första valvbron i Fåglum byggdes troligen under 1800-talets första hälft. Den hade två större valv och ett mindre där överloppsvatten släpptes fram vid flod. På strömsidan fanns en så kallad klyvare gjord av uppstaplade stenar. 1923 revs de...

  Öbrona är namnet på en liten stenvalvsbro i Fötene, Södra Härene socken, Vårgårda kommun. Den är byggd över Öbrodiket som rinner till ån Nossan. Vem blir inte fascinerad av dessa vackra gamla stenvalvsbroar som syns lite varstans och ännu fun...

  Mitt i redigeringen av sommarens minnesresor hamnade vår "trösksafari". Vi gav oss ut för att njuta av tilldragelsen när startskottet gick. ALLA var ute med gott humör och alla upptänkliga vagnar och kärror. Jag tog några bilder från evenemanget...