Det regnade och regnade… och regnade… hela julafton. Men jul blev det i alla fall, på tu man hand. Först ett foto till bloggen… innan vi kunde börja äta. Som livet är numera;-) Och den här gången kom jag ihåg det! Jag levde mest på Janssons. Skinkan, den minsta ever… på 1,7 kg var Husbondens allena, och rullsyltan, och kalvsyltan. Nu är resterna infrusna. Frid över deras minnen... puh.

Litet Hus har liten gran med minimal ljusslinga däri. Plastgran, ty för doften svarar hyacinterna. Och enda platsen för granen blockerar ett valv mellan tv-rum och kontor. Slut på genvägen, vi går runt i huset för denna ’enebärabusk’ för att ta oss hit och dit.

Förvisso en jul, men en egendomlig sådan. Ägnade julaftonsnatten åt att betala räkningarna. Inte kom vi utanför dörren förrän på juldagens eftermiddag för regnet. Hade kämpat en stund på övervåningen med både cykel och gångbana innan, men det behövdes lite frisk luft också. För matsmältningen. Husbonden fick mer motion än så. Det tog honom en timme att leda undan översvämmat vatten som var på väg att krypa in i vår lagård! Först i dag, på Annandagen, gick vi en normal runda och besåg traktens översvämningar. Och då hade det ändå sjunkit undan litegrann. Och bara för det passar bilden på vårt nya duschdraperi in perfekt, känner jag ;-)

Julens höjdpunkter på TV för Lilla Huset var Ernst-Hugo Järegårds två danska berättelser. Idag avnjöts Lars Molins Midvinterduell med Ingvar Hirdvall och Mona Malm, den om mjölkbordet. Och så trotsade vi för en gångs skull TV4:s reklam för att återse Sällskapsresan, men det var med nöd och näppe att vi stod ut – med reklamen alltså. Nu ser vi fram mot Fröken Frimans krig i morgon – utan avbrott i SVT. 

Fredrik Lindströms vinterprat på radions P1 om ekonomismen var en annan höjdpunkt. En betraktelse över ett mycket allvarligt fenomen, framfört på ett både fängslande och lagom underhållande sätt. Mycket skickligt gjort. Hans budskap gick fram med ackuratess :-) God fortsättning på julen, kära läsare!