Direktlänk till inlägg 1 juni 2009
Uppländsk vallört, en sällsynt tålig och envis rackare.
Husbonden har förgäves sökt utrota den under ett tiotal år, men här står den igen. Och blommar som om inget har hänt. Den både vacker och trevlig, det är inte det. Men den förökar sig enormt, man kan inte ge den fria händer. Egentligen är jag svag för såna här överlevare så i den här kampen håller jag på vallörten och har vädjat om att behålla åtminstone en liten del.
Förökas från frö (spridda av myror), med sticklingar eller genom delning. Självsprider sig snabbt genom utlöpare. De vissna bladen är rika på kväve och mineraler och kan användas som gödsel och i komposter. Blommorna ger stora mängder nektar och också lite pollen som samlas av bin.
Uppländsk vallört (Symphytum × uplandicum) är en hybrid i familjen strävbladiga växter mellan fodervallört (S. aperum) och äkta vallört (S. officinale). Namnet fick den av att den upptäcktes först i Uppland. Blommorna (juni-augusti) är violetta - röda som vallört eller blå som fodervallört. Rätt vanlig på kulturmark.
Bloggen gör uppehåll. För inre tjänst. På egen tid. För att skapa energi. Ska bara ta in. Uppleva. Njuta. Bearbeta. Inte omedelbart omvandla för utgivning till offentligheten. Tid för motion och träning. Frisk luft. Vila och eftertanke. Sjukdom...
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 | 2 | 3 | 4 | 5 | 6 | 7 |
|||
8 | 9 | 10 | 11 | 12 |
13 | 14 |
|||
15 | 16 | 17 | 18 |
19 | 20 | 21 | |||
22 | 23 | 24 |
25 | 26 | 27 | 28 | |||
29 |
30 | ||||||||
|