... efter TVÅ dagars städning i Fågelhuset. På gården står fyra skottkärror fulla med begagnat grus och jag blev plötsligt matt. Inte nog med att städa, man ska göra det så omärkligt som möjligt för att inte störa häckningarna. Detta är egentligen omöjligt. Hur omärklig kan man vara när man kryper runt på alla fyra och tömmer den ena hinken efter den andra...? (bild: sebrafamilj äter hirskolv)

Men det hjälpte att gå på alla fyra i alla fall, man blir lite mindre. Kanarieungarna som kommit ut är bedårande när de kommer fram för att kika vad man gör. De är så nyfikna. Men risfåglarna blir upprörda precis som papegojorna. Nymferna stack ut så det blev ju väldigt bekvämt.

(bild: vita kanarieungen liknar visst en snöripa, det får bli hennes namn)

Det är ett sjå att vara ensam om uppgiften. Först ska ett antal hinkar skräp ut i skottkärran intill voljären. Sen ska stor påse grus spridas på golvet. Därpå lite anissand (för extra väldoft), en hink grit (annan sorts grus), bok- och cederträflis (för ännu mer väldoft) samt färsk mossa utifrån och hö. Höet doftar gott, är utmärkt byggmaterial och innehåller fröer i torkade frövippor. (bild: sebrabarn prövar höet)

Tog några bilder när allt var klart, men fick bråttom ut för då behövde föräldrarna in till ungarna igen. Oooo, så skööönt att det blev gjort. Nöjd.

 

Ruth

27 februari 2008 19:24

Så fint, rent och naturtroget fåglarna har fått det. Nu är dom nöjda och glada, du också. Hur ofta får du göra sådana storstädningar där inne ? Mindre jobb när dom kan vara ute mera vill jag tro, men det är säkert städning där också kan jag tänka.
Är det inte ovanligt med vita kanariefåglar ?
Nu har du lite att svara på men det är så roligt att veta "ler", är född nyfiken !

http://bernamis.bloggagratis.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Bloggen gör uppehåll. För inre tjänst. På egen tid. För att skapa energi. Ska bara ta in. Uppleva. Njuta. Bearbeta. Inte omedelbart omvandla för utgivning till offentligheten. Tid för motion och träning. Frisk luft. Vila och eftertanke. Sjukdom...

  Två och en halv mil. Rätt bra cykeltur, menar jag. Så duktiga är Husbonden och jag numera. Vi går eller cyklar var eller varannan dag. Och har väldigt roligt. Med kilometermätaren blev det ännu roligare... Vi har gått närmare två mil också, och ...

  Den första valvbron i Fåglum byggdes troligen under 1800-talets första hälft. Den hade två större valv och ett mindre där överloppsvatten släpptes fram vid flod. På strömsidan fanns en så kallad klyvare gjord av uppstaplade stenar. 1923 revs de...

  Öbrona är namnet på en liten stenvalvsbro i Fötene, Södra Härene socken, Vårgårda kommun. Den är byggd över Öbrodiket som rinner till ån Nossan. Vem blir inte fascinerad av dessa vackra gamla stenvalvsbroar som syns lite varstans och ännu fun...

  Mitt i redigeringen av sommarens minnesresor hamnade vår "trösksafari". Vi gav oss ut för att njuta av tilldragelsen när startskottet gick. ALLA var ute med gott humör och alla upptänkliga vagnar och kärror. Jag tog några bilder från evenemanget...