Husbondens vårkänslor yttrar sig på detta speciella vis. Vinterns påtvingade stillestånd är då rakt inget för honom. Fram med motorsågen bara! Nu ska här bli ved till nästa säsong. En lycklig Husbonde är guld värt, även om han knoppar in i tv-soffan till kvällen efter det plötsliga syretillskottet. Knoppar på kvistar till både fåglar och marsvin är rena bonusen. 

Nu blir det mer av den här varan framöver. Det finns gott om asp i Parken som ska fällas, samt ett par stora tallar och björkar.

A man's gotta do what a man's gotta do, ... but a woman's work is never done" (en man måste göra vad en man måste göra... men en kvinnas arbete blir aldrig färdigt), om travestin ursäktas.

Vårsol på vinterfällt timmer ger åtminstone mig den rätta vårstämningen.

Kunde inte låta bli att fota när jag promenerade förbi grannens timmerplats.

I maktlöshetens återvändsgränd jublar jag över ynka FYRA megabits bredband. I själva verket är jag glad (ja, faktiskt förvånad) över att vi har nåt bredband alls. På det tekniska området är och förblir vår By verkligen en Byhåla.

I två kommentarer till mitt förra inlägg vittnar bloggvänner om att de har 100 mbit (!) vilket i min lantliga fåkunnighet låter som ett storstadsfenomen, men… visar det sig, detta gällde högst ordinära små orter. Baahhh!

Jag är avundsjuk! Nej, INTE missunnsam, det är en viss skillnad på de orden.

Vi fick TVÅ megabit vid starten och var såå nöjda med det, till skillnad från stenåldersmodemet, sedan har vi bett om ÅTTA mbit, men fick av vår lokala leverantör svaret att Telias gamla ledningar inte klarade detta. Enbart därför. Sorgligt.

Förr om åren har sorkar och vatten orsakat ideliga teleavbrott här. Ett år krävdes uppgrävning av TRE jättehögar på en sträcka av 75 meter på en åker för att lappa ihop teleförbindelsen. Det var före bredbandsinträdet. Så vi är förvånade över att vi alls kan ha bredband i dessa gamla ledningar. Undrens tid är inte förbi.

Ändå vet jag att det fortfarande finns de som surfar med stenåldersmodem, vilket är djupt orättvist. Och detta på platser som inte alls är vare sig ensliga eller öde utan kan ligga intill bilmotorvägar.